Hoppa till huvudinnehåll

Ny forskning om skillnader mellan språkgrupperna: Finlandssvenskar har mindre sjukfrånvaro än finskspråkiga

Monitor med symbol för puls och hjärta.
Finlandssvenskar har bättre hälsa och större välmående än finskspråkiga visar ny studie. Monitor med symbol för puls och hjärta. hälsovård,sjukvård,hälsa,hjärtat,puls,kranskärlssjukdom

I allmänhet har finlandssvenskarna en bättre hälsa, ett högre välmående och en mer gynnsam position än finskspråkiga.

Familj, familjebakgrund och sociala relationer hänger ihop med hälsan och hur man mår.

Hälsan kan åtminstone i viss mån kopplas till familjen och familjens beteenden. Det här kommer fram i slutrapporten för det fyraåriga projektet: Marginaliserade eller privilegierade? Språkgruppsskillnader i hälsa och ohälsa i Finland. Den avslöjar nya och fler detaljer om hur skillnaderna ser ut mellan svensk- och finskspråkiga.

Forskare vid Åbo Akademi, Turun Yliopisto och Stockholms universitet analyserade data om de bägge språkgrupperna. För första gången tog forskarna också med data om dem som har en tvåspråkig bakgrund. Finansiär var Svenska Litteratursällskapet i Finland.

Familj, självmord och död

Beroende på i vilken ordning man är född i en syskonskara påverkar det ens dödsrisk, i synnerhet vad gäller självmord.

I tidigare forskning i de nordiska länderna har det konstaterats att de yngsta syskonen har en högre självmordsrisk. Nu kan forskarna bestyrka det också för Finlands del. Men det här mönstret är långtifrån lika entydigt för svenskspråkiga som för finskspråkiga. Det antyder att sociala band inom familjen fungerar annorlunda i svenskspråkiga familjer och främjar hälsan.

Forskarna upptäckte också att i familjer där en förälder begår självmord, får det en större påverkan i en svenskspråkig familj än vad det får i en finsk familj, trots att det överlag begås fler självmord i den finska språkgruppen. Det här ses som ett argument för att de sociala banden i en familj fungerar på olika sätt beroende på språktillhörighet.

En bild på en lapp med en text på.
Självmordsbenägenheten varierar mellan språkgrupperna och hur man förhåller sig till att en närstående begår självmord En bild på en lapp med en text på. Bild: Charlotte Lindroos/Yle självskadebeteende,Vård av mental hälsa,mental hälsa

Finlandssvenskar har mindre sjukfrånvaro

Smittar ohälsa? Svaret är ja, enligt forskarna. Ett exempel är att ifall den ena makan lyfter sjukdagpenning gör ofta också den andra det.
Personens hälsotillstånd kan alltså påverka partnerns hälsotillstånd. Det faktum att paret har likadana preferenser leder till ett liknande hälsobeteende.

Det här beteendet tycks vara tydligare i den svenskspråkiga språkgruppen än i den finskspråkiga.

Forskarna analyserade också för första gången utbetalning av sjukdagpenning i de bägge språkgrupperna.

De svenskspråkiga har en lägre risk att sjukskriva sig än de finskspråkiga. De svenskspråkiga är också mer benägna att återvända till arbetslivet efter sjukskrivning.

Skillnaderna i viljan att sjukskriva sig utjämnas ändå mellan språkgrupperna, om personen har familj. Det här är ännu ett bevis för hur central familjens och de sociala relationerna roll är i en persons hälsoliv.

Närbild av händerna av en läkare och dennes patient. De sitter mot varandra och samtalar.
Finlandssvenskar sjukskriver sig i mindre grad än finskspråkiga. Närbild av händerna av en läkare och dennes patient. De sitter mot varandra och samtalar. Bild: All Over Press läkare,patient,lyssnande (lystrande),kvinnor,sjukvård,läkemedelsordinationer,hälsa,hälsovård,mediciner

Viktigt att få mer kunskap om de tvåspråkiga

Forskarna har hittills inte mycket data att gå på, när det gäller att analysera de tvåspråkiga i förhållande till hälsa.

Stickproven ger vid handen att tvåspråkiga personer skulle ligga i en klass för sig, mellan de svensk- och finskspråkiga språkgrupperna.

Personer med tvåspråkig bakgrund är en växande grupp som på inget vis kan glömmas bort― Jan Saarela, projektledare och professor i demografi med statistik vid Åbo Akademi

Nu ska forskarna analysera en större mängd data. Man vill bland annat ta reda på i vilken mån skillnader mellan dödsorsaker kan vara kulturellt betingade.

Resultaten av det här projektet ger riktlinjer för hur man i samhället kan förebygga hälsorisker och riktar sig till beslutsfattare.

Att förstå de tvåspråkigas bakgrund är vägen att kunna förstå svenskans möjligheter och svenskans fortlevnad i Finland― Jan Saarela, projektledare och professor i demografi med statistik vid Åbo Akademi

Det har också fungerat som ett embryo till ett nytt spetsforskningsprojekt vid Åbo Akademi som kommer att fullföljas tillsammans med Stockholms universitet inom tre år.

I spetsforskningen kommer data från flera generationer att användas. Forskarna vill analysera språkregistrering, familjebildande, migration, utbildningsbenägenhet och hälsa.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes