Hoppa till huvudinnehåll

Vårdreformen gör att statens pengar till kommunerna måste fördelas på nytt

Kommunminister Sirpa Paatero fotograferad i riksdagen.
Kommunminister Sirpa Paatero säger att statsandelarna måste fördelas om då social- och hälsovårdsreformen förverkligas. Kommunminister Sirpa Paatero fotograferad i riksdagen. Bild: Toni Määttä / Yle Sirpa Paatero

Kommunminister Sirpa Paatero ser det som ett problem att kvaliteten på vård och utbildning varierar från kommun till kommun. Hon vill rätta till ojämlikheten då statsandelarna fördelas om i och med vårdreformen.

Kommunminister Sirpa Paatero (SDP) är väl medveten om att kommunerna i Finland har olika mycket pengar att röra sig med.

Det är inte bara skatteintäkterna som varierar mycket mellan olika kommuner. Också efter att statsandelarna har delats ut finns stora variationer mellan kommunerna. Det här visar Svenska Yles granskning.

Sirpa Paatero säger till Svenska Yle att regeringen planerar att förnya utbetalningen av statsandelar till kommunerna i samband med vårdreformen.

Kommunerna ska få betydligt mindre statsandelar i framtiden

Om social- och hälsovårdsreformen genomförs såsom regeringen har planerat förs ansvaret för vården över till vårdområden. Då förs också statsandelarna för vården över från kommunerna till vårdområdena.

Statsandelar ska i framtiden betalas ut både till kommunerna och till vårdområdena eftersom kommunerna kommer att fortsätta sköta skolor och dagvård.

– Samtidigt som vi funderar över enligt vilka kriterier vårdområdena ska få finansiering, funderar vi också över hur kommunerna ska klara sig.

I samband med att utbetalningen av statsandelar ses över vill Sirpa Paatero också rätta till det att finländare i dag får olika kvalitet av vård, utbildning och sociala tjänster beroende på var man bor.

– Vi måste granska att kommunerna erbjuder så jämlik service som möjligt, men allt handlar inte bara om statsandelssystemet.

Växande kommuner anser att de borde få mera statsandelar

Sirpa Paatero säger att utjämningssystemet mellan kommunerna bevaras.

Kommuner med större skatteintäkter ska också framöver betala mera, medan kommuner med mindre intäkter får mera statsandelar för att kunna ge lagstadgad service.

En del kommuner i Nyland, bland annat Grankulla, har kritiserat utjämningssystemet.

De här kommunerna anser att tillväxt borde bli ett kriterium för utdelning av statsandelar. Då en kommun växer mycket behövs nya vägar, daghem och skolor, och det kostar.

Sirpa Paatero säger att finansministeriet ska granska om det finns möjligheter att ta med något nytt element som ett kriterium för hur statsandelar delas ut.

Kommunerna har i dag svårt att veta hur stora inkomsterna blir

Ida Sulin, Kommunförbundets direktör för svenska ärenden, anser att det ger en lite skev bild av verkligheten att klumpa ihop skatteintäkter och statsandelar för att granska hur stora intäkterna kommunerna har.

Hur mycket skatt en kommun får beror bland annat på hur stora inkomster kommuninvånarna har, hurudana företag som verkar där och hur många fritidsbostäder där finns.

Statsandelarna ska i sin tur jämna ut skillnaderna mellan kommunerna och se till att alla kommuner kan ge lagstadgad service.

Ida Sulin säger att kommunerna är vana med statsandelssystemet, men under senare år har det varit svårt för dem att förutspå vilka statsandelarna och skatteinkomsterna blir.

– Det som kommunerna är väldigt missnöjda med är möjligheten att komma med tillförlitliga prognoser och förutse sin ekonomiska situation. Där behövs en klar förbättring.

Ida Sulin
Ida Sulin, direktör för svenska ärenden vid Kommunförbundet, ser social- och hälsovårdsreformen som ett försök till att rätta till ojämlikheten vården mellan olika delar av landet. Ida Sulin Bild: Kommuntorget kommuner,Ida Sulin

Vårdreformen kan göra att beslutsfattandet blir för komplicerat

Ida Sulin på Kommunförbundet håller med kommunminister Sirpa Paatero om att det finns för stora skillnader i den service kommunerna erbjuder.

– Tillgången till vård och kvaliteten på vård är inte i Finland så jämlik som den borde vara.

Ida Sulin säger att det är klart att statsandelssystemet måste förnyas i och med social- och hälsovårdsreformen, men varnar också för att det finns risker.

- En modell med många förvaltningsnivåer och många nivåer av beslutsfattande kan leda till det att mycket i den här förvaltningen blir väldigt komplicerat, inte bara utbetalningen av statsandelar.

Antalet kommuner blir troligen mindre i framtiden

Ida Sulin säger att det är sannolikt att vissa kommuner slås ihop med andra om social- och hälsovårdsreformen blir verklighet.

– Den utdragna väntan på en reform har lett till att kommuner på frivillig basis har börjat samarbeta och märkt vilka fördelarna är med större enheter, säger Sulin.

Om social- och hälsovårdsreformen förverkligas har kommunerna färre lagstadgade uppgifter att sköta och får också mindre statsandelar. Det här leder till att kommunerna på nytt måste granska sin ekonomi.

Kommunminister Sirpa Paatero håller med Ida Sulin om att det är sannolikt att antalet kommuner minskar i Finland i framtiden.

Fakta om statsandelar

Principen bakom statsandelssystemet bygger på att kommunerna ska ha likvärdiga möjligheter att erbjuda den lagstadgade kommunala servicen.

Grunden för utjämningen av kostnadsskillnader är invånarantalet, åldersstrukturen och olika särförhållanden. Också antalet invånare med svenska eller ett främmande språk som modersmål eller om kommunen har skärgårdsdelar påverkar statsbidraget.

En tredjedel av kommunerna får mer pengar från staten än från skatterna. I hela landet är statsandelarnas andel av kommunernas budget cirka 40 procent.

Ser man på den totala summan pengar i hela landet kommer ungefär hälften av kommunernas inkomster från skatter, en fjärdedel från statsandelar och resten från annat håll. Hur stor andel av kommunernas ekonomi som kommer varifrån varierar stort.

Kommunernas skatteinkomster och statsandelar tillsamman brukar kallas för kommunens skattefinansiering. Det här eftersom statsandelarna de facto också är skatteinkomster - men statens.

Kommuner som genomsnitt har mera kalkylerade skatteinkomster i euro per invånare betalar till de kommuner som ligger under det här genomsnittet. I nuläget är det totalt 29 kommuner som betalar ut utjämningsavdrag. Hit räknas bland annat huvudstadsregionens stora städer Esbo, Helsingfors och Vanda.

Här kan du läsa mer om statsandelssystemet.

Källor och metod

  • Uppgifter om statsandelar och skatteintäkter 2017-2018 härstammar från kommunernas bokslut, sammanställda för Svenska Yle av Kommunförbundet. Summorna är beräknade enligt befolkningen ifrågavarande år. För 2019 har vi beräknat enligt befolkningen i november 2019.
  • Uppgifterna om skatteintäkterna 2019: Kommunernas redovisade skatter till skatteverket.
  • Uppgifterna om statsandelar och beräkningsgrunderna: Kommunförbundet
  • Uppgifter om kommunernas beräknade inkomster: Finansministeriet

Läs mera:

Så här mycket skattepengar hade din kommun förra året - jämför din egen kommun med resten i vår interaktiva grafik

Här kan du se hur mycket inkomster kommunerna fick från invånare och staten, alltså skatter och statsandelar, förra året. Du kan jämföra din kommun med andra och se hur kommunens inkomster utvecklats över tid.

Läs också