Hoppa till huvudinnehåll

Sverige ska rusta upp sitt försvar – "Man får gå tillbaka till 50-talet för att hitta något motsvarande"

11 militärer går på en äng i full mundering och vapen i hand. I bakgrunden syns Visby ringmur.
Militärövning på Gotland 2016. 11 militärer går på en äng i full mundering och vapen i hand. I bakgrunden syns Visby ringmur. Bild: EPA/SOREN ANDERSSON SWEDEN OUT Sverige,armeer,Visby,militärmanöver

Sverige står i höst inför ett beslut om upprustning inom försvaret, men partierna är oense om hur mycket det ska få kosta. Försvarsbeslutet står i fokus under den årliga försvarskonferensen som fortsätter i Sälen i dag.

– Tyvärr så har vi ganska länge sagt att säkerhetsläget i vårt närområde har försämrats över tid. Och det verkar vara någonting som vi måste vänja oss vid. Som försvarsberedningen konstaterar kan vi inte utesluta ett väpnat angrepp, eller användandet av militära maktmedel mot Sverige.

Så sade Sveriges utrikesminister Ann Linde (S) i sitt tal på rikskonferensen Folk och försvar som inleddes i Sälen i Sverige i går. I flera år nu har den årliga försvarskonferensen betonat det försämrade säkerhetspolitiska läget.

Mycket av konferensprogrammet i år handlar om stormakternas intressen i Sveriges närområden, och flera programpunkter handlar om Ryssland.

En del av årets konferens tillägnas förstås också läget mellan Sverige och Iran, efter några intensiva dagar sedan flygnedskjutningen i Teheran i onsdags där sjutton personer från Sverige miste livet.

Men i huvudfokus står ändå det försvarsbeslut som Sveriges riksdag ska fatta i höst, om försvarets utveckling de närmaste åren.

– Vårt mål är fred och stabilitet runt Östersjön. För det behövs det en kombination av medel. Vi stärker vårt nationella försvar och fördjupar våra försvarspolitiska samarbeten runt Östersjön och transatlantiskt, inklusive med Nato, och vi står fast vid den militära alliansfriheten, sade Linde.

Överens om upprustning, men oense om finansiering

I den försvarsberedning som i våras föreslog en försvarsupprustning är alla partier i Sveriges riksdag representerade.

Men trots en bred politisk förankring om att upprustningen ska ske, lyckades partierna inte enas om att binda sig till någon särskild finansiering av upprustningen.

Bara hälften av försvarsförslagen kan genomföras

Samtidigt säger en konsekvensanalys från Försvarsmakten att bara hälften av försvarsberedningens upprustningsförslag kan genomföras, i brist på pengar.

Det här var Moderatledaren Ulf Kristersson inte sen att påpeka i sitt tal på konferensen. Han krävde att regeringen skjuter till nya pengar till försvaret redan i vårbudgeten.

– Om inte ett nytt budgetbeslut fattas kommer inte Sverige att nå den utlovade målnivån, motsvarande 1,5 procent av BNP till 2025. Sverige förblir det land runt Östersjön som satsar allra minst på försvaret, och försvarsberedningens förslag kan inte genomföras. Det kommer inte vi acceptera, sade han.

Försvarsministern gav svar på tal

Strax efter Kristerssons tal och presskonferens kallade försvarsminister Peter Hultqvist (S) till en snabbt ordnad pressträff för att kommentera Kristerssons tal. Hultqvist påminde att försvaret har fått flera påslag sedan maj 2015 när riksdagen fattade beslut om att höja anslagen till försvaret. Den här höstens försvarsuppgörelse höjer försvarsanslaget med 25 miljarder kronor, eller 40 procent.

– Ska man gå tillbaka och titta historiskt på när det hände något motsvarande får man gå tillbaka till början på 1950-talet, sade Hultqvist.

– 25 miljarder är en unikt stor summa pengar. Vi tar det säkerhetspolitiska läget på oerhört stort allvar, sade Hultqvist.

Inför försvarsbeslutet i höst berättar Hultqvist att alla partier bjudits in till en genomgång för att jämföra försvarsberedningens arbete med försvarsmaktens uttalande, för att se om det finns några ekonomiska oklarheter. Efter att den genomgången gjorts inleds förhandlingarna om framtidens försvarsbudget.

– Nu krävs det ett grundläggande arbete och en långsiktig process, sade Hultqvist.

Det är Sveriges totalförsvarsförmåga 2030 som står i huvudfokus på konferensen i Sälen i dag.

Samtidigt visar en undersökning som tidningen Dagens Nyheter låtit göra att svenskarna har fortsatt lågt förtroende för försvaret.

Rikskonferensen Folk och försvar

Folk och försvar är ett politiskt obundet förbund med uppdrag att förmedla information om svensk säkerhets- och försvarspolitik. Förbundet grundades 1940.

Under Folk och försvars rikskonferens i januari varje år samlas representanter för både civilsamhället och försvaret för samtal och debatt i tre dagar. I år, den 12-14 januari, deltar knappt 400 personer. I fokus står global säkerhetspolitik, Sveriges försvar och samhällets krisberedskap.

Artikeln uppdaterad klockan åtta med tillägget om hur arbetet med försvarsbudgeten fortsätter.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes