Hoppa till huvudinnehåll

Kristinestad hade Svenskfinlands högsta totala skatteinkomster 2019, Vanda och Larsmo de lägsta - här är kommunerna som fick in mest och minst skatt förra året

En byggnad med vit fasad och ett klocktorn på taket.
Kristinestad är den kommun i Svenskfinland som får de högsta totala inkomsterna när man slår ihop skatter och statsandelar. En byggnad med vit fasad och ett klocktorn på taket. Bild: Yle/Juho Karlsson rådhus,Kristinestad,Österbotten

I slutet av året redovisades kommunernas skatteinkomster för år 2019. Slår man ut skatteinkomsterna som euro per invånare ser man att det råder stora skillnader mellan kommunerna.

Kommunerna får in pengar från sina skattebetalare men också från staten i form av statsandelar. Effektivt sett är statsandelarna också skattepengar, det är bara det att de betalas ut av staten och kommunerna får olika mycket. Statsandelssystemet är tänkt att fungera som en utjämnande faktor och är helt livsviktig för att kommuner med många barn eller äldre, många som är sjuka eller kommuner med hög arbetslöshet ska kunna fungera och bekosta alla sina lagstadgade uppgifter.

Ser man på landets medeltal kommer ungefär hälften av kommunernas inkomster från skatter, en fjärdedel från statsandelar och resten från annat håll. Hur stor andel av kommunernas ekonomi som kommer varifrån varierar stort.

Lägger vi ihop kommunernas skatteintäkter med statsandelarna 2019 får vi en helhetsbild av hur mycket skattepengar kommunerna hade förra året. Här kan du se en visualisering som beskriver läget i din kommun och hela landet 2019.

Även om statsandelssystemet ska jämna ut skillnaderna är inkomstklyftorna kommunerna emellan fortsatt stora också efter att statsandelarna betalats ut.

Många svensk- och tvåspråkiga kommuner hade goda skatteinkomster men Grankulla spelar i en egen liga

Kommunen med de allra högsta skatteinkomsterna per invånare 2019 var Grankulla. År 2019 var stadens redovisade skatteinkomster 6905 euro per invånare. Tvåan Euraåminne fick in över 1300 euro mindre och landade på 5543 euro per invånare. Euraåminnes höga skatteintäkter förklaras med Olkiluotokärnkraftverk som finns i kommunen. 40 procent av Euraåminnes skatter bestod av fastighetskatt.

Bland kommunerna med de högsta skatteintäkterna hittar vi många av de tvåspråkiga kommunerna, bland andra Helsingfors, Esbo, Kaskö och Sibbo.

Här är kommunerna med de högsta skatteinkomsterna per invånare 2019

Kommunskatt €/invånareStatsandelar €/invånareStatsandelar i % av inkomsten
Grankulla6 9051011%
Euraåminne5 543117217%
Pelkosenniemi5 502452445%
Helsingfors5 3432414%
Esbo5 2561583%
Kaskö5 129119119%
Harjavalta4 931148723%
Sibbo4 89071513%
Gustavs4 878213830%
Ingå4 82184615%

Kommunerna med de lägsta inkomsterna är alla beroende av statsandelar

Ser vi på kommunerna med de lägsta skatteintäkterna i landet toppar Merijärvi i Norra Österbotten listan. Över 60 procent av Merijärvis skattefinansiering kom från statsandelar.
I alla kommuner med låga skatteinkomster utgjorde statsandelarna mer än hälften av hela skattefinansieringen.

Här är kommunerna med de lägsta skatteintäkterna 2019

Kommunskatt €/invånareStatsandelar €/invånareStatsandelar i % av inkomsten
Merijärvi24603 91561%
Ranua2577544368%
Polvijärvi2712349156%
Perho2723413760%
Rääkkylä2736425661%
Kinnula2737412560%
Tervo2897433660%
Karvia2905335654%
Vesanto2908480162%
Kärsämäki2909427860%

Sjuk befolkning ger Kristinestad pengar

Ser vi på kommunerna i Svenskfinland är det stor skillnad mellan Huvudstadsregionen och resten. Kommunerna i Huvudstadsregionen har alla höga skatteinkomster och de får minst statsandelar. För alla utom Grankulla leder det till att de kommer långt ner på listan över den totala skattefinansieringen, alltså summan av både skatter och statsandelar.

Kristinestad är den kommun i Svenskfinland som har högst andel sjuklig befolkning, vilket berättigar till statsandelar. I Kristinestad bor det också förhållandevis många över 65 år vilket också påverkar statsandelarna.

Kristinestad får också statsandelar för att kommunen har tvåspråkig befolkning och för att en hel del är arbetslösa och har låg utbildningsnivå. Det här gör att Kristinestad är den kommun i Svenskfinland som får de högsta totala inkomsterna när man slår ihop skatter och statsandelar. 2019 bestod 47 procent av skattefinansieringen i Kristinestad av statsandelar.

En stor del av kommunerna i Svenskfinland är helt beroende av bidrag från staten för att kunna utföra sina lagstadgade uppgifter. Kommunerna med de lägsta skatteinkomsterna fick alla nästan hälften av sina skattepengar från staten. Pargas, Vasa, Jakobstad och Raseborg är kommuner med relativt sett höga skatteinkomster men ändå bestod mellan 25 och 30 procent av kommunens skattepengar av statsandelar.

