Hoppa till huvudinnehåll

Dödsfallen i bastun ökar – fler finländare dör på lavarna än i eldsvådor

En bastu med timmervägg. Ett fönster lyser upp bastun. På bägen ligger en utspridd handduk.
Medan andra olycksrelaterade dödsfall går ner, går bastudödsfallen upp. En bastu med timmervägg. Ett fönster lyser upp bastun. På bägen ligger en utspridd handduk. Bild: Yle Sauna (Italien)

Medan många andra olycksrelaterade dödsfall minskar pekar trenden för dödsfall i bastun uppåt. Största delen av de här dödsfallen kunde undvikas om man lät bli att basta ensam.

Det finns ingen omfattande forskning kring dödsfall i bastun. Men något som står klart är att de förekommer rätt så ofta i Finland.

Även om det finns årliga variationer så är trenden uppåtgående, samtidigt som många andra olycksrelaterade dödsfall i åratal snabbt har minskat i antal.

Typiskt för dödsfall i bastun är att personen i bastun somnar. Dödsorsaken är endera för hög kroppstemperatur eller uttorkning.

Graf som visar hur många personer som dött av bastubad åren 1998-2018. Mellan 1998 och 2010 ca 30-40 perosner per år. 2012 60 personer, 2015 30 personer, 2017 60 personer.
Kurvan börjar peka uppåt. Graf som visar hur många personer som dött av bastubad åren 1998-2018. Mellan 1998 och 2010 ca 30-40 perosner per år. 2012 60 personer, 2015 30 personer, 2017 60 personer. Bild: Yle Grafik Grafik,Graf,bastubad,bastur,dödsfall,dödsfall i bastu

Till bastudödsfall räknar Statistikcentralen endast sådana fall där det är värmen i bastun som orsakat personens död. Om man räknar med andra orsaker – såsom sjukdomsattacker i samband med bastubad – stiger siffran ordentligt.

Men redan om man tittar på dödsfallen som orsakas av värmen är siffran hög. Rekordåret 2017 dog 61 personer på det viset.

Det här kan jämföras med att antalet personer som dött i cykelolyckor legat kring 30 de senaste åren. Enligt preliminära siffror dog 42 personer i bostadsbränder i fjol.

Som frisk och nykter kan man gott bada bastu varje dag

Forskning visar ändå att bastubad är hälsosamt.

En studie från Östra Finlands universitet påvisar att personer som badar bastu fyra till sju gånger i veckan har en mindre risk att dö i förtid till följd av hjärt- och kärlsjukdomar, jämfört med de som inte badar bastu alls, eller bara en gång i veckan.

För friska personer är bastu sällan farligt― Jari Laukkanen, professor vid Östra Finlands universitet

En av studiens skribenter, professorn Jari Laukkanen, säger att han främst associerar dödsfall i bastun med alkohol.

– Det har konstaterats att alkohol nästa alltid är inblandat när någon dör i bastun. Det är beklagligt. Det har en fysiologisk bakgrund, alkohol påverkar blodtryckets reglering och försämrar koordinationsförmågan. Om man är ute efter en orsak till bastudödsfallen så är det alkohol, säger han.

Laukkanen påminner om att alkohol i kombination bastubad kan leda till att blodtrycket sjunker och att man börjar känna sig snurrig. När man nästa dag är bakfull är kroppen stressad och då kan bastubad trigga rytmstörningar.

Riskerna med bastubad ökar också om man lider av hjärtproblem, säger Laukkanen.

– För friska personer är bastu sällan farligt, säger han.

Dementa kan glömma att komma ut

Rättsläkare Antti Virtanen från Institutet för hälsa och välfärd (THL) håller för tillfället på att göra en kartläggning av dödsfall i bastun.

Han berättar att även Alzheimers och liknande sjukdomar ligger bakom en del av fallen.

– Demenssjukdomar hör oftast inte ihop med hastiga sjukdomsattacker, men de kan leda till att personen till exempel inte inser när det är dags att lämna bastun, säger han.

Också rättsläkare har konstaterat att helt friska och nyktra personer väldigt sällan dör i bastun. Statistiken visar att i genomsnitt var tredje person som dör av bastuvärme är en kvinna.

Enligt Säkerhets- och kemikalieverket Tukes beror dödsfallen i praktiken aldrig på tekniska fel.

Men risken att dö är åtminstone i teorin högre i en elbastu. Det här eftersom värmen i en vedbastu snabbare sjunker när bastubadaren som somnat inte längre kastar in några vedklabbar.

En bastukompis räddar liv

Janne Koskenniemi som är verksamhetsledare vid Finska bastusällskapet välkomnar diskussionen om tryggt bastande. Han föreslår att man kunde ta upp de här frågorna med äldre personer till exempel under läkarbesök.

Bastun är stället dit man kommer för att varva ner. Det är ingen festplats― Janne Koskenniemi, verksamhetsledare vid Finska bastusällskapet

Sällskapet ser bastun som en plats att varva ner och främja hälsan. Det finns ingen uttalad alkoholpolicy, men enligt Koskenniemi är den bästa tiden för en bastuöl efter själva badandet.

– Vi har till exempel en regel som lyder “inga telefoner, ingen politik”. Bastun är stället dit man kommer för att varva ner. Det är ingen festplats.

Men nog festas det i de finländska basturna. Rättsläkare Antti Virtanen vid THL önskar att vi när bastu och alkohol blandas samman kollektivt skulle se till att alla kommer ut från bastun.

– Det skulle vara av yttersta vikt att människor inte badar bastu ensamma, för då finns det ingen som kan hjälpa vid eventuella problem.

Artikeln är en omarbetning av Yle Uutisets text Viimeiset löylyt – Saunakuolemien määrä on kasvussa ja lauteille kuolee jo enemmän suomalaisia kuin tulipaloissa skriven av Marcus Ziemann.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes