Hoppa till huvudinnehåll

Elever i Jakobstad vill bli tagna på allvar: ”När jag är hemma mår jag bra men genast jag är i skolan blir jag sjuk”

Elever i Oxhamns skola.
Lina Willman, Emma Hietala och Julia Limnell märkte tydligt att de mådde illa av inneluften i skolan. Elever i Oxhamns skola. Bild: Yle/Mikaela Löv Oxhamns högstadium Jakobstad,Jakobstad

Elever i Oxhamns skola i Jakobstad som blivit sjuka av inomhusluften vill att man ska ta deras symtom på allvar. Professor Tuula Putus lyfter fram att det är viktigt att man beaktar både elevers symtom och tekniska mätningar då man bedömer om en skola är hälsosam att vistas i.

Institutet för hälsa och välfärd (THL) och Helsingfors universitets undersökning visar att sambandet mellan elevernas symtom och dålig inomhusluft är för svagt för att man på basen av dessa ska kunna göra en tillförlitlig bedömning av inomhusluftens kvalitet.

För sjuk för att gå till skolan

Några elever som fått symtom på dålig inomhusluft är niorna Lina Willman, Emma Hietala och Julia Limnell som går i Oxhamns skola i Jakobstad. De tycker man ska ta elevernas symtom på allvar.

- Jag kunde inte vara i skolan, efter fem till tio minuter fick jag starka fysiska symptom. Jag fick huvudvärk och blödde näsblod och hade inget immunförsvar, jag var sjuk jämt, säger Julia Limnell.

- När jag var hemma mådde jag bra. Varför blev jag bara sjuk i skolan? Knappast var jag allergisk mot läromedlen.― Julia Limnell

Till slut kunde hon knappt gå i skolan. Måndag och tisdag förmiddag gick an, men sedan blev Julia Limnell tvungen att stanna hemma och göra sina uppgifter på distans.

- När jag var hemma mådde jag bra. Varför blev jag bara sjuk i skolan? Knappast var jag allergisk mot läromedlen, säger Julia.

Oxhamns skola i Jakobstad.
Oxhamns skola. Oxhamns skola i Jakobstad. Bild: YLE/Ida-Maria Björkqvist Oxhamns högstadium Jakobstad,Oxhamns högstadium,Jakobstad,oxhamns

Undervisning i andra utrymmen hjälpte

Nu går eleverna i skola i Rådmans byggnad strax intill, i baracker och i Campus Allegro.

De värsta symtomen har gett med sig. Men fortfarande äter Julia Limnell mediciner mot astma och allergier, något som hon inte behövde innan hon började högstadiet.

Emma Hietala hade tungt att andas och kliande ögon. När hon blev sjuk tog förkylningen aldrig slut, hon fortsatte hosta.

- Jag blev diagnostiserad med astma och måste medicinera för att kunna träna och leva ett normalt liv utan att hosta hela tiden, säger Hietala.


- Vi är så pass gamla att vi kan svara själva.
― Emma Hietala

Innan Hietala började Oxhamns skola var hon helt frisk, och nu är hon åter frisk.

- Det är ju konstigt om det inte beror på inneluften i skolan, säger Emma Hietala.

Lina Willman har samma erfarenheter. Snuva, hosta, andningsproblem och utslag var vardagsmat. Dessutom fick hon värk i foten och kunde inte gå ordentligt.

- Mina symtom har försvunnit nästan helt sen vi bytt utrymmen. Men om jag är i Oxhamns byggnad en lite längre stund, över femton minuter, så får jag svårt att stödja på foten, säger Lina Willman.

Inte svårt att besvara enkätundersökning

Även i Oxhamns skola fick elever och lärare besvara en enkät om sitt mående. Flickorna tycker inte att det var svårt att svara på hälsoenkäten. De säger att de lätt kunde bedöma sina symtom.

Julia Limnell säger att hon hade problem med bihålorna och de problemen har inte ännu gett med sig.

- Nog vet jag ju om jag är snuvig eller inte.

Men vet du vad det beror på?

- Jag hade inte de här problemen innan jag började Oxhamns och jag har dem inte när jag är hemma eller under loven. Så det måste ju vara något i skolan då, säger Limnell.

I Oxhamns var föräldrarna med och besvarade enkäten. Emma Hietala säger att det var bra, då fick föräldrarna en förståelse för problematiken och blev engagerade.

- Men vi är så pass gamla att vi kan svara själva, säger Hietala.

Ingen överraskning för erfaren forskare

Tuula Putus är professor i yrkeshälsovård och miljömedicin. Hon har forskat i ämnet i snart 30 år och redan tidigare varnat för att vi skapar ett stort folkhälsoproblem när barn vistas i dålig inneluft i skolor och daghem.

Enligt Putus är det viktigt att man i enkäter frågar både eleverna och föräldrarna om vilka symtom de har.

- En nioåring kan inte bedöma om det är unken luft eller luktar mögel eller om ventilationen är otillräcklig. Hur kan en nioåring veta om det luktar mögel?, säger Putus.

Tuula Putus.
Professor Tuula Putus. Tuula Putus. Bild: Yle / Petra Ristola porträtt,tuula putus

Beaktade inte förädrarnas enkätsvar

I THL:s aktuella undersökning fick också föräldrar delta, men svarsprocenten var så låg att man inte analyserade materialet alls.

Putus säger att det är föräldern som har bäst kunskap om barnets sjuklighet, diagnoser och medicinering.

Tidigare undersökningar visat att det finns en korrelation mellan tekniska mätresultat och elevers symtom. Enligt Putus har också föräldrarna svarat på enkäterna i de undersökningarna.

- Det har kommit fram upprepade gånger och professor Juha Pekkanen på THL varit med om att handleda många doktorsavhandlingar där informationen korrelerar ytterst bra när man också får information från föräldrarna, säger Putus.

Tekniska undersökningar och enkäter kompletterar varandra

Enligt Putos kan man inte endast lita på de symtom som barnen rapporterar. Man måste se till helheten. Man behöver byggteknisk undersökning, mikrobiologiska och kemiska analyser och enkäter bland elever, föräldrar och lärare.

- Sen slår man ihop dessa och drar slutsatser. Inte kan man enbart lita på vad en nioåring säger. Det är inte heller barnens sak att bedöma hälsorisker i en byggnad, det är de vuxnas ansvar, säger Putus.

- Beslutsfattare kommer inte att riva ett hus eller fatta beslut om renovering enbart på basen av en symptomenkät. Det har jag aldrig hört om, säger Putus.

Rädd att elevers symtom inte tas på allvar

Tuula Putus har själv testat enkätundersökningen på sitt barnbarn. Han visste inte vad hösnuva betyder.

- Han hade ingen aning, men han visste vad atopiska eksem var. Men om symtomen hör ihop med skolbyggnaden, det kunde han inte bedöma, säger Putus.

Putus ser en risk med att THL:s senaste undersökning som pekar på att elevers symtom inte nödvändigtvis betyder att inomhusluftens kvalitet är dålig gör att man inte tar elevers symtom på allvar.

- Jag är lite rädd för att sådana människor som inte tar dessa problem på allvar får vatten på sin kvarn och säger att det är inbillning och att föräldrarna är omöjliga, säger Putus.

Oxhamns skola.
Sexorna i Oxhamns går i barackskola, Oxhamns skola. Bild: Yle/Mikaela Löv Oxhamns högstadium Jakobstad

Teknik går före människor

Uppkomsten av symtom påverkas, enligt THL, förutom av inomhusluften också av bland annat personens ålder, hälsotillstånd och belastande faktorer, så som trivsel i arbetet och skolan, samt uppfattningar om och oro för risker förknippade med inomhusluften.

Eleverna i Oxhamns skola tror inte att deras symtom beror på något annat än just inomhusluften i skolan.

- Jag har haft det lätt i skolan, jag tycker om min klass och mina lärare och har bra betyg och trivs i skolan. Det var inte det att jag inte ville gå i skolan. Men under tiden jag var sjuk sjönk betygen litegrann för jag var ju inte aktiv på lektionerna, säger Julia Limnell.

Emma Hietala tycker inte att tekniska mätresultat ska få gå före människors välbefinnande.

- Det är sorgligt att något tekniskt är mera värt än att människor upplever symtom dagligen. Det är missvisande, säger Hietala.

Läs också

Nyligen publicerat - Österbotten