Att en kommun har höga inkomster per invånare i förhållande till andra betyder dessvärre inte att de har mycket överloppspengar. Många kriskommuner har förhållandevis höga inkomster per invånare. Kommuner som har goda skattebetalare kan också ha många invånare som kostar mer än de hämtar in.

- Mycket beror också på hur utgifterna ser ut och hur mycket man har investerat eller hur mycket lån kommunen har, säger Benjamin Sandberg som är sakkunnig på kommunförbundet.

Skattefinansieringen i svensk- och tvåspråkiga kommuner 2019

KommunSkattefinansiering totalt €/invSkatt €/invånareStatsandelar €/inv
Kristinestad712238003322
Grankulla70066905101
Malax672236883034
Kimitoön666534073258
Närpes655933593200
Vörå640534992906
Korsnäs635833113047
Hangö634048061534
Pargas632044251895
Kaskö632051291191
Jakobstad631341602153
Kronoby618637552431
Nykarleby612536222503
Raseborg607641351941
Karleby595740921865
Borgå588648211065
Pyttis577140631708
Lappträsk575533592396
Vasa574941771572
Lovisa573240041728
Korsholm566839611707
Ingå56674821846
Lojo566241341528
Sibbo56054890715
Helsingfors55845343241
Pedersöre555931982361
Mörskom555434902064
Sjundeå54364812624
Esbo54145256158
Åbo540040621338
Kyrkslätt53454805540
Larsmo528129142367
Vanda51044349755

Stora skillnader också efter att statsandelarna jämnat ut fältet

Även efter att statsandelarna är utbetalade är skillnaderna stora, till och med större än före. Totalt sett hade Pelkosenniemi över 10 000 euro per invånare till sitt förfogande 2019 medan Rusko i Egentliga Finland bara hade 4675.

- Överlag är kommunernas ekonomi svag för tillfället. År 2018 gjorde ungefär tre fjärdedelar av kommunerna ett negativt resultat. I skrivande stund håller kommunerna på och sammanställer boksluten för 2019 och de befaras bli ännu fulare. Den 5:e februari vet vi mera om fjolåret då kommunernas bokslutsprognoser publiceras, säger Benjamin Strandberg på Kommunförbundet

Kommunerna med de högsta och lägsta totala skatteinkomsterna 2019

KommunInkomster €/inv totaltskatt €/invStatsandelar €/inv
Pelkosenniemi1002655024524
Utsjoki970737185989
Salla916632615905
Puolanka894433365608
Savukoski868143074374
Vaala852839544574
Rautavaara852635115015
Ristijärvi847538834592
Hyrynsalmi843835894849
Posio836331315232
............
Träskända50704434636
Borgnäs505839671091
Pukkila505636251431
Masku49864228758
Lundo498239751007
Muurame495639501006
Hattula494039101030
Kervo48814286595
Jyväskylä483236791153
Rusko46753918757

Kommunernas skatteintäkter kommer främst från invånarnas inkomster men också från samfund och företag och från fastigheter.

Pajdiagram med fördelning av skatterna 2019
Pajdiagram med fördelning av skatterna 2019

Fakta om statsandelar

Principen bakom statsandelssystemet bygger på att kommunerna ska ha likvärdiga möjligheter att erbjuda den lagstadgade kommunala servicen.

Grunden för utjämningen av kostnadsskillnader är invånarantalet, åldersstrukturen och olika särförhållanden. Också antalet invånare med svenska eller ett främmande språk som modersmål eller om kommunen har skärgårdsdelar påverkar statsbidraget.

En tredjedel av kommunerna får mer pengar från staten än från skatterna. I hela landet är statsandelarnas andel av kommunernas budget cirka 40 procent.

Ser man på den totala summan pengar i hela landet kommer ungefär hälften av kommunernas inkomster från skatter, en fjärdedel från statsandelar och resten från annat håll. Hur stor andel av kommunernas ekonomi som kommer varifrån varierar stort.

Kommunernas skatteinkomster och statsandelar tillsamman brukar kallas för kommunens skattefinansiering. Det här eftersom statsandelarna de facto också är skatteinkomster - men statens.

Kommuner som genomsnitt har mera kalkylerade skatteinkomster i euro per invånare betalar till de kommuner som ligger under det här genomsnittet. I nuläget är det totalt 29 kommuner som betalar ut utjämningsavdrag. Hit räknas bland annat huvudstadsregionens stora städer Esbo, Helsingfors och Vanda.

Här kan du läsa mer om statsandelssystemet.

Källor och metod

  • Uppgifter om statsandelar och skatteintäkter 2017-2018 härstammar från kommunernas bokslut, sammanställda för Svenska Yle av Kommunförbundet. Summorna är beräknade enligt befolkningen ifrågavarande år. För 2019 har vi beräknat enligt befolkningen i november 2019.
  • Uppgifterna om skatteintäkterna 2019: Kommunernas redovisade skatter till skatteverket.
  • Uppgifterna om statsandelar och beräkningsgrunderna: Kommunförbundet
  • Uppgifter om kommunernas beräknade inkomster: Finansministeriet

Läs mera:

Så här mycket skattepengar hade din kommun förra året - jämför din egen kommun med resten i vår interaktiva grafik

Här kan du se hur mycket inkomster kommunerna fick från invånare och staten, alltså skatter och statsandelar, förra året. Du kan jämföra din kommun med andra och se hur kommunens inkomster utvecklats över tid.

Läs också