Hoppa till huvudinnehåll

Kommentar: I den pågående krisen i Mellanöstern är EU en diplomatisk röst – men är unionen rustad för en upptrappning av konflikten mellan Iran och USA?

Rikhard Husu i en cirkel med stiliserade flaggor i bakgrunden, EU och Iran.
Rikhard Husu i en cirkel med stiliserade flaggor i bakgrunden, EU och Iran. Bild: Vladislav Mitic / Alamy Iran,Europeiska unionen,rikhard husu

Den pågående upptrappningen i Mellanöstern stämmer till eftertanke om grunderna för EU:s utrikes- och säkerhetspolitik, skriver Svenska Yles Brysselkorrespondent Rikhard Husu.

Det blev en rivstart på året för EU:s utrikespolitiska ledning. Dödandet av iranska generalen Qasem Soleimani kom som en total överraskning för omvärlden.

Europeiska rådets ordförande Charles Michel kom med ett uttalande, samma dag som attacken mot Soleimani ägde rum.

Hoppa över Twitterpostning

Michel konstaterade att det måste bli ett slut på spiralen av provokationer och hämndaktioner i Irak. Däremot tog han inte ställning till dödandet av Soleimani.

Kommissionsordförande Ursula von der Leyens reaktion lät vänta på sig över veckoslutet.

På måndagen gick von der Leyen ut med ett ställningstagande där hon uppmanade samtliga parter att visa återhållsamhet.

von der Leyens vädjan fick inte gehör hos den iranska ledningen: på onsdag slog Iran till mot amerikanska militärmål i Irak.

Samma dag störtade ett ukrainskt flygplan med 176 passagerare i Iran.

Den iranska ledningen nekade först uppgifterna om att det var Iran som skjutit ned planet. Men på i dag, lördag, bekräftade Iran att man skjutit ned planet på grund av ett ”mänskligt misstag”.

Innan missilattackerna hade Iran meddelat att landet kommer att backa från kärnavtalet JCPOA som begränsar landets möjligheter att anrika uran.

Läget var ytterst prekärt. Många fruktade att upptrappningen skulle leda till ett nytt krig i Mellanöstern. EU:s utrikesministrar sammankallades på kort varsel till ett extrainkallat möte på fredag.

Även om USA dragit sig ur avtalet och Iran backar så vidhåller man från europeiskt håll att kärnavtalet inte är begravet

De värsta farhågorna besannades inte under den dramatiska veckan. USA avstod från ytterligare aktioner mot Iran. Iran har i sin tur avstått från ytterligare attacker mot mål utanför landet.

Finlands utrikesminister Pekka Haavisto var försiktigt optimistisk i samband med utrikesministermötet på fredag.

Haavisto sade sig se tecken på avtrappning i området då varken USA eller Iran gått till vidare angrepp mot varandra.

Vid mötet i Bryssel uttryckte utrikesministrarna ett stöd för kärnavtalet med Iran. Trots att USA dragit sig ur avtalet och Iran backar så vidhåller man från europeiskt håll att avtalet inte är begravet.

Däremot uppmanar EU Iran att leva upp till förpliktelserna i avtalet.

Men man är i det här skedet inte beredd att starta en tvistlösningsmekanism inom ramen för kärnavtalet som kan leda till nya FN-sanktioner för Iran, sade EU:s utrikes- och säkerhetspolitiska representant Josep Borrell efter utrikesministermötet.

Trots skillnaderna i hur man hanterar Iranfrågan så delar USA och EU oron över landets eventuella planer på att tillverka kärnvapen

EU:s respons står i bjärt kontrast till USA:s respons på Irans missilattacker.

På fredag kväll gick landet ut med nya sanktioner mot Iran som kommer att drabba olika företag och industrigrenar, bland annat den iranska stålindustrin samt gruvbolag.

Trots skillnaderna i hur man hanterar Iranfrågan så delar USA och EU oron över landets eventuella planer på att tillverka kärnvapen.

Upptrappningen i Irak riskerar i sin tur att omintetgöra de landvinningar man gjort i kampen mot terrororganisationen IS i regionen.

Ursula von der Leyen har sagt att hon vill leda en geopolitisk kommission. Nu erbjuds en chans att visa vad EU går för i utrikes- och säkerhetspolitiska sammanhang

EU hoppas att en fortsatt dialog med parterna i Mellanöstern ska leda till en nedtrappning av den pågående konflikten. Men det är också möjligt att det motsatta sker.

I årtionden vande man sig i Europa vid att lita på USA som en utrikes- och säkerhetspolitisk allierad. Under president Donald Trump har utsikterna för de transatlantiska relationerna blivit dimmigare.

Den pågående upptrappningen i Mellanöstern stämmer till eftertanke om grunderna för EU:s utrikespolitik.

Vilken blir EU:s respons om konflikten i Iran och Irak eskalerar? Är EU rustat för alla eventualiteter? Vilka är EU:s närmaste allierade? Och vilka inverkningar kommer brexit att få för det säkerhetspolitiska samarbetet med Storbritannien?

Ursula von der Leyen har sagt att hon vill leda en geopolitisk kommission. Nu erbjuds en chans att visa vad EU går för i utrikes- och säkerhetspolitiska sammanhang.

Läs också