Hoppa till huvudinnehåll

Forskare: En stark facklig rörelse gynnar både arbetstagare och det övriga samhället

Matias Kaihovirta utanför Folkets hus i Karis.
Matias Kaihovirta har forskat bland annat i den finlandssvenska arbetarrörelsens historia. Han är själv Karisbo. Matias Kaihovirta utanför Folkets hus i Karis. Bild: Yle/Maria Wasström Västnyland,matias kaihovirta

Forskaren Matias Kaihovirta säger att fackföreningsrörelsen har varit - och är - en av hörnpelarna i välfärdsstatens historia.

Kaihovirta forskar i politisk historia vid Helsingfors universitet. Han har bland annat forskat i den finländska arbetarrörelsens historia.

Traditionellt har den fackliga organisationsgraden varit hög i Finland men nu är trenden att allt färre yngre arbetstagare ansluter sig till fackföreningar.

Facket har utvecklat mycket av det socialskydd som finns i dag― Matias Kaihovirta

Kaihovirta tror att det delvis är frågan om en generationsfråga.

- Den äldre generationen har upplevt det fackliga medlemskapet som viktigt. De yngre generationerna identifierar sig inte längre på samma sätt med fackföreningsrörelsen.

Han påpekar också att arbetsmarknaden ser väldigt annorlunda ut i dag jämfört med för 40 år sedan.

Många väljer arbetslöshetskassan

De som valt att endast ansluta sig till en arbetslöshetskassa har ökat i antal.

Kaihovirta tror att det i dag finns en del subjektiva uppfattningar särskilt bland unga personer att fackföreningsmedlemskapet är en "onödig försäkring" som kostar mycket pengar, även om medlemskapet innebär mycket annat än arbetslöshetsförsäkringen.

- Fackföreningsrörelsen är en institutionaliserad del av vårt välfärdssamhälle och det finns fortfarande en nytta med att höra till facket, säger Kaihovirta.

Matias Kaihovirta utanför Folkets hus i Karis.
Matias Kaihovirta tror att många människor idag tar välfärdssamhället för givet. Matias Kaihovirta utanför Folkets hus i Karis. Bild: Yle/Maria Wasström Västnyland,matias kaihovirta

Historiskt sett har fackföreningsrörelsen haft en stor betydelse för vårt land.

- Facket har utvecklat mycket av det socialskydd som finns i dag. Mycket av det tar man kanske för givet i dag. Det är en av orsakerna till att facket reagerar skarpt på nedskärningar i välfärden, säger Kaihovirta.

Inbördeskriget har satt sina spår

När man tittar tillbaka i tiden ända till 1918 framträder inbördeskriget i Finland som en viktig milstolpe i Finlands historia och i fackföreningsrörelsens historia. Många konflikter under 1900-talet har handlat om fackliga motsättningar. Kaihovirta tror att medvetenheten om det kanske inte alltid är så stor i dag.

Så vilka blir då konsekvenserna om medlemsantalet i de fackliga organisationerna rasar?

- Ett svagare fack kan leda till fler konflikter. Går man bort från långa förbundsvisa avtalslösningar mot fler lokala lösningar kan det bli mer konflikter på arbetsmarknaden, säger Kaihovirta.

Svagt fack kan leda till fler konflikter

Han påpekar också att en starkare facklig rörelse gynnar arbetstagarna eftersom det ger dem en viss säkerhet och trygghet.

- Om man ser till historien visar det sig att innan facket erkändes av arbetsgivaren som part fanns det mer oroligheter på arbetsmarknaden med många lokala konflikter.

Kaihovirta påpekar att den nordiska modellens styrka har varit de långa avtalsperioderna som inneburit en viss förutsägbarhet på marknaden. Han jämför med läget i Frankrike där läget är det motsatta och strejker kan bryta ut nästan när som helst om arbetstagarna upplever att deras rättigheter blir överkörda.

- En högre organisationsgrad är till nytta för bägge parter har det visat sig historiskt, säger Kaihovirta.

Artikeln är uppdaterad den 10.1.2020 kl 14.52: Mellanrubriken "Svagt fack leder till fler konflikter" har ändrats till "Svagt fack kan leda till fler konflikter".

Läs också