Hoppa till huvudinnehåll

Språkkolumnen: Klimatet är i fokus när nya ord bildas

Minna Levälahti
Språkvårdaren Minna Levälahti. Minna Levälahti Bild: Ari Sundberg/SPT porträtt,minna levälahti

Mamma, är du klimatsmart? frågade ett av mina barn. Nej, jag är nog inte särskilt klimatsmart jämfört med många andra. Men jag gillar hur ordet klimatsmart låter, med långa a-ljud.

Mina barn, som ännu inte är tonåringar, kopplar ihop klimatet med klimatstrejk, Gretaeffekten och artdöden.

När jag var i deras ålder, eller kanske snarare i Gretas ålder, förknippade jag klimat med klimatzoner, regnskogsklimat och ökenklimat.

Visst talade vi också om miljön för trettio år sedan men inte om någon klimatförändring. Jag hittade nyligen ett häfte från lägerskolan jag var på i åttan. ”Tänk på din miljö! Välj rätt, undvik produkter som …” skrev jag och blev medveten om att mina val påverkade regnskogarna, avfallsmängden, utrotningshotade arter och min egen hälsa och omgivning.

Men ordet klimat användes inte i det sammanhanget. Vi fick visserligen lära oss om koldioxidutsläpp och växthuseffekten, men de hörde till några enskilda skolämnen. Det påverkade i alla fall inte min vardag mer än att jag tänkte på vilken typ av hårsprej jag skulle undvika. Den som gjorde ozonhålet större.

I ordböckerna från 1900-talet finns enstaka sammansättningar med klimat. De flesta av dem har med vetenskapen om klimatet att göra.

Klimatorden har gått från att vara nästan enbart fackspråkliga termer till allmänspråkliga ord

På listorna över nya ord i svenskan på 2000-talet är klimatet och klimatsmarta uppfinningar ett av de dominerande temana. 2007 verkar vara året då det blev mer allmänt att tala om klimatförsämringen. På det årets nyordslista hittar jag bland annat klimathot, klimatmat, klimatsmart, klimatneutralisera och klimatångest. Jag hittar också koldioxidbanta och koldioxidmärkning.

I Svenska Akademiens ordlista från 2015 finns ett fyrtiotal ord som börjar på klimat och som har skapats på grund av det ökade behovet av att tala om och göra något åt klimatförändringarna.

Klimatorden har gått från att vara nästan enbart fackspråkliga termer till allmänspråkliga ord.

När medierna skriver om klimatfrågor gäller det att kunna jonglera med alla de ord forskarna, beslutsfattarna och vi vanliga språkbrukare använder.

Många finländska kommuner och företag har satt som mål att minska utsläppen av växthusgaser och kompensera för de utsläpp som är oundvikliga. Då talas det ibland om att de ska bli kolneutrala, ibland koldioxidneutrala eller klimatneutrala.

På finska används termen hiilineutraali, vilket leder till att det ofta översätts med kolneutral på svenska. Det ord som används allra mest på svenska är ändå klimatneutral. Även koldioxidneutral är vanligt, men ”hiili” måste inte ha en direkt motsvarighet i det svenska ordet för att orden ska betyda samma sak.

Vi mediespråkvårdare rekommenderar att medierna använder ordet klimatneutral. På motsvarande sätt kan klimatavtryck och klimatutsläpp användas som synonymer till koldioxidavtryck och koldioxidutsläpp.

Språkkolumnen skrivs av språkvårdarna vid Svensk Presstjänst. Den publiceras på Svenska.yle.fi och i de finlandssvenska dagstidningarna.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes