Hoppa till huvudinnehåll

Fackföreningarna tappar medlemmar - funktionärsföreningar i Raseborg och Ingå lade lapp på luckan

Gun-Britt Färm och Susanne Tallroth bläddrar i gamla album.
Gun-Britt Färm och Susanne Tallroth minns sina år inom fackföreningen Raseborg Jyty när de bläddrar i gamla album. Gun-Britt Färm och Susanne Tallroth bläddrar i gamla album. Bild: Yle/Maria Wasström Västnyland,Susanne Tallroth

Fackföreningarnas medlemsantal sjunker. Allt färre unga arbetstagare ansluter sig till de fackliga organisationerna. Det blir också allt svårare att hitta aktiva styrelsemedlemmar som vill ställa upp för det gemensamma bästa.

I de lokala fackliga föreningarna Jyty (Offentliga och privata sektorns funktionärsförbund) i Raseborg och Ingå har det varit svårt att hitta tillräckligt många medlemmar för att bilda styrelser. Därför gick de båda föreningarna i graven vid årsskiftet och medlemmarna har flyttats över till motsvarande förening i Esbo.

Annons för att grunda en kommunal tjänstemannaförening i Ekenäs 1942.
Det är nu 77 år sedan Ekenäs kommunaltjänstemannaförening grundades. Sedermera fick den namnet Raseborgs Jyty. Annons för att grunda en kommunal tjänstemannaförening i Ekenäs 1942. Bild: Yle/Maria Wasström Västnyland,raseborgs jyty

Jyty hette tidigare Kommuntjänstemannaförbundet KTF och representerar bland annat personer som arbetar för kommuner, samkommuner, församlingar och inom tredje sektorn.

- Vi lyckades inte aktivera nya styrelsemedlemmar till styrelsen och då kan man inte ha en förening, säger Gun-Britt Färm, som blev Raseborgs Jytys sista ordförande.

Hon har också varit huvudförtroendeman men inte heller till den posten har man lyckats hitta någon frivillig.

- Många unga ser inte nyttan med att höra till en personalförening. De tycker det räcker om de hör till arbetslöshetskassan, säger Färm.

Gun-Britt Färm och Susanne Tallroth bläddrar i gamla album.
Gun-Britt Färm och Susanne Tallroth har många roliga minnen från tiden i Raseborgs Jyty. Mycket av det finns kvar i form av foton som Tallroth samlat i album. Gun-Britt Färm och Susanne Tallroth bläddrar i gamla album. Bild: Yle/Maria Wasström Västnyland,Susanne Tallroth

Färm säger ändå att det är viktigt att medlemmarnas intressen bevakas, att kollektivavtalen följs och att allt går lagligt till på arbetsplatserna.

- Hur ska vi annars få fram vår vilja? Snart så styr ju ledningen allt! utbrister Färm.

Historiken I stadens tjänst skriven av Bo Wessman.
Bo Wessman har skrivit en historik om Ekenäs kommunaltjänstemannaförening. Boken pryds av en bild från en stuga på Tovö i Ekenäs skärgård som föreningen hittills fått disponera. Historiken I stadens tjänst skriven av Bo Wessman. Bild: Yle/Maria Wasström Västnyland,bo wessman

Men det är inte bara Jytys medlemsantal som sjunker. Tillbakagången syns i statistiken i hela landet och också internationellt. Fortfarande har vi ändå i Finland en hög organisationsgrad jämfört med de flesta andra länder.

Forskaren Lasse Ahtiainen har följt med utvecklingen de senaste tjugo åren och regelbundet gjort undersökningar på uppdrag av arbets- och näringsministeriet.

Statistiken pekar neråt

Vid en första anblick på statistiken ser det ändå rätt bra ut för fackförbunden med ett sammanlagt medlemsantal på över två miljoner.

Av dessa är det ändå över 30 procent som står utanför den egentliga intressebevakningen, det vill säga pensionärer, studerande, frimedlemmar och företagare.

- Minskningen är inte dramatisk men det är frågan om en stadig nedgång, säger Ahtiainen.

Det är bara pensionärernas medlemsantal som stiger.

Skillnaden mellan de unga och äldre arbetstagarna är enorm― Lasse Ahtiainen

Den senaste undersökningen publicerades i början av förra året men baserar sig på material från år 2017. Då hörde bara drygt hälften av männen och två tredjedelar av kvinnorna till ett fackförbund.

Sedan 2013 har organisationsgraden sjunkit med fem procentenheter.

Organiseringsgraden har sjunkit mest inom industrin.

Unga vill inte vara med

Den dramatiska förändringen finns däremot i de yngre åldersgrupperna.

- Skillnaden mellan de unga och äldre arbetstagarna är enorm, säger Ahtiainen.

Han tror att många unga inte känner till vilka fördelar de kan ha av att höra till en facklig organisation. Dessutom spelar ett splittrat arbetsliv med korta kontrakt och oviss framtid också in när de unga väljer om de vill höra till ett fackförbund eller inte.

Medlemsavgiften kan i många fall också vara avskräckande.

- Det finns möjlighet att bli studerandemedlem men många unga ser inte nyttan med det. Intressebevakningen omfattar inte studerande, säger Ahtiainen.

Så här ser statistiken ut

Organisationsgraden räknas utgående från antal medlemmar som omfattas av intressebevakningen. Deras antal år 2017 var drygt 1,4 miljoner och organisationsgraden var således 59,4 procent.

På fyra år hade organisationsgraden sjunkit med över fem procentenheter.

Fler kvinnor än män hör till fackliga organisationer.

År 2017 var organisationsgraden bland kvinnor 66,4 procent medan den bland män var 52,3. Bland männen var minskningen snabbare än bland kvinnorna.

Inom de offentliga tjänsterna var organisationsgraden 72,8, inom industrin 71,8 och inom de privata servicebranscherna klart lägst, 47,9 procent.

Särskilt inom industrin pekar siffrorna nedåt men ombudsman Nina Wessberg på Industrifacket säger att det handlar om många orsaker. Antalet jobb inom industrin har sjunkit och det påverkar förstås också statistiken.

Däremot tror Wessberg att många, särskilt unga, tar den fackliga verksamheten för given i dag.

- Det är jättetrevligt att ta ett nytt jobb och veta att man får en avtalsenlig lön. Få tänker på att utan fackförbund skulle vi inte ha några allmänbindande kollektivavtal, säger hon.

Nina Wessberg. Bilden är tagen på Galleri Fokus i Karis.
Nina Wessberg jobbar som ombudsman på Industrifacket. Nina Wessberg. Bilden är tagen på Galleri Fokus i Karis. Bild: Yle/Maria Wasström Västnyland,nina wessberg

Wessberg tror att de unga i dag inte riktigt känner till vad facket representerar. Hon tycker också att man i våra grundskolor pratar alldeles för lite om fackliga frågor.

- Kanske det är en sån tid vi lever i att man tänker mer individuellt och inte på det att man tillsammans kan åstadkomma något.

Samtidigt menar hon att fackförbunden har en helt avgörande samhällelig roll också i dagens arbetsliv.

- Tyvärr är det så att arbetslivet i dag kan vara grymt för den enskilda arbetstagaren med snuttjobb och visstidsanställningar. Det enda som kan skydda en i arbetslivet är faktiskt facket. Ensam är du inte stark, säger Wessberg.

Läs också