Hoppa till huvudinnehåll

NHL-kolumnen: En brutal fajt om platserna till playoff är i full gång – bara Washington och Boston ser bombsäkra ut i östra konferensen

Anders Nordenswan inflikt över en bild på en ishockeymatch. Det är Washington Capitals mot Boston Bruins
Washington Capitals och Boston Bruins ångar på mot slutspel. Anders Nordenswan inflikt över en bild på en ishockeymatch. Det är Washington Capitals mot Boston Bruins hockey,anders nordenswan

Slutspelet kör igång onsdagen den 8 april. Det är alltså mindre än tre månader och under hälften av matcherna kvar på grundserien 2019/2020. I östra konferensen är det egentligen bara Washington och Boston som ser slutspelssäkra ut medan bland annat många lag som följs intensivt i Finland kommer att få kämpa hela vägen med kniven på strupen.

Washington leder konferensen och ligan sammanlagt, Bruins är tvåa, respektive trea. Mästarna från 2018 och förra säsongens finallag har en gemensam nämnare i att de kombinerar blixtrande tempospel med riktigt tung fysisk närvaro. Samma gäller för regerande mästarna St. Louis Blues.

Känns som att det är NHL:s senaste framgångsrecept, vilket betyder att många lag vill kopiera konceptet. Några kanske försöker skaffa pjäser under de närmaste veckorna för att ännu i vår kunna bjuda på sin version av den (möjliga) nya vinnarformeln.

Samtidigt börjar några andra lag tänka på framtiden och tömma lagren. För Detroit, Ottawa och New Jersey är loppet kört när året börjar.

Med två lag bombsäkra i slutspelet och tre lika säkert uträknade, finns det fortfarande 11 gäng kvar i östra konferensen som alla har siktet inställt på att tillhöra de sex lyckliga som gör Capitals och Bruins sällskap i slutspelet.

Lagen som jagar kan delas i några undergrupper: beslutsamma utmanarna, upp och ner-gängen och vattentramparna.

Lightning, Pittsburgh och Islanders menar allvar

Jegveni Malkin har varit skadad, Sidney Crosby har missat uppåt 30 matcher, unga måltjuven Jake Guentzel är ett färskt bortfall – och Pittsburgh Penguins borde i princip stå eller falla med sina stjärnor. Det är nämligen tunnsått med kvalitet bakom stjärnorna. På pappret.

Men Pittsburgh bara vinner och vinner. Mästarna från 2016 och 2017 är fyra i östra konferensen, femma i ligan och har ångat på speciellt bra med sin bästa spelare och kapten, Sidney Crosby, på skadelistan. Penguins har redan ena foten bastant inkilad mellan slutspelsdörren.

Sidney Crosby grimaserar illa.
Pittsburgh spelar bra också utan Sidney Crosby. Sidney Crosby grimaserar illa. Bild: imago sport/ All Over Press Sidney Crosby,Pittsburgh Penguins

Sedan början av december är Penguins nästbäst i ligan: 16 matcher, 12 segrar och 25 poäng. Trots att hela 14 lag gjort fler mål under den här tidsperioden – 52 mål på 16 matcher är med andra ord inte uselt, men mediokert.

Det är händelserna i andra änden av rinken som förklarar Pittsburghs succé: 38 mål bakåt på 16 matcher är minst i hela ligan. Tacka en målvakt vid namn Tristan Jary. Den 24-årige kanadensaren med stark AHL-stämpel tog vara på chansen när Matt Murray var darrig.

Jarry har klart bästa räddningsprocenten och snittet på tillåtna mål av alla keepers som stått minst 20 matcher (93,4/2,04). Säsongens Jordan Binnington?

Blixtar och dunder
Bäst i hela ligan sedan början av december är Tampa. Det tog visserligen ända till december innan chockförlusten mot Columbus i slutspelets första omgång putsats bort från spelarnas hjärnceller. Men efter det har det varit raka rör: i skrivande stund har Lightning vunnit åtta raka.

Tampa firar mål mot Washington.
Tampa Bay Lightning är i strålande vinterform. Tampa firar mål mot Washington. Bild: Icon Sportswire / All Over Press NHL,Tampa Bay Lightning,ishockey

I motsats från hur Pittsburgh presterar för tillfället, så finns det absolut inget som överraskar med att Tampa fått maskinen vråla på alla cylindrar. Laget är inte sämre än det som förra säsongen tangerade alla tiders rekord med förbluffande 62 segrar på 82 matcher.

Tampa finns nu på en direkt slutspelsplats i Atlantic-divisionen, efter att ha tillbringat största delen av hösten på ”fel” sida om sträcket. Dit kommer laget inte att hamna på nytt den här säsongen.

Lilla Finland
Islanders är NHL:s version på Finlands landslag i toppturneringarna mellan OS 1998 och 2014. Den vassaste spetskompetensen saknas i jämförelse med konkurrenterna, men lagmaskinen malar sönder alla motståndare som inte vill jobba frenetiskt i 60 minuter.

Fjolårssäsongen var en överraskning, men att Islanders för tillfället parkerar på andra plats i mördande tuffa Metropolitan-divisionen och tredje plats i konferensen höjer inga ögonbryn.

Trots att Barry Trotz lag varit ordentligt svajigt i över en månad, så blir Islanders nog näst till omöjligt att puffa ut ur slutspelet. Det inarbetade spelsystemet är guld värt när spurten mot säsongslutet kör igång. Pang – där gick startskottet.

Fåglar eller fiskar?

Toronto har visat en fin poängform sedan Sheldon Keefe tog över som coach och många skulle säkert gärna placera Leafs i samma grupp med Tampa, Pittsburgh och Islanders. Ber om ursäkt till alla som blir upprörda, men jag ställer mig fortfarande något frågande till huruvida formen håller.

Främsta orsaken är Torontos sätt att utmana motståndarna till en anfallsduell i match efter match. Högt underhållningsvärde och laget är fullt av spetskompetens, men ifall målskyttet (på nytt) plötsligt börjar hosta och Frederik Andersen blir sliten, så kan resan mot slutspelet bli problematisk.

Carolina Hurricanes tippade många, bland andra den här kolumnisten, att skulle höra till ligans topplag säsongen 2019/2020 och ha slutspelsplatsen som i en liten ask. Och visst är lagets spel med puck ofta direkt bländande, men playoffsträcket är fortfarande en hal yta för ”Canes”.

En direkt slutspelsplats blir svettig med Capitals, Islanders och Penguins för tillfället ovanför Hurricanes i Metropolitan och jakten på en av de två wild card-platserna kommer att bli grym.

Carolina Hurricanes diskuterar på isen.
Mycket i Carolina hänger på dessa unga herrar. Carolina Hurricanes diskuterar på isen. Bild: All Over Press Carolina Hurricanes,Teuvo Teräväinen

Under den senaste månaden har Hurricanes varit östra konferensens sjunde bästa lag, men en viss tendens att tappa greppet mitt i en match som man i princip behärskar är ett ständigt problem. Blåvita trion Teräväinen, Aho, Haula hör till spelarna som måste leverera stort.

Flyers trivs hemma
Philadelphia Flyers, Columbus Blue Jackets och Florida Panthers är trion som tillsammans med Hurricanes kommer att gå en brutal kamp om de två wild card-platserna.

Columbus har många likheter med Islanders och är kort sagt besvärligt att möta. Coachen John Tortorella har lyckats sälja ett vi-mot-världen-koncept till sitt hårt jobbande lag och ingen tar poäng av Blue Jackets utan blåmärken. Ändå känns det som Flyers och Panthers ska vara bättre.

Flyers är hela ligans bästa hemmalag. 80 procent av poängen stannar i staden som i tiderna var den mest skrämmande platsen för motståndarna att gästa. Broad Street Bullies är kanske historia, men fortfarande tar motståndarna oftast stryk i den broderliga kärlekens stad.

Jämför det med att hela 24 av 31 lag är bättre på bortais, så är det klart var Flyers nyckel till slutspelsdörren finns. I skrivande stund har laget greppet om andra wild card-platsen.

Äntligen Panthers?
Aleksander Barkovs Florida borde vara med i slutspelet. Kedjan med Barkov, Jonathan Huberdeau och Jevgeni Dadonov är en av ligans hetaste och har när detta skrivs levererat 136 poäng på 43 matcher.

Bakom sig har supertrion dessutom ett helt gäng med giftiga forwards och två riktigt produktiva ”blålinjemän” i Aaron Ekblad och Keith Yandle.

Tre problem står ändå mellan Florida och slutspelet. För det första krävs det att Barkov och hans kedja – så orimligt som det kan låta – producerar ännu bättre framåt (till exempel Bostons etta har gjort 22 fler mål). Speciellt i lägen då matcher står och väger.

Florida firar mål.
Ettan måste prestera ännu bättre. Florida firar mål. Bild: Icon Sportswire / All Over Press Florida Panthers,Aleksandr Barkov, Jr.

För det andra så duger inte Panthers sätt att jobba hemåt – varför får inte kapten-Barkov sin extremt ansvarsfulla inställning att smitta av sig på de övriga spelarna?

För det tredje måste förstamålvakten Bobrovskij börja vinna matcher för Panthers. 89,5 i räddningsprocent är helt enkelt oacceptabelt för en kille med tio miljoner dollar i årslön. Det är ”Bobs” jobb att få sitt spel att stämma.

Om ens ett problem blir fixat så kan det räcka till slutspel. Om alla tre bitar faller på plats så kan Florida gå hur långt som helst. Coachen Joel Quenneville vet hur man vinner.

Sabres, Canadiens och Rangers lever på gränsen

Buffalo Sabres och Montreal Canadiens såg för bara några veckor sedan ur som potentiella slutspelslag. Nu är det på gränsen till att slutspelsloppet är kört för båda. Gapet till sista wild card-platsen närmar sig tio poäng, det är mycket i en liga med två poäng som belöning för en seger.

För Sabres del har det handlat om lagets tydligen oundvikliga tendens att helt enkelt inte kunna få ihop en balanserad säsong. Inte ens lagkaptenen och stjärncentern, Jack Eichels kanonsäsong har kunnat ändra på det. Sabres är och förblir ett mysterium. Truppen ser faktiskt ganska stark ut.

I Montreals fall kan man inte vara lika kritisk. Truppen saknar offensiva storstjärnor, men ändå var ”Habs” en fröjd för varje hockeygillande öga långt in i senhösten. Claude Juliens extremt intensiva, täta och arbetsdryga spelsystem genererade chanser, mål och poäng.

Montreal var till och med tvåa i Atlantic som bäst. Sedan började det droppa in skador på lagets bästa anfallare: Jonathan Drouin, Joel Armia, Brendan Gallagher och Paul Byron är alla borta och även storlöftet Jesperi Kotkaniemis darriga säsong avbröts i flera veckor av en hjärnskakning.

Canadiens har inte bredden för att lappa till sådana luckor. Drouin och Armia var precis på väg mot en ny nivå som nyckelspelare och Gallagher är en av ligans bästa på att göra poängvärda ”skitmål”.

Paniklösningen med Ilja Kovaltjuk kommer inte att sluta väl och slutspelsplatsen ser ut att rinna iväg. Eller så ska trenden vända nu – inom en vecka.

Faktum är att New York Rangers har gått förbi Canadiens i tabellen, och då har Rangers inte i något skede av säsongen funnits på en playoffplats. Säsongen har visat sig vara svårare än vad många trodde på hösten.

Mika Zibanejad spelar i New York Rangers.
Mika Zibanejad har varit bra i Rangers. Mika Zibanejad spelar i New York Rangers. Bild: Icon Sportswire / All Over Press Mika Zibanejad,New York Rangers,NHL

Stjärnforwarden Artemi Panarin, stabila backen Jacob Trouba, nykomlingsbacken Adam Fox och till och med junioren Kaapo Kakko var nya ansikten, som i teorin kunde ha lyft Rangers till att kämpa på allvar om plats i slutspelet.

Panarin har varit strålande. Ryssen är en av ligans mest spektakulära och effektiva forwardar. Men den enda övriga spelaren som håller stabil matchvinnarnivå, Mika Zibanejad, missade dussinet matcher i början av säsongen vilket Rangers inte hade råd med. Och Kakko behöver mer tid.

Om Rangers inom kort trejdar bort den tuffa och målfarliga forwarden Chris Krejder, så betyder det att chefstaben kastar in handduken. Men tillsvidare har Rangers inte hissat vit flagg.

Hur som helst så gäller samma som för Sabres och Canadiens – härifrån framåt måste två tredjedelar av matcherna vinnas för att man ska kunna drömma om slutspel.

Nästa vecka är det dags att kolla läget i västra konferensen.

Tack för att du läste.

Källor: nhl.com, hockey-reference.com, foxsports.com, espn.com

Läs också