Hoppa till huvudinnehåll

Estland har börjat bygga Rail Baltica-järnvägen till Europa – men snabbtåget genom Baltikum är upp till fyra år försenat

Ett par arbetshandskar i förgrunden och en grävskopa uppe på en stor sandhög i bakgrunden.
Sanden används för att höja landsvägen utanför bild över det ställe där järnvägen kommer att passera. Ett par arbetshandskar i förgrunden och en grävskopa uppe på en stor sandhög i bakgrunden. Bild: Gustaf Antell byggarbetsplatser,byggplatser,Rail Baltica,Estland,järnvägstrafik,järnvägar

I Estland har byggarbetet på järnvägslinjen Rail Baltica kommit igång. Under 2020 hoppas alla de tre nationella Rail Baltica-bolagen i Baltikum att bygget kan ta fart på allvar, långt senare än planerat.

En bit utanför Saku, femton kilometer söder om Tallinn, är lunchen slut och arbetarna kommer tillbaka till sina grävmaskiner.

Det här är den första och hittills enda byggarbetsplatsen som hör till det för baltiska förhållanden enorma Rail Baltica-projektet.

Det handlar i sitt första steg om ett 870 kilometer långt tågspår från Tallinn till gränsen mellan Litauen och Polen.

Här hittar du en interaktiv karta över tågbanan. I Polen förbereds dessutom en 360 kilometer lång förlängning till Warszawa.

Byggarbetarna preparerar som bäst marken för det som ska bli en vägviadukt. Landsvägen höjs så att tåget ska kunna rusa fram i över 200 kilometer i timmen under Tallinns nya ringväg.

En tunnel för vilda djur byggs på samma gång.

Ett par grävskopor på en järnvägsbyggplats i Saku utanför Tallinn.
Sandhögen som utgör grunden för den upphöjda vägviadukten blir högre och högre. Ett par grävskopor på en järnvägsbyggplats i Saku utanför Tallinn. Bild: Gustaf Antell Estland,Rail Baltica,järnvägstrafik,järnvägar,tågtrafik,järnvägsbyggnad

– Rail Balticas spårkorridor är fastslagen, säger Anvar Salomets som är teknisk chef Rail Baltic Estonia.

Det är det nationella bolag som ansvarar för bygget av Rail Baltica i Estland. Det finns motsvarande nationella bolag också i Lettland och Litauen.

– Vi utgår ifrån att rutten inte kan ändras mer. Bara vissa detaljer är fortfarande öppna. Det handlar om delar av de mindre delprojekt helheten är indelad i, där finns ännu utrymme för vissa förhandlingar.

Riksrevisionsverket: Projektet är två år försenat

Enligt det estniska riksrevisionsverket är Estland minst två år försenat med sin del av Rail Baltica-bygget.

Estlands premiärminister Jüri Ratas har till och med gått så långt att han säger att det är bra om projektet blir klart under 2020-talet.

En anledning är att det nationella projektbolaget i Estland flera gånger har opponerat sig emot beslut tagna av det gemensamma koordineringsbolaget Rail Baltica.

Rail Baltica Estonias Anvar Salomets tittar på klockan och Priit Pruul på fotografen när Svenska Yles reporter besöker Rail Baltica-byggarbetsplatsen i Saku utanför Tallinn.
Anvar Salomets, till vänster, är inte så säker på att Rail Baltica blir försenat, åtminstone inte med så mycket som två år. Kollegan Priit Pruul, också han från Rail Baltica Estonia, anser att förseningarna hittills är mer byråkratiska än reella. Rail Baltica Estonias Anvar Salomets tittar på klockan och Priit Pruul på fotografen när Svenska Yles reporter besöker Rail Baltica-byggarbetsplatsen i Saku utanför Tallinn. Bild: Gustaf Antell Rail Baltica,Priit Pruul

– Det är förståeligt eftersom vi är här på plats, säger Kristjan Kaunissaare, som är den estniska regeringens Rail Baltica-koordinator. De är i Riga.

Koordineringsbolaget Rail Baltica uppgav i en analys i somras att tåglinjen antagligen kan öppnas först år 2030.

I en gemensam rapport i början av januari i år säger de tre baltiska ländernas revisionsmyndigheter att koordineringsbolaget måste ta bestämdare tag i stället för att låta de nationella bolagen styra.

