Hoppa till huvudinnehåll

Forskare: Australiska bränder skapar jättekoldioxidutsläpp och minskade kolsänkor men det är nog människan som står bakom de största utsläppen

Rök och dis över bergen  i Cooma i New South Wales 7.1.2020.
Rök och dis över bergen i Cooma i New South Wales 7.1.2020. Rök och dis över bergen i Cooma i New South Wales 7.1.2020. Bild: AFP / Lehtikuva Australien,skogsbränder,koldioxidutsläpp,klimat,klimatförändring

Sedan augusti har jordens atmosfär fått ta emot en massiv koldioxidimpuls på grund av de omfattande bränderna i Australien, främst i New South Wales och Queensland.

Vädret i Australien har blivit allt varmare under det senaste decenniet. Enligt klimatforskare kommer ett hetare och torrare klimat att bidra till att den här typens bränder blir allmännare och intensivare.

- Effekten av skogsbränder är i allmänhet temporär, men nu i Australien handlar det om signifikanta mängder i jämförelse med landets årliga utsläpp av växthusgaser, säger Ola Hansén, rådgivare i energi- och klimatfrågor vid Världsnaturfonden i Sverige.

Enligt honom är det svårt att uppskatta följderna av bränderna. Man måste alltid lägga in ett "om" , påpekar han.

Djur som överlevt skogsbränderna i Batlow, New South Wales 8.1.2020
Kor som överlevt skogsbränderna i Batlow, New South Wales 8.1.2020. Gräsmark blir ganska snabbt en kolsänka igen, men det tar år innan en skog har absorberat samma mängd koldioxid som har brunnit. Djur som överlevt skogsbränderna i Batlow, New South Wales 8.1.2020 Bild: AFP / Lehtikuva Australien,skogsbränder,koldioxidutsläpp,klimat,klimatförändring,kor,Boskap

Om koldioxidutsläppen upptas av ny växtlighet så jämnas det ut

- Bränderna har släppt ut flera hundra miljoner ton koldioxid. En hel del av det kan kanske tas upp igen rätt snabbt, säger Hansén.

Ola Hansén
Ola Hansén vid WWF Sverige Ola Hansén Bild: WWF Sverige WWF,Världsnaturfonden,Sverige

Han påpekar att norra Australien varje år upplever stora gräsbränder och att det hittills varit så att växtligheten på marken kommer igång på nytt. Då binds koldioxiden upp igen i gräset.

I finska skogar kan det dröja upp till 70-80 år innan man har en stående skog igen efter en brand, men i Australien finns det mer snabbväxande skog.

- Det tar färre decennier för den australiska skogen att växa upp om allt fungerar som det ska, men om det är fråga om buskar så sker återväxten ganska snabbt, säger Ola Hansén.

"Men nu är det inte alls säkert att det som har varit skog blir skog igen"

- Men nu finns det ingen garanti, säger Hansén. Han befarar att den extrema torkan innebär att det inte alls är säkert att koldioxiden den här gången binds in igen.

Det är väldigt torrt i Australien.Torkan har pågått i många år och träden är stressade.

- Det är inte alls säkert att det som har varit skog blir skog igen. Det kanske bara blir buskmark som kan binda upp betydligt mindre kol än vad den tidigare skogen som stod där kunde. Och då resulterar det i ett nettoutsläpp av koldioxid.

 Australiens premiärminister Scott Morrison på en affisch i Melbourne 7.1.2020. Morrisons och regeringens hantering av skogsbrandskrisen och bristande engagemang i utsläppsfrågor kritiseras hårt
Australiens premiärminister Scott Morrison på en affisch i Melbourne 7.1.2020. Morrisons och regeringens hantering av skogsbrandskrisen och bristande engagemang i utsläppsfrågor kritiseras hårt. Australiens premiärminister Scott Morrison på en affisch i Melbourne 7.1.2020. Morrisons och regeringens hantering av skogsbrandskrisen och bristande engagemang i utsläppsfrågor kritiseras hårt Bild: EPA-EFE/All Over Press Australien,skogsbränder,koldioxidutsläpp,klimat,klimatförändring,Scott Morrison

Allt fler australier är upprörda över konservativa premiärministern Scott Morrisons sätt att handskas med de katastrofala bränderna.

Australiens koldioxidutsläpp har ökat under de senaste fyra åren. Landets regering planerar dock inga förändringar i sin energipolitik.

Brändernas utsläppsandel är ändå liten i jämförelsen med människans

- Då människor eldar upp fossila bränslen handlar det om något annat än skogsbränder. Det är en viktig skillnad eftersom människans agerande ju inte är kopplat till någon balanserande återväxt.

All förbränning skapar koldioxid

  • Källorna till koldioxidutsläppen varierar; energiproduktion, industri, trafik, skorstenar, skogsbränder ..
  • De koldioxidutsläpp som människan skapat har ökat kraftigt och skapar en obalans i jordens naturliga ekosystem
  • Koldioxid från fossila bränslen som olja och naturgas hör inte naturligt hemma i atmosfären
  • En stor andel av koldioxidutsläppen hamnar i atmosfären vilket anses förstärka växthuseffekten och göra planeten varmare
  • All koldioxid hamnar inte i atmosfären. Världshaven och växterna upptar en betydande del av koldioxidutsläppen
  • Förbränning av fossila bränslen (kol, olja och naturgas), jordbruk och skogsskövling leder till ökade halter växthusgaser. De ökade halterna hinner inte helt och hållet tas upp av växtligheten utan hamnar utanför det naturliga kretsloppet.

Källor: WWF, Illustrerad vetenskap


De koldioxidmängder som skogsbränder släpper ut i atmosfären är ändå förhållandevis små. Det handlar om några procent av jordens sammanlagda koldioxidutsläpp, säger Hansén.

Det viktiga är vad som händer med den mark som brunnit - det vill säga om koldioxiden binds på nytt av växtlighet.

- Man kan säga att om bränderna leder till att det inte växer upp lika mycket som tidigare eller om vegetationen och markanvändningen ändras så kommer bränderna att bidra till några procent av jordens koldioxidutsläpp på årsnivå. Men om återväxten lyckas blir brändernas påverkan ännu mindre.

Rökmoln i Eden i New South Wales 6.1.2020
Rökmoln i Eden i New South Wales 6.1.2020 Rökmoln i Eden i New South Wales 6.1.2020 Bild: AFP / Lehtikuva Australien,skogsbränder,koldioxidutsläpp,klimat,klimatförändring

Att skog försvinner är mycket illa.

Hansén konstaterar att fördelningen av koldioxidutsläppen i världen är entydig: Det är energiproduktionen som är helt dominerande, följt av industri och transport.

Jämfört med transporter så är avskogning en minst lika viktig faktor globalt sett.

Hansén vill poängtera att avskogning som helhet står för en väldigt stor del av koldioxidutsläppen. Mellan 10 och 20 procent av den totala klimatpåverkan i världen kommer från avskogning.

- Vissa bränder som är anlagda av människor - till exempel i Brasilien - syftar ju till att ändra markanvändningen, och det bidrar till avskogningen. Men det är förstås inte enbart bränder som bidrar till avskogningen.

Brinnande skog, koldioxid, återväxt och klimat

  • Då skog brinner ökar halten av koldioxid i atmosfären - men om skogen växer upp på nytt kan nya växande träd absorbera koldioxid - och sålunda "återställa" koldioxidbalansen. De fungerar då som så kallade kolsänkor.
  • Om det däremot inte blir någon ny växtlighet så ökar koldioxidhalten i atmosfären.
  • Återväxten av skog efter skogsbränder är alltså viktig för absorberingen av koldioxid.
  • De naturliga kolsänkorna i Australien kan äventyras svårt på längre sikt av de intensiva bränderna om ingen återhämtning sker.
  • Det kan dröja länge innan den nedbrunna skogen har vuxit upp på nytt.
  • Långvariga och allvarliga brandperioder innebär att det blir svårare att förutse vilken typ av vegetation det är som kommer att bildas i de nedbrända ekosystemen.
  • I Australien är det just nu svårt att förutse brändernas effekter på ekosystemen. Det finns en risk för att de nya växter som kommer upp efter bränderna ökar sannolikheten för nya eldinfernon.
  • År 2017 publicerades en undersökning där det visade sig att de första växter som kom tillbaka i ett område som härjats av skogsbränder var lättantändliga buskar.

Vulkanutbrottens andel av utsläppen är liten

Vulkanutbrott innebär att det frigörs enorma mängder koldioxid, och man kunde kanske tro att det påverkar växthuseffekten i hög grad - men så är det inte.

FN:s klimatpanel har slagit fast att vulkanutbrott kan ha en viss klimatpåverkan - men att effekten är avsevärt mindre än följderna av människans gigantiska användning av fossila bränslen, säger Ola Hansén.

Hansén konstaterar att vulkanutbrott på kort sikt har rentav en kylande effekt, och att vi historiskt sett känner till väldigt stora vulkanutbrott som har kunnat leda till "årsvintrar" - perioder som sträcker sig över hela året. På 1800-talet ledde det till missväxt i Europa.

Vulkanutbrott på ön Fogo, Kap Verde 28.11.2014
Vulkanutbrott på ön Fogo, Kap Verde 2014 Vulkanutbrott på ön Fogo, Kap Verde 28.11.2014 Bild: EPA/All Over Press vulkanutbrott,Kap Verde
Vulkanutbrott på Island.
Vulkanutbrott på Island 2017 Vulkanutbrott på Island. Bild: Jon Helgason / Mostphotos Island,vulkanutbrott

- På lång sikt kan alltså vulkanutbrott nog bidra till klimatpåverkan men det handlar ändå om en väldigt liten del.

"Vulkanutbrott dämpar växthuseffekten"

  • Vulkanutbrott innebär att det frigörs enorma mängder koldioxid
  • Det här borde förstärka växthuseffekten - men det ser ut att vara tvärtom.
  • Järnrik vulkanaska kan nämligen göda plankton.
  • Havens plankton spelar en viktig roll för koldioxidbalansen i atmosfären. När planktonalger växer tar de upp koldioxid, precis som alla andra växter, och binder in kol i sin biomassa
  • Vid vulkanutbrott bildas aska som faller ner över havet. Askan löser sig salterna i vattnet och blir näring för planktonalgerna. Stora mängder koldioxid förbrukas när planktonorganismernas tillväxt tar fart i det näringsrika vattnet.
  • Vulkanutbrott har också en temporärt dämpande effekt på uppvärmningen av planeten. Under ett vulkanutbrott och en tid därefter kan solens instrålning skymmnas av de partiklar som sprids i stratosfären och det leder till tillfälliga temperatursänkningar.

Källa: Forskning & Framsteg

Torka och skogsbränder är dåliga tecken

Ola Hansén bedömer att en kraftigt förändrad vegetation kan leda till en permanent klimatpåverkan.

- En del av de scenarier som klimatforskarna tittar på är att torka och därmed skogsbränder blir vanligare. Man kan inte säga att en viss händelse har med klimatförändringar att göra men det handlar om en trend, och det är troligt att vi får se mera av den här typen av bränder framöver tyvärr.

Enligt Hansén är det troligt att det sker vissa negativa förändringar i växtligheten Australien till följd av hettan och torkan. Han ser det som bekymmersamt på sikt.

En uppvärmning av planeten kan däremot ge de nordliga delarna snabbare växtlighet.

- I de boreala skogarna kommer det tas upp mera kol om klimatet blir varmare, konstaterar Hansén.

Varmare klimat kan vara positivt på vissa håll: Snabbare växtperioder ger mera biomassa

  • Generellt fokuseras det mycket på koldioxidutsläppens effekt på klimatet och de negativa konskevenserna av ett varmare klimat.
  • En positiv faktor är ändå att växtligheten tilltar i snabbare takt med stigande globala temperaturer. Koldioxid är ett fundamentalt bränsle för tillväxten
  • Ökad växtlighet leder till att också koldioxid förbrukas allt mer
  • Satellitbilder har visat att produktiviteten under de senaste decennierna har tilltagit och att biomassan ökar
  • Produktiviteten inom jordbruket har alltså förbättrats på många håll.
  • I kalla områden förlängs odlingstiden om planeten värms upp
  • Problemet är att torka och vattenbrist å andra sidan kommer att leda till minskade skördar i andra delar av världen

Källa: Wired


Skogsbränderna har dragit fram över Lobethal, Adelaide 21.12.2019.
Skogsbränderna har dragit fram över Lobethal, Adelaide 21.12.2019. Skogsbränderna har dragit fram över Lobethal, Adelaide 21.12.2019. Bild: EPA-EFE/All Over Press Australien,skogsbränder,koldioxidutsläpp,klimat,klimatförändring

Vi behöver mer växtlighet - inte mindre

- Själva växtligheten kommer att bli allt viktigare och växternas förmåga att lagra koldioxid får allt större betydelse. Det ser vi redan nu men det kommer att behövas i ännu större utsträckning framöver.

Hansén talar om så kallade "negativa emissioner". Det innebär ökad beskogning - skapande av kolsänkor.

- Torkan och bränderna utarmar nu de här kolsänkorna, och det är ett minst sagt lika stort problem som själva utsläppen. Det är den stående skogen och skogsarealen som har betydelse.

- Vi behöver mer växtlighet - inte mindre, betoinar Ola Hansén.

Bränderna i Australien: Några siffror

  • Utsläppen från bränderna i Australien är nu uppskattningsvis kring 400 miljoner ton (0,4 Gt)
  • Det kan jämföras med flygtrafikens årliga utsläpp på cirka 900 miljoner ton (0,9 Gt).
  • Världens totala utsläpp 2018 var cirka 36,6 Gt, varav transport utgjorde 8 Gt och industrin cirka 7,5 Gt. Enligt Greenpeaces rapport 2018 var utsläppen från bränder 7,7 Gt - vilket inte räknas med i de totala utsläppen på 36,6 Gt.
  • Ungefär 107 000 kvadratkilometer mark har brunnit, vilket motsvarar ungefär en tredjedel av Finlands yta. Det går inte att bedöma exakt vad som brunnit; fullvuxen skog eller gräsmark. Det är också oklart hur många miljoner kubikmeter av kolsänkorna som har gått förlorade.

Källa: Greenpeace

Australia’s fires have pumped out more emissions than 100 nations combined
http://www.globalcarbonatlas.org/en/CO2-emissions
Tracking Transport
Greenpeace. Lost in smoke: Wildland fire climate impact case studies of Brazil, Indonesia and Russia (s 10)


" Det har alltid brunnit i Australien"

  • Skogsbränder - "brandsäsonger" - har alltid förekommit i Australien. De pågående stora okontrollerade bränderna är dock nu betydligt värre än normalt.
  • I år har ett naturligt väderfenomen gett upphov till en långvarig, torr period med mycket höga temperaturer i hela landet.
  • Bränder orsakas i allmänhet av blixtnedslag eller av en förlupen gnista.
  • Ibland förorsakas eldsvådorna avsiktligt.
  • Lättandtändliga eucalyptusskogar och utbredd buskvegetation innebär att elden sprids lätt. Det finns inte heller tilräckligt mycket naturliga hinder - som vattendrag - i Australien.

Australien får egen väderlek i liten skala på grund av de stora bränderna

  • De okontrollerade intensiva bränderna är så intensiva att de sätter igång ett eget litet väderlekssystem.
  • Det uppstår en loop: Förhållandena på marknivå sätter igång en självförstärkande kedja av händelser.
  • Ett exempel är åskväder. Åska utlöses av ändringar i atmosfären vilket man kunde tro att medför regn och därmed släckningshjälp, men i stället kan det gå så att våldsamma blixtnedslag i träd leder till att nya bränder uppstår och sprider sig.

Källa: Wired.co.uk

Källor: The Guardian, Wired, BBC,
WWF, Greenpeace, FN:s klimatpanel IPCC

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes