Hoppa till huvudinnehåll

Allt fler körkort dras in av hälsoskäl – nedsatt körhälsa bakom hälften av dödsolyckorna i trafiken

Backspegel och hand på bilratt
Det är en stor utmaning för läkarna och polisen att upptäcka personer med försämrad körhälsa. Vissa gånger kanske personen i fråga inte ens själva uppfattat att hens körhälsa är nedsatt. Backspegel och hand på bilratt Bild: Mostphotos/ Katja Kircher Photography bilister,chaufför,bilskolor,körkort,körundervisning,Backspegel,bilist

Ett körförbud kan påverka ens dagliga liv påtagligt. Ändå utfärdas i dag allt fler körförbud av medicinska skäl. Det är inte åldern som avgör om man får behålla sitt körkort, utan en allmän bedömning av en persons körhälsa.

Sjukdomsattacker och självdestruktivitet så som exempelvis självmord, står för hälften av de dödsolyckor som sker i trafiken i Finland (på finska).

Räknar man med de dödsolyckor som dessutom sker till följd av rusmedel, så utgör de medicinska orsakerna och rusmedelpåverkan två tredjedelar av alla dödsolyckor i trafiken.

Det är en utmaning för läkarna och polisen att upptäcka bilister med försämrad körhälsa.

Trafikskyddet och Finlands Trafikmedicinska förening har gjort en enkät bland läkare som visar att patienterna själva sällan för den egna körhälsan på tal.

Patienten är kanske inte ens medveten om att hens körhälsa försämrats.

Av finländarna uppger var tredje att de varit oroliga för en närståendes körhälsa (på finska).

Mellan januari och juni 2019 hade nästan 7 000 finländare tillfälligt körförbud på grund av bland annat icke uppfyllda hälsokrav eller att man underlåtit att skaffa fram läkarintyg över sin körhälsa, uppger man på Traficom, Transport- och kommunikationsverket.

Förklaringarna bakom fler körförbud

Polisen ansvarar för övervakningen av bilisternas körförmåga och hälsotillstånd. Men det är vid kontroll av körhälsan som läkaren avgör huruvida en person uppfyller kraven på körhälsa eller inte.

Medicine doktor Jukka Saarinen är överläkare i neurologi vid Vasa Centralsjukhus. Han ser i synnerhet två orsaker bakom att fler körkort dras in av medicinska skäl.

– Befolkningen har blivit äldre vilket innebär fler neurologiska sjukdomar så som exempelvis demens, säger han.

Diabetes, ögonsjukdomar, sömnapné är också vanligt. Hos yngre handlar det oftare om missbruksproblematik.

En lagändring år 2016 har dessutom gjort att man oftare utfärdar tillfälliga körförbud.

Innan 2016 behövde man inte informera polisen om patienters körförbud ifall det inte var på över två år.

Men i dag måste läkarna informera polisen ifall körförbudet bedöms fortgå i minst sex månader och även om det bara är tillfälligt.

– Ökningen i körförbud kan därför bero på att det utfärdas fler tillfälliga körförbud som inte är permanenta, säger Saarinen.

Neurolog Jukka Saarinen
Neurolog Jukka Saarinen tror att ökningen i antalet körförbud långt beror på att befolkningen är äldre och att man från och med år 2016 måste meddela polisen om körförbud som utfärdas på minst sex månader. Neurolog Jukka Saarinen Bild: SANTERI JUTILA/Vasa Centralsjukhus bildarkiv neurologi,neurolog,Vasa centralsjukhus,läkare,specialläkare,jukka saarinen

Hundraåringar med körkort

Eftersom befolkningen blir allt äldre, blir också bilisterna mer ålderstigna. Enligt Traficom, finns det i dag nio bilister i Finland som är hundra år eller äldre.

De som är 90 år eller äldre är dryga 5 000 till antalet.

Bilister fyllda 90 år har mer än tiodubblats under de senaste fem åren.

En av dem är Ingmar Holmström i Vasa. Han fyllde nyss 90 år och fick då sitt körkort förnyat.

Den här gången måste han köra upp med en bilskolelärare, vilket han tyckte var lite onödigt.

– Men att en läkare måste kolla min körhälsa förstår jag nog, säger han.

Ingmar och hans hustru Marina är beroende av bilen där de bor, speciellt då de ska till sommarstugan men också då de uträttar sina ärenden.

– Jag har inte körkort så vi är väldigt beroende av att Ingmar kan köra. Han kör så bra och jag är glad över att han var så duktig och klarade uppkörningen, säger hon.

Några kamrater i samma ålder som fortfarande skulle ha körkortet i behåll kan de inte komma på.

– De flesta slutade nog köra för länge sedan, säger Ingmar som tror att han fick sitt första körkort någon gång på 1950-talet.

Känslig fråga för många

Det är som sagt inte åldern som avgör huruvida man är körduglig eller inte.

Men då man fyller 70 ska man genomgå mer omfattande tester som mäter ens körhälsa. Det här görs ofta på hälsocentralen eller hos en geriatriker.

Körrätten ska därefter förnyas minst vart femte år, oftare ifall hälsotillståndet kräver det.

Det kan hända mycket på kort tid beträffande vår hälsa, i synnerhet för äldre personer.

En begynnande demens kan eskalera snabbt vilket så klart drabbar körhälsan. Det här utan att någon läkare vet om det.

– Om man har en patient med begynnande eller lindrig demens borde körhälsan kollas två gånger i året, säger Saarinen.

Det kan vara svårt att föra på tal att en persons körhälsa är försämrad. Vissa uppfattar det som djupt integritetskränkande.

Saarinen säger att folk reagerar väldigt olika då de får ett körförbud.

– Vissa skulle inte ens våga sätta sig bakom ratten eftersom de är rädda för vad deras sjukdomstillstånd kan ställa till med, andra igen inte alls förstår varför de inte längre får köra bil.

Enligt Saarinen är det då läkarens uppgift att förklara för patienten så att hen förstår varför hen inte har kvar sin körhälsa.

ingmar holmström
Ingmar Holmström i Vasa fyllde nyss 90 år och fick sitt körkort förnyat. Utan bil skulle han och frun Marina ha svårt att få sina ärenden uträttade. De är glada så länge Ingmar kan köra, säger de. ingmar holmström Bild: Anki Westergård/YLE åldringar,Söderfjärden

Anhöriga reagerar ofta

Då körhälsan försämras reagerar ofta anhöriga.

– Då patienten kommer till läkare har de anhöriga i många fall redan tagit bort bilnycklarna för länge sedan, säger Saarinen.

Om man som anhörig är orolig för en anhörigs körhälsa kan man ta kontakt med hälsovårdscentralen.

I en enkät som Trafikskyddet lät göra uppgav cirka en fjärdedel av seniorförarna att de har någon konstaterad kronisk sjukdom som kan påverka körandet.

Största delen av de svarande förarna med kronisk sjukdom uppgav dock att de känner till hur sjukdomen påverkar deras körande.

Alla var dock inte helt säkra på hur sjukdomen påverkade körhälsan.

Vems är ansvaret?

I dag finner man som sagt brister i körhälsa av medicinska skäl bakom cirka hälften av dödsolyckorna i trafiken.

Saarinen förhåller sig ändå försiktigt till den här uppskattningen eftersom det är så många andra faktorer som är inblandade i trafikolyckor.

Men med tanke på att det ändå sker så många dödsolyckor där körhälsan varit påverkad på något vis, borde läkarna inte då skriva ut fler körförbud?

– Det är svårt att säga ifall sjukdomsattackerna varit sådana att en läkare tidigare kunnat ge körförbud. Det finns också fall där läkaren gett körförbud men patienten ändå fortsatt att köra, säger Saarinen.

I dessa fall kan försäkringsbolaget vägra ersättning.

Saarinen påpekar att patienter också har ett eget ansvar, om en patient exempelvis äter blodtrycksmediciner och inte tagit sina mediciner, är det på patientens ansvar om det händer något.

Det kan också hända att både patient och läkare gjort "allt rätt", men att olyckan ändå är framme.

Men läkaren har ett stort ansvar, konstaterar Saarinen.

Läs också

Nyligen publicerat - Samhälle