Hoppa till huvudinnehåll

EU vill bli klimatneutralt tills 2050 - nu stakar kommissionen ut en vision för hur de ambitiösa klimatmålen ska finansieras

Ursula von der Leyen presenterade planen för hur EU ska lyckas bli klimatneutralt under de kommande 30 åren.
Ursula von der Leyens kommission har förbundit sig vid att säkra åtminstone 1 000 miljarder euro under en sjuårsperiod för kampen mot klimatförändringen. Ursula von der Leyen presenterade planen för hur EU ska lyckas bli klimatneutralt under de kommande 30 åren. Bild: Patrick Seeger / EPA Ursula von der Leyen

EU-kommissionen har i dag presenterat planer för hur EU ska lyckas bli klimatneutralt under de kommande 30 åren. En investeringsplan för ett hållbart Europa ska garantera att mer pengar riktas till klimatvänliga ändamål.

År 2030 är en viktig mellanetapp med tanke på EU:s ambitiösa mål att bli klimatneutralt tills år 2050.

Ursula von der Leyens kommission har förbundit sig vid att säkra åtminstone 1 000 miljarder euro under en sjuårsperiod för kampen mot klimatförändringen.

Man räknar att den årliga kostnaden för den gröna övergången kommer att vara 260 miljarder euro på europeisk nivå.

Europeiska kommissionen presenterade investeringsplanen för de kommande åren vid EU-parlamentets session i Strasbourg i dag.

- För att Europa ska klara av övergången till en klimatneutral ekonomi behövs politiskt engagemang och massiva investeringar, sade kommissionens viceordförande Valdis Dombrovskis.

- I dag presenterar vi en plan som ska ge oss verklig finansiell slagkraft, över 1 000 miljarder euro under ett årtionde, för att finansiera hållbara investeringar runtom i Europa.

Många bäckar bidrar till jättelik fond

En betydande del av de pengar som behövs för omställningen kommer att tas ur EU:s budget för åren 2021-2027. Satsningar på ungefär 500 miljarder euro anses stöda övergången till klimatneutralitet.

Utöver det här ska närmare 300 miljarder euro tas ur den så kallade investeringsplanen för Europa.

Medlemsländernas bidrag uppgår enligt kommissionens uträkningar till drygt 100 miljarder euro. Därtill ska 25 miljarder tas ur det europeiska systemet för utsläppshandel.

- Den gröna given kommer med stora investeringsbehov, som vi kommer att förvandla till investeringsmöjligheter, sade kommissionsordföranden Ursula von der Leyen.

- Den plan vi presenterar i dag, för att mobilisera åtminstone 1 000 miljarder euro, kommer att visa riktningen och utlösa en våg av gröna investeringar, sade kommissionsordföranden.

Omställningsstöd ska hjälpa regioner som släpar efter

Parallellt med den jättelika gröna investeringsfonden kommer man att inrätta en mekanism för att stöda regioner som drabbas av klimatomställningen.

100 miljarder euro kommer att riktas till en omställningsfond som ska stöda länder och regioner som för tillfället förlitar sig på fossila bränslen för sin energiförsörjning.

Pengarna är bland annat tänkta att användas för att utveckla färdigheterna och kompetensen för arbetstagare i de drabbade regionerna.

Man hoppas också kunna hjälpa små- och medelstora bolag och startup-företag på traven.

Pengarna ska också kunna användas för övergången till renare energi och för åtgärder som stöder energieffektivitet.

Polen och Grekland påverkas av omställningen

Schlesien, ett historiskt område på gränsen mellan Polen, Tjeckien och Tyskland är ett exempel på ett område som lär behöva stöd för att klara av den gröna övergången.

Området är i dagens läge beroende av fossila bränslen för att klara av energiförsörjningen.

Västra Makedonien i Grekland är ett annat exempel på en region som kommer att behöva stöd för en grön övergång. De stora kolfyndigheterna i regionen är i dagens läge en viktig energikälla för Grekland.

- Vi inbjuder medlemsländerna att identifiera de regioner som behöver pengarna och vårt praktiska stöd och att jobba med kommissionen för en konkret plan för förändring, sade EU-kommissionens viceordförande Frans Timmermans.

Timmermans är ansvarig för förverkligandet av den så kallade gröna given - det program som syftar till att göra EU klimatneutralt på sikt.

Vem är berättigad till omställningsstöd?

En av de springande punkterna i de fortsatta förhandlingarna blir hur omställningsstödet ska fördelas.

- Jag är övertygad om att endast medlemsländer som är mest påverkade av övergången borde ha tillgång till omställningsfonden, skriver Tjeckiens premiärminister Andrej Babiš i nättidskriften Politico.

På spanskt håll hänvisar man till beslutet att stänga 26 olönsamma kolgruvor nyligen. Man anser att stöd också borde beviljas för åtgärder som redan vidtagits för klimatet.

Samtidigt har alla EU-länder inte heller förbundit sig vid tidtabellen för klimatneutralitet.

Då EU-ledarna enades om målet att bli klimatneutralitet tills 2050 beviljades Polen ett undantag vad tidtabellen för omställningen beträffar.

En allmän uppfattning är att Polen vill försäkra sig om tillräckligt med stöd för övergången i gengäld mot att förbinda sig vid klimatmålen.

Läs mera:

Så här ska EU bli koldioxidneutralt till 2050 – kommissionen listar 50 åtgärder för att stävja utsläppen

Knappt två veckor efter att ha utnämnts går EU-kommissionen ut med riktlinjer för hur man ska garantera att EU är utsläppsneutralt om trettio år.

Läs mera:

EU-ledarna nådde urvattnad kompromiss om klimatneutralitet – Polen beviljas undantag vad tidtabellen beträffar

EU-länderna har enats om målet att bli klimatneutrala tills 2050.
Det här betyder att mängden koldioxid som släpps ut inom EU inte får överstiga mängden koldioxid som tas tillvara. Polens beslut om att kräva undantag vad tidtabellen beträffar kastar ändå en skugga över beslutet.

Läs också

Klimat