Hoppa till huvudinnehåll

Forskning: Löpträning ger flera år "yngre" blodkärl och kan förlänga livet

Liisa-Maija Huttunen i träningskläder och reflexsele. Hon står och stretchar benet mot en bänk i en skog.
Liisa-Maija Huttunen siktar på att springa sitt livs första maratonlopp i Berlin i september. Här tränar hon i en park i Vanda. Liisa-Maija Huttunen i träningskläder och reflexsele. Hon står och stretchar benet mot en bänk i en skog. Bild: Yle/Niklas Fagerström porträtt,träning,maratonlöpning,Liisa-Maija Huttunen

Alla vet att motion är positivt för hälsan. Men brittiska forskare har tittat närmare på hur blodkärlen hos vanliga motionärer påverkas när de tränar inför sitt första maratonlopp, och effekten var förvånansvärt stor.

– Vi blev överraskade av resultatet, särskilt för de deltagare som var äldre, och mindre aktiva. Vi hade antagit att det skulle vara för sent för dem att förbättra sina blodkärl så här mycket, säger Charlotte Manistry.

Hon är kardiolog och lektor vid University College London i Storbritannien, och en av forskarna bakom den färska studien.

I den deltog personer som var upp till 69 år gamla.

De blodkärl som leder syrerikt blod från hjärtat ut till kroppens celler, och syrefattigt blod till lungorna, kallas för artärer och blir styvare när man blir äldre.

Det här kan öka risken för hjärt-kärlsjukdomar, demens och njursvikt.

Men i den nya studien, som alltså fokuserar på personer som tränade inför sitt första maratonlopp, kom forskarna fram till att artärerna hos deltagarna blev betydligt mer flexibla, och att effekten i medeltal motsvarade en föryngring av blodkärlen med hela fyra år.

Störst förbättring skedde hos äldre män som till att börja med var i sämre fysiskt skick.

– Det här är ytterligare ett bevis på att det är hälsosamt att träna regelbundet och målinriktat. Det kan få blodkärlen att bli yngre och kan till exempel leda till mindre risk för hjärtattack och demens, säger Manistry.

New York City Marathon 2014. En klunga på 5 människor springer i träningskläder på en gata. De har alla lappar med nummer på magen.
Maratonlöpare i New York i USA. New York City Marathon 2014. En klunga på 5 människor springer i träningskläder på en gata. De har alla lappar med nummer på magen. Bild: Yle / Christian Vuojärvi maratonlöpning,new york marathon

Deltagarna löpte flera kilometer, tre gånger i veckan, och distanserna blev längre och längre under de sex månader träningen pågick. De flesta följde ett träningsprogram som tävlingen London maraton rekommenderar.

Finländsk kardiolog: Hur går det i längden?

Kardiologen Joachim Stjernvall vid Hjärtsjukhuset i Helsingfors konstaterar att den brittiska studien verkar vara välgjord, men han skulle gärna ha sett en ännu längre uppföljningsperiod.

– Allt talar för att den här träningen har en skyddande verkan, det har den säkert. Resultatet tyder ju på att den kan förebygga sjukdomar i framtiden, men vi vet inte hur länge effekten håller i sig. Gäller det bara så länge man idrottar?

Forskningsresultatet är också i linje med motionsrekommendationen i Finland, som bygger på många tidigare vetenskapliga studier.

I den sägs det att det är bra att röra på sig med hög intensitet i minst en timme och femton minuter i veckan, eller dubbelt så länge i måttlig takt.

Triangel med motionsråd. Från botten (bredast), Återhämtande sömn, Pauser från stillasittande, Lätt motion - så ofta som möjligt, ansträngande motion 1h 15min per vecka eller rask motion 2h 30min per vecka, muskelstyrka och koordination 2ggr per vecka.
Källa: UKK-institutet. Bild: Yle Nyhetsgrafik / Lasse Isokangas Triangel med motionsråd. Från botten (bredast), Återhämtande sömn, Pauser från stillasittande, Lätt motion - så ofta som möjligt, ansträngande motion 1h 15min per vecka eller rask motion 2h 30min per vecka, muskelstyrka och koordination 2ggr per vecka. motion

De som är osäkra på sin hälsa eller som har någon sjukdom ska helst konsultera en läkare innan de börjar träna intensivt.

Vandabo siktar på att springa maraton

41-åriga Liisa-Maija Huttunen i Vanda tränar inför sitt första maratonlopp just nu. Hon har fått hjälp med att lägga upp sin träning och har gått en kurs i löpteknik.

Det är något hon rekommenderar också för andra motionärer som vill börja löpa längre sträckor.

– Det gäller att ta fram ett träningsprogram eller att gå på en kurs i löpteknik så att man kan se till att springa på rätt sätt. Då kan man undvika att få problem med fötterna, säger Huttunen.

Liisa-Maija Huttunen
Liisa-Maija Huttunen är veterinär och började löpa regelbundet i fjol. Liisa-Maija Huttunen Bild: Yle/Niklas Fagerström porträtt,träning,Liisa-Maija Huttunen

Ännu för ett år sedan motionerade hon inte så mycket.

– Då joggade jag bara då och då, och endast relativt korta sträckor på cirka 3–4 kilometer.

Sedan blev det aktuellt för henne att få ett Cooper-resultat, där man ska springa 12 minuter på tid, och det fick henne att bli intresserad av löpning som hobby.

Hon sprang tre halvmaratonlopp i fjol och siktar nu på att utföra en triathlon, alltså ett lopp där man både simmar, löper och cyklar. Dessutom tänker hon springa Berlin maraton i september.

– För tillfället tränar jag fem dagar i veckan. En av de dagarna löper jag många kilometer på så sätt att pulsen hålls låg. Jag tränar också att springa i backe och att klara av att spurta. Många olika slags träningar alltså, berättar hon.

Huttunen säger att det inte är lätt att hinna med all träning, men hon gillar att löpningen ger henne egen tid, eller tid tillsammans med en löpkamrat.

Hon skulle definitivt rekommendera att fler börjar löpa.

– Ja, definitivt. Det lönar sig om hälsan bara gör det möjligt, säger hon.

Uppskattningsvis en miljon personer över hela världen väntas springa ett maratonlopp i år. Samtidigt är det stora delar av befolkningen både i Finland och i västvärlden som inte motionerar tillräckligt mycket.