Kaunissaare anser att det är överdrivet att tala om samarbetsproblem, utan snarare handlar det om en naturlig del av ett storprojekt av den här kalibern.

– Vi är beroende av de riktlinjer koordineringsbolaget ger oss. Men vi ser på det hela med en mer realistisk blick, det är ju vi som bygger.

Både det stora koordineringsbolaget och det estniska Rail Baltica-bolaget har haft en ganska betydlig omsättning på personer i ledningen.

– Det går förstås att bråka om vems fel det är att vissa saker har tagit mer tid, men det är problem vi kan lösa, säger Kaunissaare.

Kristjan Kaunissaare från Estlands ekonomi- och kommunikationsministerium står framför en vacker plansch med ett skogslandskap.
Kristjan Kaunissaare från det estniska ekonomi- och kommunikationsministeriet ger en vackrare bild av samarbetet med det baltiska koordineringsbolaget Rail Baltica än medierna i gemen har gett. Kristjan Kaunissaare från Estlands ekonomi- och kommunikationsministerium står framför en vacker plansch med ett skogslandskap. Bild: Gustaf Antell Estland,Rail Baltica,Kristjan Kaunissaare

En annan anledning till vissa förseningar är att det statsägda Rail Baltica-bolaget har tagit med lokalinvånarna i beslutsprocessen i större utsträckning än vad som tidigare har varit vanligt i Estland.

Det här beror till stor del på att många ester har varit negativt inställda till hela projektet.

– Ett resultat av det är att det kommer att byggas regionala tågstationer längs med rutten, säger Anvar Salomets.

Det betyder att vissa tåg också stannar på mindre orter och inte bara i Tallinn och Pärnu, som ursprungligen planerades.

– Många invånare klagade på det. Nu har också de nytta av snabbtåget.

Rail Baltica, ett projekt som i första hand betalas av EU

År 2011 gjorde det amerikanska infrastrukturbolaget Aecom en förstudie som beräknade att kostnaderna för Rail Baltica skulle bli 3,6 miljarder euro.

I den senaste lönsamhetsanalysen, publicerad av bolaget Ernst & Young våren 2017, hade kostnaderna stigit till 5,8 miljarder euro.

EU har lovat att stå för upp till 85 procent av kostnaderna främst genom Fonden för ett sammanlänkat Europa, men finansieringslöftet är ännu beroende av vilka beslut den nya EU-kommissionen och EU-parlamentet tar i samband med de bredare budgetförhandlingarna för åren 2021-2027.

Troligt är att Rail Baltica får sin finansiering som väntat.

Resten av kostnaderna ligger på de tre baltiska ländernas axlar. Polen har lovat att också bidra och de tre baltiska premiärministrarna har uttryckt förhoppningar om att också Finland ska delta med direkt stöd.

De tre baltiska ländernas gemensamma koordineringsbolag Rail Baltica uppskattar att intäkterna och fördelarna med snabbtåget kommer att överstiga kostnaderna med minst tolv miljarder euro. Här mer om fördelarna enligt det bolaget; http://www.railbaltica.org/benefits/

Och så finns det den sortens förseningar som uppstår när man agerar ogenomtänkt.

Redan för mer än fem år sedan rapporterade jag för Svenska Yle från Litauen om hur byggarbetet utanför Kaunas var i full gång.

Vi har fastställt gemensamma normer för att utveckla Rail Baltica. Den sträcka litauerna byggde motsvarar inte de normer vi nu har― Anvar Salomets, Rail Baltica Estonia

– Vi har fastställt gemensamma normer för att utveckla Rail Baltica. Det gäller i första hand hur snabbt projekten genomförs. Den sträcka litauerna byggde motsvarar inte de normer vi nu har.

Linjen, som går söderut till Polen från Kaunas, är redan i användning.

– De blir tvungna att förnya spåret så att det följer de beslut vi har tagit efter att det blev klart.

Landsvägen går precis bredvid bygget av en vägviadukt som en del av den kommande järnvägen Rail Baltica
Ringvägen runt Tallinn ska höjas över det område där Rail Baltica passerar. Landsvägen går precis bredvid bygget av en vägviadukt som en del av den kommande järnvägen Rail Baltica Bild: Gustaf Antell Estland,Rail Baltica,järnvägstrafik,järnvägar,järnvägsbyggnad,tåg

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes