Hoppa till huvudinnehåll

I skuggan av attentatet i Halle – tyska judar grubblar över sin säkerhet

Bild av en davidsstjärna
Den judiska församlingen hade samlats för att fira högtiden jom kippur. Bild av en davidsstjärna Bild: AFP / Lehtikuva Halle,judendom,attentat,Tyskland

Snart tre månader efter attentatet mot en synagoga i staden Halle i Tyskland har de tyska myndigheterna meddelat om hårdare tag i kampen mot högerextremismen. Polis och säkerhetstjänst ska förstärkas för att effektivare kunna ta sig an hotet från ytterhögern. Bland judarna i Tyskland är osäkerheten ändå stor.

– Vi dras nog med en olustig och obehaglig känsla när vi rör oss ute, säger Jo-Achim Hamburger som leder den judiska församlingen i Nürnberg.

Också här vid församlingscentret har man sett över säkerhetsarrangemangen efter attacken i den östtyska staden Halle i oktober.

I Halle försökte en beväpnad man ta sig in i synagogan där församlingen hade samlats för att fira högtiden jom kippur.

Mannen, som säger sig ha haft ett antisemitiskt motiv, kunde ändå inte ta sig in i synagogan utan dödade i stället två människor i närheten.

– Vi har sett flera tydliga tecken på att något sådant här var att vänta. Det var egentligen bara tidsfråga, fortsätter Hamburger.

Inrikesministern vill tackla hotet från ytterhögern

I Tyskland har händelserna i Halle i vilket fall som helst väckt en hel del diskussion.

De flesta är överens om att Tysklands historia förpliktigar till att det som hände i Halle inte ska kunna få hända.

Jo-Achim Hamburger
Jo-Achim Hamburger leder den judiska församlingen i Nürnberg. Jo-Achim Hamburger Bild: Johnny Sjöblom / YLE judendom,attentat,Halle,Tyskland

– Antisemitismen är en katastrof för Tyskland, med tanke på vad som har hänt. Civilsamhället måste sätta ner foten och det har i själva verket visats mycket solidaritet efter vad som hände, säger Hamburger.

– Vi har inte bara det här fruktansvärda blodspåret som sträcker sig allt från terrororganisationen NSU till Halle, utan vi har också för tillfället minst 12 000 tusen våldsbenägna högerextremister i landet, konstaterade inrikesminister Horst Seehofer strax före jul.

Som en motreaktion till det högerextremistiskt motiverade mordet på lokalpolitikern Walter Lübcke och attentatet i Halle vill inrikesministern nu ta till hårdare tag mot ytterhögern.

Hit hör bland annat att anställa mer personal och samtidigt gallra ut potentiella högerextremister i de egna leden, inom polisen och säkerhetstjänsten.

”Polisen bär på en viss skuld ”

– Jag är själv av den åsikten att polisen bär en viss skuld för att det som hände i Halle kunde hända, säger Jo-Achim Hamburger.

– Det fanns ingen som säkrade synagogan trots att man firade en högtid där och trots att judiska inrättningar hela tiden måste skyddas.

För sin egen församlings del listar Hamburger en hel rad säkerhetsåtgärder, som enligt honom inte på något sätt kan kombineras med den officiella strävan att ge judarna i Tyskland en möjlighet att leva ett normalt judiskt liv.

– Vi är instängslade, vi har övervakningskameror, skottsäkra dörrar, egen säkerhetspersonal och polisen på gatan utanför. Med normalitet har det här lite att göra.

– Och en fullständig säkerhet finns ju förstås ändå inte. Vi ser enskilda individer radikaliseras på nätet och ingen vet var och när de kan slå till.

Från ord till handling

Samma dag som jag träffar Jo-Achim Hamburger hålls i Nürnberg en konsert som väcker protester.

Rapparen Kollegah har gjort sig känd för sina våldsförhärligande och kvinnoförnedrande texter, men den stora skandalen var färdig då han rappade om Auschwitzfångarnas utmärglade kroppar.

– Allra senast efter det som hände i Halle måste också språket sättas under lupp. Ord har redan lett till dåd och till mord.

– Det är den här människofientligheten vi protesterar mot när det gäller Kollegahs texter, säger Stephan Doll som är ordförande för alliansen mot högerextremism i Nürnberg.

Stephan Doll
Stephan Doll protesterar mot rapparen Kollegahs konsert. Stephan Doll Bild: Johnny Sjöblom / YLE judendom,attentat,Halle,Tyskland

– I synnerhet de demokratiska krafterna har ett ansvar att se till att man inte tar över ett av högerextremisterna präglat förråat språkbruk, säger Doll och som varnande exempel pekar han på hur det gick i samband med flyktingdebatten år 2015.

– Jag ser Kollegahs antisemitiska språk som absolut förkastligt, men samtidigt vill jag varna för att försöka förbjuda olika former av konst, om det nu ens handlar om konst, säger Jo-Achim Hamburger.

Han ser ändå att det som sägs i offentligheten har tagit en annan form.

– Antisemitismen var aldrig borta från Tyskland. Den har igen bara blivit ljudligare. Förbrytarna som tidigare höll sig gömda vågar sig nu ut ur sina hålor med sitt direkta hat.

”Kampen mot antisemitismen rör alla”

Det här hatet känner också Hamburger själv av. Som munvig och synlig ordförande för en församling med 2 300 medlemmar står han i skottlinjen – och det bokstavligt.

– Det senaste brevet jag fick var undertecknat med namnet Adolf Hitler. Där stod att man är ute efter mig. Att jag som ett fett judesvin borde ha gasats ihjäl.

– När man går ut tittar man förstås åt höger och vänster, uppåt och man följs av en känsla som är svår att förmedla för någon som inte har en här erfarenheten. Det är som en skugga, som man inte kan skaka av sig. Breven fortsätter att komma.

– Jag har en vapenlicens och övar regelbundet med polisen. Jag vill att folk ska veta att det finns judar som är beredda att försvara sig, fortsätter Hamburger.

Han gör det dessutom helt klart att han inte kommer att låta sig tystas av några nazister, även om han anser att kampen mot antisemitismen i första hand är en kamp som måste föras av medborgarsamhället.

– Vi betonar att det framför allt är majoritetssamhället som måste stå upp och bekämpa det här äckliga fenomenet.

– Kampen mot antisemitismen är samtidigt en kamp för demokratin. En kamp för tolerans mot hatet. En kamp som kräver allas insats, säger Jo-Achim Hamburger.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes