Hoppa till huvudinnehåll

Riksdagsledamöter vill se fler specialklasser, FSL håller inte med: "Gammaldags tankesätt att tro att specialklasser löser de problem vi har i skolan"

Pojke räcker upp hand i klassrum
Antalet specialklasser har minskat under de senaste åren, men behovet av extra stöd i undervisningen har inte försvunnit. Pojke räcker upp hand i klassrum Bild: Mostphotos barn (familjemedlemmar),barn (åldersgrupper),barn i skolåldern,skolelever,grundskolan,skolor,grundskolans lågstadium,klassrum,undervisning

Det finns färre specialklasser i skolorna i dag än för tio år sedan. Det här är inte ett tecken på att det inte längre finns elever som har behov av extra stöd i sin undervisning – tvärtom.

Men att införa fler specialklasser är inte lösningen på hur elever ska få stöd i sin utbildning, anser Finlands Svenska Lärarförbunds ordförande Christer Holmlund.

– Det är ett gammaldags tankesätt att tro att specialklasser löser de problem vi har i skolan i dag. Visst, vi behöver en del specialklasser, men vi behöver också många andra verktyg för att få det att fungera, säger han.

Drygt hundra riksdagsledamöter anser däremot att antalet specialklasser borde öka, enligt en enkät som Yle skickade ut i december.

FSL:s ordförande Christer Holmlund
Christer Holmlund säger att han kan förstå att åldrade riksdagsledamöter tror att specialklasser är ett effektivt sätt att minska antalet elever som är i behov av specialundervisning. "Samhället och läroplanerna har utvecklats sedan de gick i skolan", påpekar han. FSL:s ordförande Christer Holmlund Bild: FSL Finlands svenska lärarförbund,christer holmlund

Integrerad undervisning

I stället för att ha specialklasser har skolorna strävat till att integrera elever med behov av extra stöd i den allmänna undervisningen i den mån det är möjligt. Så här har man också gjort i skolorna i Helsingfors, berättar Agneta Lundmark som är pedagogisk sakkunnig vid Helsingfors stad.

– Vi behöver få bättre stöd i allmänundervisningen och ett intensifierat stöd. Först då vi konstaterar att en elev inte gynnas av det allmänna, intensifierade eller särskilda stödet i närskolan, kan en specialklass bli aktuell. Men först som ett sista alternativ, berättar hon.

Agneta Lundmark.
Agneta Lundmark håller inte med riksdagsledamöterna som anser att fler specialklasser är lösningen på det ökade antalet elever i behov av specialundervisning. Agneta Lundmark. Bild: Jens Berg framtid,boende,Jens Berg

Lundmark håller med Christer Holmlund om att specialklasser inte är det enda sättet att erbjuda stöd i undervisningen.

– Det går att ge särskilt stöd till elever som behöver det på ett annat ställe än i en specialklass, påpekar Lundmark.

Specialklasser har minskat, men behövs fortfarande

Att antalet specialklasser har minskat de senaste åren beror på att skolorna strävar till att erbjuda stöd för elever med specialbehov i samband med den allmänna undervisningen. Det grundar sig på att lagen om grundläggande utbildning ändrades 2010 och andra stödformer än specialklasser uppmuntrades i och med ändringarna.

Ett decennium senare anser nu alltså drygt hundra av de riksdagsledamöter som Yle har frågat i en enkät att antalet specialklasser borde öka, men Christer Holmlund tror inte på det.

– Vi kan inte återgå till den skola vi hade på 80- och 90-talet, utbrister han och fortsätter:

– För samhället har gått framåt, läroplanerna har gått framåt och ser annorlunda ut än vad de gjorde då.

En generationsklyfta?

En majoritet av de invalda riksdagsledamöterna är födda på 60-, 70- och tidigt 80-tal och har erfarenhet av ett skolsystem som skiljer sig från dagens.

Det här tror Christer Holmlund är ett av skälen till att så många riksdagsledamöter har uppgett att de anser att antalet specialklasser borde öka.

– För de kan det vara svårt att få en bild av hur mycket skolan har ändrat sedan dess och hur en skola ser ut i dag och då kan man tro att specialklasser är lösningen på de problem vi har i skolorna i dag, fast lösningen är ökade resurser, ökad lärartäthet, anser han.

Ökade krav och mindre resurser

Som det ser ut i dag så erbjuds elever stöd vartefter behovet uppstår i stället för att klumpa ihop en grupp elever med olika behov i en och samma grupp i en specialklass.

Att stödundervisningen inkluderas i den allmänna undervisningen ställer högre krav på lärare, något som Agneta Lundmark inte ser som ett problem.

– Det ska ju inte falla på en lärare, utan på skolan som helhet, säger hon.

"Orimliga krav"

Christer Holmlund anser att kraven har blivit orimliga, i takt med att de ökat.

– Det ställer allt för höga krav på våra lärare i dag. För att vi ska kunna möta de behov som samhället ställer på skolan i dag så behöver vi fler lärare och mindre grupper, säger han.

Agneta Lundmark anser att det handlar om att omfördela de lärarresurser som finns tillgängliga.

– Att ändra strukturen så att stödet skulle kunna komma bättre till allmänundervisningen ser vi inte skulle bli dyrare eller billigare, utan det handlar om att se över de resurser vi har, säger hon.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes