Hoppa till huvudinnehåll

Gustavs sänkte skattesatsen för fjärde året i rad - leder ändå skattetoppen i Egentliga Finland

En roddbåt uppdragen på land på en höstig strand.
Gustavs har flest fritidsbostäder i förhållande till kommunens storlek. En roddbåt uppdragen på land på en höstig strand. Bild: Amanda Vikman/Yle båtar,höst,Strand,skärgård,roddbåt

Då Svenska Yle kartlagt vilka kommuner som får in mest skattepengar i förhållande till sitt invånarantal finns det en klar vinnare bland kommunerna i Egentliga Finland: Gustavs med sina cirka 950 invånare.

Grunderna för fördelningar av statsandelar gynnar kommunen i dag, 30 procent av kommunens inkomster kommer från statsandelar, 2 138 euro per invånare.

Men skärgårdskommunen har också i förhållande till sin storlek en exceptionellt stor andel fritidsfastigheter, hela 3 100 stycken, vilket betyder att 31 procent av skatteintäkterna består av fastighetsskatter.

Kommunens totala skatteinkomster uppgår till 4 878 per invånare.

Läs mer om statsandelar här.

1990-talets tuffa år ligger bakom

Kommunens ekonomi är mycket stabil idag. Sedan 2006 har kommunens bokslut varit positiva. Men så har det inte alltid varit.

Då Veijo Katara kom till Gustavs 1991, hade lågkonjunkturen precis slagit till i Finland. Precis som på andra håll i landet, fanns det mycket att förbättra i den kommunala ekonomin i Gustavs. Det var tuffa år då, men utvecklingen sedan dess har varit intressant att följa, säger Katara.

- Under två-tre års tid fick vi göra mycket målmedvetet arbete med att få ekonomin i skick. Vi hade en ganska stor skuldbörda. Våra utgifter var också större än inkomsterna och vi var tvungna att noggrant balansera dem.

Veijo Katara utanför kommunhuset i Gustavs
Veijo Katara har nära till naturen i sitt jobb. Det finns en naturstig precis vid kommunhuset i Gustavs. Veijo Katara utanför kommunhuset i Gustavs Bild: Annika Holmbom / Yle Gustavs,Kommunhus,turism,skärgård,skärgårdssamhällen,Gustavs kommunhus

Också i början av 2000-talet ställdes kommunen inför nya svårigheter då fördelningsgrunderna för kommunernas statsandelar förnyades och Gustavs stod bland förlorarna. Men så småningom kom kommunen på fötter igen.

- En del av reformerna som följde från statligt håll hade ändå en positiv effekt på kommunens ekonomi. Vi gjorde också en del strukturella förändringar i kommunen, där vi bland annat tog över äldreomsorgen helt i kommunal regi och slutade köpa in vårdplatser av Tövsala.

Överskottet har gett ett bredare spelrum

De senaste dryga tio årens överskott har gjort det möjligt att utveckla kommunens attraktionskraft.

I slutet av förra året sänkte kommunen skattesatsen för fjärde året i rad med 0,25 procent. Den nuvarande skattesatsen på 18,25 procent hör till de lägsta i hela landet.

I dag är Gustavs är en av de få kommunerna i sin storleksklass där invånarantalet växer. Med en lockande låg skattesats, optisk fiberkavel och en avgiftsfri småbarnspedagogik är det dessutom flera barnfamiljer som flyttat in under senaste år, vilket man hoppas ska ha en inverkan på kommunens befolkningsutveckling.

Kommunen valde också att förbli självständig 2009, vilket Katara menar har varit bra för kommunen.

- Det har gett oss möjlighet att bestämma om våra egna saker.

Driftiga företagare

Gustavs har en förhållandevis hög arbetslöshet, som ligger på cirka 7,5 procent. Det finns många små företag i kommunen och många försörjer sig själva. En av dem är företagare Merja Likitalo, som är en av ägarna i textilföretaget Merineule i centrum av Gustavs. Hon är mycket nöjd med sin tillvaro.

Merja Likitalo syr t-skjortor i företagets syateljé.
Merja Likitalo syr t-skjortor med fisktryck som säljs i affären. Merja Likitalo syr t-skjortor i företagets syateljé. Bild: Annika Holmbom / Yle Gustavs,turism,skärgård,skärgårdssamhällen,merja likitalo

- Jag tycker det är riktigt bra att vara företagare här. Kommunen är med och stöder och hjälper företagarna på olika sätt.

Då Tövsala apotek behövde ett nytt ombud i Gustavs, ringde till exempel kommundirektören upp Likitalo för att fråga, ifall de kunde ta sig an uppdraget, vilket de också gjorde.

- Även om vi är verksamma i en helt annan bransch då vi tillverkar kläder, har vi öppet året runt, vilket är en förutsättning för att människor ska ha tillgång till sina mediciner.

Det här beskriver den handlingskraftiga andan i Gustavs väl, säger Merja Likitalo.

- När vi är ett litet samhälle, så är det ingen som förundrar sig över att man får mediciner i klädaffären. Det är sådant det är frågan om i VSB-verksamhet, att alla hjälper varandra då det behövs, säger Likitalo och hänvisar skämtsamt till det gamla fördraget mellan Finland och Sovjetunionen.

"Går nästan i ide under vintern"

Utmaningarna för företagarna ligger bland annat i att Gustavs ligger lite vid sidan om. Under vintern är det mycket lugnt på orten.

- Lokalbefolkningen går nästan i ide under vintern och väldigt få kommer in till oss. Men på sommaren däremot, då de 3 500 familjer med sina fritidsbostäder kommer, då är det desto mer liv och rörelse. Men det finns nog jobb hela tiden.

Vägskyltar invid vägen i Gustavs
Turismen står för viktiga inkomster och arbetsplatser i Gustavs i synnerhet under sommaren. Vägskyltar invid vägen i Gustavs Bild: Annika Holmbom / Yle Gustavs,turism,skärgård,skärgårdssamhällen,vägskylt

Precis som i andra närliggande skärgårdskommuner skulle man vilja förlänga turismsäsongen.

- Det skulle gärna få finnas lite mer verksamhet under vintern här. Det här är en sommarort. Då är utbudet stort, men i oktober är det tyst. Det har gjorts försök att förlänga säsongen, men ingen vet vad det magiska ordet är.

Likitalo är också mycket nöjd med vad kommunen erbjuder sina invånare.

- Vi har en låg skattesats, vilket ju gör att det blir mer i handen för oss.

Stark tilltro på framtiden

Självförsörjningsgraden av arbetsplatser har i Gustavs legat mellan 85 och 90 procent under senaste år, och i år kan kommunen se fram emot tio nya industrijobb när äggföretaget Munax flyttar in i det som tidigare varit Kustavin Puus utrymmen. De har stått tomma sedan företagets konkurs 2013.

Turismen har också utvecklats starkt under de närmaste åren, vilket ger både arbetsplatser och inkomster till orten. Varje sommar besöker många bland annat litteraturveckan Volter Kilpi i Gustavs.

Vad kunde hota den positiva utvecklingen i kommunen? Veijo Katara har dryga två år kvar till pensionen och vill under den tiden fortsätta utveckla kommunen. Helt osårbar är kommunens ekonomi ändå inte, säger han.

- Det som skulle kunna förändra omständigheterna för vår del, är om staten väljer att förändra grunderna för kommunernas finansiering.

Men i övrigt tror han att den växande befolkningen och skatteinkomsterna ska hålla ekonomin stabil också under kommande år.

Med 908 kilometer strandremsa, finns det gott om plats för fler fritidsfastigheter i kommunen, säger Katara.

- Vi gjorde en utredning av hur många lediga tomter det finns för fritidsbostäder enligt strandgeneralplanen och kunde konstatera att det ännu finns gott om reserver. Sedan är det ju förstås en annan sak i vilken mån de kommer till försäljning eller bebyggs. Men det byggs hela tiden fler fritidsbostäder och det finns goda möjligheter för det här också i framtiden.

Fastighetsskatten ligger också än så länge på en förhållandevis låg nivå. Den allmänna fastighetsskatten är 0,93 procent, medan fastigheter med fast bosättning betalar 0,41 procent. Övriga fastigheter betalar 0,98 procent skatt.

- Att bibehålla fastighetsskatten på en rimlig nivå är ett medvetet val från kommunens sida, men ger också möjligheter till att öka inkomsterna ifall det skulle uppstå ett behov att öka på kommunens inkomster.

Bland de övriga kommunerna i landskapet placerar sig Nådendal på en andra plats med 4707 euro i skatteinkomster.

Pargas landar på en tredje plats med 4425 euro per kommuninvånare.

Sämst i Egentliga Finland ligger Koskis till, men endast 3030 euro per invånare i skatteinkomster.

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland