Hoppa till huvudinnehåll

Privata andelslag kan vara lösningen då nätuppkopplingen krånglar i glesbygden – Liljendals Liljenet är ett framgångsexempel

En man på infarten till sitt hus.
Liljenets styrelseordförande Paul Valkama vid infarten till sitt hem. Till höger syns en skarvpunkt där Liljenets fiberkabel delar sig och går till olika hushåll. En man på infarten till sitt hus. Bild: Yle/Hedvig Sandell fiberoptik,liljenet fiberkabelsandelslag

Att dra fast bredband till glesbygden blir ofta dyrt för telefonbolagen. Privata andelslag är därför i många fall nödvändiga för en välfungerande internetanslutning.

I Östnyland fanns det 2018 störst andel hushåll med fast bredband i Lovisa.

Sibbo stod i sin tur för den lägsta andelen hushåll med fast bredband. Där har det till exempel i Mårtensby grundats ett andelslag för att bygga fibernät – men det upphörde sommaren 2019 på grund av för få intresserade.

Sibbo har ett lågt antal hem som har fast bredband
Sibbo har ett lågt antal hem som har fast bredband

Fiberkablar grävdes ner i samband med avloppsledningsarbeten

En aktör som bidragit till Lovisas höga andel fasta bredband är Liljenets fiberkabelsandelslag i Liljendal.

– Projektet startade 2007 i samband med avloppsledningsarbeten. Då fanns det några bytokar som tyckte det skulle vara dumt att inte gräva ner fiberkablar samtidigt som avloppsledningarna, berättar andelslagets styrelseordförande Paul Valkama.

Två veckor innan avloppsledningarna började grävas grundades Liljenet, och medlemmarna såg till att skaffa fiberkablar omgående.

– Vi fick delvis hjälp av kommunen med att finansiera de första fiberrullarna.

De stundande avloppsgrävningarna var ändå inte den enda orsaken till att Liljenet grundades.

– Vi kom fram till att ytterst få kommersiella aktörer skulle vara villiga att satsa pengar på att bygga ut ett nät i Liljendal.

Hundratals dagar av arbete

År 2008 kunde de första byborna börja använda Liljenets bredband och idag har andelslaget 160 användare. Vägen dit har ändå inte varit spikrak.

– Det tog nog många vändningar innan vi fick igång det, berättar Valkama.

Själva fiberdragningen och allt som hörde därtill gjordes på talkokraft. Avloppsgrävningen var i princip det enda som byborna inte behövde göra själva.

– Vi har satt hundratals dagar på det. Jag brukar säga att jag och de andra bytokarna som var med från början därför har de dyraste internetanslutningarna.

Kräver dedikerade invånare

I slutändan gick allt ändå bra, konstaterar Valkama. Och visst kan han rekommendera en liknande lösning för andra intresserade – bara folk är redo att arbeta frivilligt.

– Det hänger nog på de personer som är med, att de är villiga att satsa helhjärtat.

I Liljendal gav bybornas satsning ändå utdelning.

– Nätet har nog fungerat riktigt bra. Några små problem har vi haft i samband med elavbrott eller att någon grävt av en kabel. Men i regel har det fungerat riktigt bra.

Läs också

Nyligen publicerat - Östnyland