Hoppa till huvudinnehåll

Ett förstört kulturarv angriper något grundläggande i vad det innebär att vara människa – vet du vilka kulturarv som förstörts i väpnade konflikter?

Alla folkens port i Persepolis i Iran.
Persepolis i Iran är en av de platser som finns på Unescos lista över världsarv. Här ser vi den så kallade Porten för alla nationer. Fotot är taget 2016. Alla folkens port i Persepolis i Iran. Bild: All Over Press Persepolis,alla folkens port

När Donald Trump för några dagar sedan hotade att bomba kulturella mål i Iran möttes det av ett kraftigt fördömande på flera olika håll. Trump tog senare tillbaka sina uttalanden då det påpekades att det är ett krigsbrott att förstöra kulturarv.

I Iran finns över 20 platser och byggnader som är med på Unescos världsarvslista, bland annat den forntida staden Persepolis (som grundades på 500-talet före vår tideräkning), Imam Rezas helgedom (som är världens största moské) och Vanks katedralen (en kristen kyrka byggd på 1600-talet).

Freskon i den armeniska katedralen Vank i Iran.
Freskomålningar inifrån den armeniska Vanks katedralen i Iran. Freskon i den armeniska katedralen Vank i Iran. Bild: /All Over Press Vanks katedral,fresco

Kulturarv som förstörts i väpnade konflikter

Här är några av de mer omtalade kulturarv som förstörst under senare år:

  • Buddhastatyerna i Bamiyandalen i Afghanistan förstördes 2001 av talibanerna.
  • Den antika ruinstaden Palmyra i Syrien utsattes för sprängningar av IS 2016.
  • Det historiska museet i Mosul i Irak utsattes för förstörelse av IS 2015.
  • Gamla staden i Mostar i Bosnien och Hercegovina utsattes för förstörelse under kriget i Bosnien, bland annat den gamla bron från 1566. Bron återuppbyggdes senare och invigdes på nytt 2004.

Men varför väcker hot om att förstöra kulturarv så starka känslor?

– När man förstör eller skadar kulturegendom så angriper man något som är av intrinsikalt värde. Alltså att ett föremål, en byggnad eller en plats har ett värde i sig.

Det säger Elisabeth Schellekens Dammann som är professor i estetik vid filosofiska institutionen vid Uppsala universitet. Hon leder även forskarnätverket “Kulturarv och etik i fred och konflikt”.

– Det är något som ligger väldigt djupt i vad det innebär att vara människa och vad det är vi värderar högst, menar Schellekens. När kulturegendom skadas kan även ett trossystem, en religion eller en värdegrund känna sig angripen.

En afghansk pojke som rider på en åsna passerar Bamiyan där en av de enorma Buddha-statyerna stod innan de förstördes 2001.
Buddhastatyerna i Bamiyandalen i Afghanistan var de största stående Buddhastatyerna innan de sprängdes 2001 av talibanerna. En afghansk pojke som rider på en åsna passerar Bamiyan där en av de enorma Buddha-statyerna stod innan de förstördes 2001. Bild: EPA / S. SABAWOON Kulturlandskapet och fornlämningarna i Bamiyandalen

Kulturarv tillhör alla

Schellekens menar att vi idag har gått från ett lokalt och nationellt perspektiv till ett mer globalt perspektiv. Det betyder att vi anser att det finns platser, byggnader eller objekt som är en del av ett globalt kulturarv.

FN-organisationen Unesco har skapat en lista över världsarv, där olika länder fått föreslå vilka platser eller byggnader de vill bevara och ha med på listan.

I Finland hör bland annat Sveaborg, gamla staden i Raumo och Petäjävesis gamla träkyrka till Unescos lista över världsarv.

Många stenar är samlade i en lång bronsåldersgrav uppe på ett berg.
Gravrösena från bronsåldern i Sammallahdenmäki hör också till de platser i Finland som finns på Unescos lista. Många stenar är samlade i en lång bronsåldersgrav uppe på ett berg. världsarv,Sammallahdenmäki,Raumo,Lappi (Raumo),bronsåldern,Europeisk bronsålder,bronsåldersgrav

Globala kulturarv kan vara historiskt värdefulla eller ha ett konstnärligt eller estetiskt värde. Men Schellekens påpekar att de också kan ha ett politiskt, religiöst eller socialt värde.

– I en global värld blir vi också upprörda över förstörelse av objekt som kanske inte har något direkt med vår egen lokala eller nationella kultur att göra.

Inget nytt fenomen

Att förstöra kulturellt viktiga platser eller föremål är inget nytt fenomen. Schellekens menar ändå att människan började förstå problematiken kring förstörelse eller skadegörelse av kulturarv först efter andra världskriget.

– De senaste decennierna har också vissa politiska och ideologiska strömningar kapitaliserat på det här. Under kriget på Balkan förstörde man medvetet kulturarv, liksom även IS och talibanerna gjort. Det finns alltså idag en allt större medvetenhet om att det är en kränkning som går djupt och brett.

– Människor som är stolta över sitt kulturarv riskerar livet eller till och med mister livet för att skydda objekt eller byggnader som de anser vara värdefulla.

Många olika dimensioner

Som filosof är Schellekens intresserad av frågan vem det är som kränks då kulturarv förstörs. De som skapat eller gjort kulturarven är ju oftast för länge sedan avlidna, påpekar hon.

Här betonar hon att det finns många olika dimensioner. De som skadas eller kränks är oftast de som associerar sig med den kulturen eller med de objekt som förstörs.

Det handlar också om framtida generationer som inte kommer att ha tillgång till de här sakerna eller byggnaderna i original.

Även om vi kan dokumentera och digitalisera saker så är det något som går förlorat då originalet inte finns.

Gamla bron i Mostar i Bosnien-Herzegovina.
Den kända bron Stari Most i Mostar i Bosnien och Hercegovina invigdes 1566 men förstördes 1993 under kriget i Bosnien. Bron återuppbyggdes och invigdes på nytt 2004. Gamla bron i Mostar i Bosnien-Herzegovina. Bild: EPA/FEHIM DEMIR Bosnien och Hercegovina,Bosnien,Stari Most,Mostar

Men det handlar inte enbart om enskilda personer. Som Schellekens redan påpekade kan det också omfatta hela trossystem eller värderingar.

– Det kan till exempel handla om vad det betyder att ha en viss värdegrund där man tror på respekt och tolerans. Jag tror att i sådana fall kan förstörelsen beröra folk som tillhör en helt annan kultur och bor långt borta från platser som Mosul i Irak eller Palmyra i Syrien.

Antika staden Palmyra i Syrien som IS delvis förstört.
I den antika ruinstaden Palmyra i Syrien sprängdes bland annat Baalshamintemplet av IS år 2016. Fotot är från 2016. Antika staden Palmyra i Syrien som IS delvis förstört. Bild: EPA/YOUSSEF BADAWI Palmyra,Syrien,kolonner (icke-levande objekt),antiken,antikviteter,stenar (naturligt objekt),Islamiska staten (IS)

– Vi kanske aldrig har tänkt att vi en dag skall besöka de här platserna men vi vill heller inte att de förstörs eller skadas.

– Här kan det alltså handla om vad mina anhöriga eller mina anfäder stått för eller kanske lidit för till ett mycket större globalt perspektiv där jag som enskild individ känner att jag måste stå upp för andra enskilda individer någon annanstans och på det viset är jag förenad med dem i skadegörelsen.

Kunskap är nyckeln

Kulturarv har alltså ett värde som är av många olika arter. Därför är det viktigt att förstå vad saker, byggnader eller platser betyder för människor i olika kulturer.

Det forskarnätverk som Elisabeth Schellekens Dammann leder tillsammans med Isak Svensson som är professor vid institutionen för freds- och konfliktforskning och Mattias Legnér som är professor vid konstvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet betonar här vikten av kunskap.

– Större kunskap är nyckeln till att förstå de här frågorna, säger Schellekens, vi måste förstå hur olika politiska och religiösa rörelser använder sig av kulturarv som ett vapen i konflikter. Och vi måste förstå de platser, byggnader och artefakter det handlar om.

– Vi måste också förfina hur vi ställer de filosofiska frågorna kring kulturarv. Alltså frågor om vem som är kränkt eller anklagad, vem man vill åt genom att förstöra eller skada kulturarv och hur vi bättre kan förebygga att man använder kulturarv vid väpnade konflikter.

En bild inifrån Mosuls museum efter att IS förstört flera antika statyer.
2015 släppte IS en film där de visade hur de förstörde flera antika statyer i det historiska museet i Mosul i Irak. Bland annat de här lamassustatyerna och bevingade lejon. Fotot är från 2017. En bild inifrån Mosuls museum efter att IS förstört flera antika statyer. Bild: EPA / Ahmed Jalil Mosul,Mosul Museum,lamassu staty förstörd

Läs också

Nyligen publicerat - Kultur och nöje