Hoppa till huvudinnehåll

Därför gillar du att shoppa - trots att du inte behöver något

Famn full av textilavfall.
I medeltal får ett plagg stanna i våra garderober i drygt två år innan vi gör oss av med det. Famn full av textilavfall. Bild: Yle/Lotta Sundström kläder,Lump,textilier,textilavfall,textilåtervinning,återvinning

Hur ofta köper du något för att du verkligen behöver det? Kanske är det oftare ett ha-begär som kickar in och så står du där med kassarna fulla. Helt mänskligt, men väldigt ohållbart säger forskaren Åsa Callmer.

I våra hjärnor finns ett belöningssystem som ger oss dopaminkickar eller en känsla av välbehag när vi tillfredsställer våra behov. Vissa behov, som att äta och sova, är medfödda medan andra är inlärda.

Konsumtion och shopping hör till det senare.

- Vi har alltid samlat på oss saker och det är väldigt mänskligt att konsumera, men den konsumtionskultur vi lever i i dag påverkar oss enormt, säger Åsa Callmer som forskat i hållbar konsumtion och tillräcklighet vid Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm.

Tack vare - eller på grund av - dopaminutsöndringen i hjärnan känner vi oss glada och nöjda och lär oss snabbt att det här är ett beteende vi ska upprepa för att må bra.

Känslorna är beroendeframkallande, något som det ekonomiska systemet drar nytta av.

Porträtt av Åsa Callmer, forskare vid KTH. Hon har brunt kort hår och bruna ögon.
Åsa Callmer har forskat i hållbar konsumtion och säger att vi människor garanterat klarar oss utan fler prylar men att jorden inte klarar av att vi fortsätter konsumera som vi gör. Porträtt av Åsa Callmer, forskare vid KTH. Hon har brunt kort hår och bruna ögon. Kungliga Tekniska högskolan,Åsa Callmer

Belöningssystemet i hjärnan gör att vi ofta konsumerar för att vi vill, inte för att vi har ett faktiskt behov.

Det är ju så trevligt med en ny klänning eller ett par skor till festen. Vi känner en glädje som håller i sig ungefär tills värden eller värdinnan schasar ut festfolket.

I snitt använder vi våra klädesplagg sju gånger och sparar dem i garderoben i omkring 2,5 år innan vi gör oss av med dem. Det här visar en rapport från Europeiska miljöbyrån som presenterades i slutet av förra året.

Vi är också duktiga på att intala oss att vi är värda att köpa nytt.

Kanske har vi presterat bra på jobbet och vill ge oss själva en belöning i form av en ny pryl, eller så mår vi dåligt och vill köpa lite materiell lycka för att bli på bättre humör.

Det är problematiskt för det stämmer inte!― Åsa Callmer

- Det här är ett väldigt tydligt tecken på hur djupt påverkade vi är av konsumtionskulturen, säger Åsa Callmer.

Hon förklarar att det handlar om ett inlärt beteende som får oss att koppla ihop konsumtion med lycka och framgång.

- Och det är problematiskt för det stämmer inte! Det finns forskning som visar att den kick man kan uppleva vid ett nytt köp är väldigt kortvarig och att mer saker inte gör oss lyckligare i längden.

Men det här beteendet går att bryta.

I sin forskning har Åsa Callmer talat med flera personer som haft ett köpfritt år eller rensat i sina hem med KonMari-metoden som hjälp.

Gemensamt för dem alla är att de känner en stor lättnad och ett ökat välmående efteråt.

En av dem som har bestämt sig för att se över sina egna konsumtionsvanor är Mette Pökelmann. Hon ska ha ett köpfritt år under 2020.

- I praktiken betyder det att jag inte köper några nya kläder, inga skor, ingen inredning och den typen av prylar som man lätt köper med sig av bara farten.

Mette Pökelmann på tågstationen i Rom med en ryggsäck på ryggen.
Förra året hade Mette Pökelmann ett flygfritt år, i år har hon köpstopp. Mette Pökelmann på tågstationen i Rom med en ryggsäck på ryggen. Bild: Privat Tågluffning,mette pökelmann

För Mette Pökelmann har det blivit mer och mer självklart att vi behöver se över hur vi förhåller oss till att köpa nytt och i stället lära oss att uppskatta och ta hand om det vi redan har.

- Vi har ingen delningsekonomi, vi tänker inte cirkulärt kring vår konsumtion utan man köper för sitt eget behov.

Mette Pökelman ser det köpfria året som en rolig utmaning och redan nu har det gett henne ett visst lugn.

- Jag gick på stan i går och det kändes skönt att jag inte ens behövde gå in i butikerna.

I stället hoppas hon kunna lägga de pengar hon vanligtvis shoppar upp på meningsfulla tidsfördriv och semester.

- Jag tycker om att fjällvandra så det vill jag gärna göra ännu mer!

Läs också

Nyligen publicerat - Samhälle