Hoppa till huvudinnehåll

Svensk expert anser att alternativ vård måste regleras: ''Det finns alltför många exempel på där folk kan komma till skada''

En bioresonansmaskin ligger på ett bord. Den har en kontrollenhet med knappar och en display. I en sladd sitter ett trähandtag med en en antenn på.
Bioresonans är en alternativ vårdform som kan ha en placeboeffekt, men utöver det påverkar vården inte hälsan. På bild en Rayonex-appart som används av bioresonansterapeuter. En bioresonansmaskin ligger på ett bord. Den har en kontrollenhet med knappar och en display. I en sladd sitter ett trähandtag med en en antenn på. Bild: Taisto Lapila / Yle MOT,naturläkekonst,alternativ medicin,naturterapeuter,Naturopatisk medicin

I Finland är begränsningarna kring alternativ vård fortfarande få, trots att en arbetsgrupp för över tio år sedan lade fram en rad förslag på området. Ur ett nordiskt perspektiv är avsaknaden av regelverk unik, säger Kjell Asplund som är professor emeritus i medicin.

– Regleringen av alternativ medicin är en balansgång. Å ena sidan handlar det om att folk inte ska komma till skada, å andra sidan måste man kunna få välja sin egen behandling, säger Kjell Asplund.

När Sveriges regering för ett antal år sedan ville utreda lagstiftningen kring komplementär och alternativ medicin blev Asplund utsedd till särskild utredare.

Kjell Asplund, en äldre man med grått hår i randig skjorta och kavaj står innuti en byggnad. I bakgrunden går människor och det syns en trappa till andra våningen.
Kjell Asplund var särskild utredare när Sverige senast utredde komplementär och alternativ medicin. Kjell Asplund, en äldre man med grått hår i randig skjorta och kavaj står innuti en byggnad. I bakgrunden går människor och det syns en trappa till andra våningen. läkare,professor emeritus

Den hundratals sidor långa rapporten om ämnet blev färdig förra året. Som bäst behandlas ett nytt lagförslag om komplementär och alternativ medicin i Sverige, som baserar sig på förslag som läggs fram i rapporten.

Ett av förslagen är att utöka gruppen med sjukdomar som endast hälso- och sjukvårdspersonal har rätt att vårda. I dag är det bara hälso- och sjukvårdspersonal som får vårda sjukdomar som diabetes, cancer och epilepsi i Sverige.

Enligt rapporten borde förbudet gälla allvarliga sjukdomar överlag, alltså sjukdomar som obehandlade leder till döden eller svår funktionsnedsättning.

Det här är alternativ vård

Komplementär och alternativ vård och medicin är ett brett begrepp. Vad som ingår i begreppet varierar länder emellan.

I USA klassas exempelvis massage, yoga, andningsövningar, homeopati och naturprodukter som alternativ vård.

Enligt en europeisk studie använde sig 35,3 procent av finländarna av alternativ vård år 2014. Siffran är hög jämfört med andra europeiska länder.

I Finland är naturprodukter, kosttillskott och bön de vanligaste formerna av alternativ vård och medicin.

Det finns ingen tillsynsmyndighet som övervakar att den nuvarande lagen följs, men Kjell Asplund säger att den har lett till fällande domar.

– Sådana här fall kommer upp via olika anmälningar, troligen är det patienter som klagar. Det finns rättsfall där folk har blivit fällda, men de är få, säger han.

Har diskuterats i Finland

I Finland saknas en motsvarande lag som förbjuder personer utan hälso- eller sjukvårdsutbildning att behandla allvarliga sjukdomar.

Ämnet har ändå diskuterats en längre tid. År 2009 granskade en finländsk arbetsgrupp behovet av lagstiftning för alternativa vårdmetoder.

I sin slutgiltiga rapport föreslog arbetsgruppen att vissa patientgrupper endast ska få vårdas av yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården.

Gruppens förslag rann ändå ut i sanden. Enligt Paula Risikko (Saml), som var omsorgsminister när rapporten publicerades, fanns det helt enkelt mer brådskande ärenden att ta itu med.

Kvinna får massage på brits.
Definitionen av alternativ vård varierar länder emellan. Massage klassas ofta som komplementär och alternativ vård. Kvinna får massage på brits. massage,arm

I regeringsprogrammet från år 2019 står det skrivet att alternativ vård ska utredas, men enligt Social- och hälsovårdsministeriet finns ingen arbetsgrupp än.

Utredningsarbetet kommer att ske mot slutet av regeringsperioden, troligtvis år 2021. Vad arbetsgruppen ska utreda är ännu öppet.

Artikeln fortsätter efter länken nedan.

Läs mera:

Får Finland en kvacksalverilag? Lagstiftningen kring alternativ medicin ses äntligen över

Social- och hälsovårdsministeriet inleder lagberedningen kring alternativ medicin och alternativa vårdmetoder inför nästa regeringsperiod. Svenska Yle har nyligen rapporterat om företagare som säljer skadliga ämnen så som aprikoskärnor, cannabisolja och silvervatten till cancerpatienter.

Kjell Asplund säger att Finlands avsaknad av regelverk kring alternativ vård är unik ur ett nordiskt perspektiv. Han ser inga fördelar med det finländska systemet.

– Jag tycker att man måste värna om säkerheten, det finns alltför många exempel på där folk kan komma till skada.

Asplund säger att man i Sverige har identifierat flera områden med särskilda risker. Ett är oskickligt bedriven psykoterapi, framför allt om patienten lider av en allvarlig sjukdom som schizofreni, ett annat är örtmediciner.

Vill förbättra dialogen

Ett annat förslag i den svenska rapporten är att vårdpersonal ska få utbildning i alternativ medicin.

– Det handlar inte om någon lång utbildning, men så att man kan diskutera ämnet med sina patienter. I dag är det här ett förbjudet samtalsämne mellan läkare eller sjuksköterska och en patient, säger han.

Också här har Finland varit inne på samma linje.

Den finländska arbetsgruppen ville öka dialogen mellan dem som erbjuder alternativ vård och yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården, för att trygga patientsäkerheten.

Dessutom ville man sänka tröskeln för patienter att berätta för vårdpersonal om eventuell alternativ medicin de använder sig av.

Svenska Yle, vetenskapen och journalistiken

I Yles etiska regler konstateras att vi "tar hänsyn till relevanta fakta och olika perspektiv" samt att vi vågar "fråga och ifrågasätta."

Det konstateras också att vi ska "främja en pluralistisk samhällsdebatt" och att våra program "mångsidigt ska spegla olika åsikter".

Detta är grundläggande värderingar i all vår journalistik.

Men det betyder inte att alla åsikter per definition är likvärdiga ifall det finns en etablerad, vetenskapligt belagd konsensus kring en fråga. Klimatfrågan är en sådan fråga, men det finns också andra, t.ex. en del hälsofrågor.

Att framställa olika sidor i en debatt som skenbart likvärdiga kan nämligen skapa ett slags "falsk balans" i vår rapportering, som inte överensstämmer med verkligheten.
I så fall uppfyller inte journalistiken ett annat centralt villkor, nämligen att ge en så sanningsenlig bild som möjligt av det som sker.

Lyssna på Nyhetspodden från 16.12.2019 om kvacksalveri.

Ämnet diskuterades också i Slaget efter tolv 19.12.2019.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes