Hoppa till huvudinnehåll

Subjektiv rätt till dagvård återinförs – stressfaktor för kommunerna: "Vi får problem att hitta personal"

Barn leker med leksaksklossar.
Regeringen har valt att återinföra barnens subjektiva rätt till dagvård. Man vill främja barns jämlika rätt till utveckling, lärande och varaktiga kamratförhållanden. Barn leker med leksaksklossar. Bild: Yle/Markku Pitkänen dagvård,Dagisbarn,barn,leksaker

I augusti återinförs den subjektiva rätten till dagvård, och då besluter föräldrar igen fritt om hur mycket barnet vistas på dagis. Regeringens beslut innebär bråda tider för de kommuner som tidigare begränsat rätten till småbarnspedagogik, största problemet blir att hitta behörig personal.

– Den subjektiva rätten till dagvård hör till det bästa som har hänt i Finland, jag har levt också under den tid när barnen inte hade rätt till småbarnspedagogik.

Det säger Merja Martin, servicechef inom småbarnspedagogiken i Vasa.

Martin vill poängtera att det i grunden är oerhört positivt att den nuvarande regeringen har beslutat att återinföra den subjektiva rätten till dagvård, som regeringen Sipilä valde att luckra upp 2016.

Sedan dess har kommunerna kunnat välja att endast erbjuda 20 timmar småbarnspedagogik i veckan för barn vars ena förälder är hemma, exempelvis på grund av vårdledighet eller arbetslöshet.

I svenska Österbotten valde de flesta kommuner att införa begränsningar. Enbart Jakobstad, Nykarleby, Pedersöre och Malax behöll den subjektiva rätten till dagvård.

Merja Martin
Merja Martin gläds åt att Vasa råkar ha ett nybygge på gång eftersom det kommer att behövas fler platser inom småbarnspedagogiken. Merja Martin Bild: Yle/Moa Mattfolk Vasa,merja martin

Kräver fler platser

Från statligt håll har man räknat med att det kommer att kosta kommunerna knappt 17 miljoner euro att återinföra den subjektiva rätten till dagvård.

Regeringen har ändå lovat att ersätta hundra procent av kostnaderna, eftersom den subjektiva rätten till dagvård klassas som en helt ny uppgift för kommunerna.

Den extra kostnaden består framför allt av löner eftersom det kommer att behövas mer personal, enligt Merja Martin i Vasa.

Behörig personal är nästan omöjligt att hitta för tillfället. Bara att hitta någon som överhuvudtaget är lämplig är svårt
― Ann-Christin Häggblom om situationen i Närpes.

Två barn som vardera haft rätt till 20 timmar småbarnspedagogik i veckan har kunnat dela på en dagvårdsplats.

Då den subjektiva rätten till dagvård återinförs kommer det att behövas fler platser. Som bäst försöker man i de berörda kommunerna gissa sig fram till hur många fler platser det handlar om.

– Vi har räknat att 120 platser till borde täcka vårt behov, säger Martin.

En förfrågan till föräldrar med barn på 20-timmarsplatser kommer enligt Martin att göras under våren, så att man får en bättre uppfattning om hur mycket antalet platser kommer att stiga.

Väggarna kommer emot i Karleby och Närpes

I Vasa kan Merja Martin ändå dra något av en lättnadens suck.

Eftersom staden just nu bygger ett nytt och stort daghem i Gerby, som ska stå klart i juli, räknar man med att ändå kunna erbjuda alla barn en plats inom småbarnspedagogiken.

– Vi får 192 platser i Gerby nya daghem, vilket innebär att alla svenskspråkiga barn äntligen kan få plats i sitt eget bostadsområde och det blir platser lediga i centrum. Dessutom har vi alltid färre barn i dagvård på hösten så jag tror vi klarar oss, åtminstone till en början, säger Martin.

I flera andra kommuner och städer är situationen betydligt knepigare.

Bland annat i Karleby konstaterar man att nuvarande daghemsbyggnader är fullsatta och att situationen sannolikt kommer att kräva en investering i ett nybygge.

I Närpes kommer väggarna också emot, berättar Ann-Christin Häggblom som är chef för småbarnspedagogiken i staden.

– Alla våra daghem är fyllda, fast vi har byggt ut och byggt nytt. Om arbetskraftsinvandringen fortsätter och antalet barn hålls stadigt eller ökar, behöver vi riktigt säkert bygga till ytterligare, säger Häggblom.

Bilar står parkerade framför det gula/ljusbruna envåningshuset som utgör Skogsdungens daghem.
Daghemmen i Närpes är fyllda trots att man byggt ut och byggt nytt. Skogsdungens daghem i Kalax öppnade i början av 2017. Bilar står parkerade framför det gula/ljusbruna envåningshuset som utgör Skogsdungens daghem. Bild: Yle/Juho Karlsson daghem,Närpes,Österbotten,barnvårdsarbete,kalax

Svårt att hitta behörig personal

Både Merja Martin och Ann-Christin Häggblom lyfter fram att det största problemet ändå inte är kostnader, fysiska utrymmen eller antalet platser – utan svårigheten att hitta personal.

– Det största problemet blir att få personal, det har vi nog bekymmer med. Att hitta behörig personal är svårt och utmaningen är lika stor både på svenska och finska, säger Merja Martin.

Martin säger att frågan diskuteras ständigt och nu måste man förbereda sig på att försöka rekrytera igen, men problemet är detsamma i hela landet och striden om kompetenta pedagoger är stor.

– För oss är det ett verkligt stort bekymmer, behörig personal är nästan omöjligt att hitta för tillfället. Bara att hitta någon som överhuvudtaget är lämplig är svårt, säger Ann-Christin Häggblom.

Oftast är det på eftermiddagarna som vi skulle behöva ha någon som kan komma in och jobba några timmar. Och de här personerna finns helt enkelt inte.

Häggblom förklarar att det har varit lättare att få personalen att räcka till då man kunnat begränsa vilka tider ett barn med en förälder hemma vistas på dagis.

Då den subjektiva rätten till dagvård återinförs kan man naturligtvis inte längre ha sådana begränsningar, utan valet är föräldrarnas.

Många barn har längre dagar än personalen har, så då räcker inte personalens arbetstid till, beskriver Häggblom.

– Oftast är det på eftermiddagarna som vi skulle behöva ha någon som kan komma in och jobba några timmar. Och så är det på de flesta daghem, så det behövs flera samtidigt. Och de här personerna finns helt enkelt inte.

Läs också