Hoppa till huvudinnehåll

Skatteintäkter svårtippade – Kaskö fick in nästan 800 000 euro mindre än beräknat

En gata i Kaskö med trähus på båda sidorna. En ensam cyklist skymtar fram på vägen.
Kaskö fick förra året nästan 800 000 euro mindre i skatteintäkter än beräknat. En gata i Kaskö med trähus på båda sidorna. En ensam cyklist skymtar fram på vägen. Bild: Yle/Juho Teir Kaskö,gator,cyklister,trähus

Kaskö har ett väldigt tufft ekonomiskt läge och att då dessutom uppskatta sina skatteintäkter rejält i överkant gör inte saken bättre. Rådet från Kommunförbundet är att följa försiktighetsprincipen.

Förra året budgeterade Kaskö för skatteintäkter på över 7,1 miljoner euro, det vill säga 5 666 euro/invånare. Men slutligen landade man på en betydligt mindre summa.

Staden fick nästan 800 000 euro mindre i skatteintäkter. Enligt stadsdirektör Minna Nikander hade man gjort en felberäkning då det gäller samfundsskatten.

- Det var något vi inte var förberedda på. Vi gör den första budgetramen alltid baserat på statens beräkningar, säger Nikander.

Men det var inte enbart samfundsskatten som uppskattades i överkant. Staden förväntade sig också att få nästan 350 000 euro mer i kommunalskatt.

När det gäller budgetering av skatter så ger vi som råd åt kommunerna att följa försiktighetsprincipen.― Benjamin Strandberg, Kommunförbundet

Enligt Benjamin Strandberg, sakkunnig på Kommunförbundet är det väldigt svårt att tippa hur skatteintäkterna kommer att se ut.

- Överlag så är det mycket osäkerheter kring uppskattande av skatter och prognostiserande. Det gäller inte bara Kaskö, säger han.

- Man talar om rytmstörning i kommunalskatten, som beror på hur man har uppskattat utdelningsandelarna. Det är uppskattade andelar som förskottsinnebörden går enligt och sedan då beskattningen är slutförd korrigeras de redan redovisade skatterna på basen av det verkliga skatteutfallet.

Benjamin Strandberg, sakkunnig vid Kommunförbundet
Enligt Benjamin Strandberg på Kommunförbundet är det svårt att uppskatta skatter. Benjamin Strandberg, sakkunnig vid Kommunförbundet Bild: Finlands kommunförbund Finlands Kommunförbund,kommunal ekonomi,benjamin strandberg

Kommunförbundet ger kommunerna redskap för hur de ska uppskatta sina skatteinkomster. Men de ger inga färdiga siffror som kommunerna kan använda i sina budgetar.

- När det gäller budgetering av skatter så ger vi som råd åt kommunerna att följa försiktighetsprincipen. Om man har ett antagande om skatternas utveckling så kan man gärna uppskatta dem lägre. Det är en allmän princip i budgetering att åtminstone inte uppskatta sina skatter i överkant.

Kaskö följde inte försiktighetsprincipen

År 2018 fick Kaskö in dryga 6,6 miljoner euro i skatteintäkter. Följande år budgeterade man för en halv miljon euro mer i skatteintäkter, trots ett ständigt sjunkande invånarantal.

Försökte man med att uppskatta i överkant dölja den verkliga ekonomiska situationen i staden?

- Verkligen inte. Budgeten var inte på något sätt konstgjord. Det här är helt offentlig statistik och baserat på det har vi alltid byggt vår budget precis som de gör i alla andra kommuner, konstaterar Nikander.

En kvinna i 50-årsåldern med axellångt rödbrunthår. I bakgrunden syns träd.
Enligt stadsdirektören Minna Nikander har man inte försökt dölja den ekonomiska situationen i staden.. En kvinna i 50-årsåldern med axellångt rödbrunthår. I bakgrunden syns träd. Bild: Yle/Juho Teir Kaskö,stadsdirektörer,Minna Nikander

I år har man däremot i större grad tillämpat försiktighetsprincipen. Staden har budgeterat för knappa 6,5 miljoner euro i skatteintäkter.

- Vi har fortfarande utmaningar med vår ekonomi och det kommande året kommer att vara verkligt tufft. Vi måste få igång balanseringsprogrammet för vår ekonomi. Vi har stora behov att skära ner.

Problemet i Kaskö är inte att man skulle ha för låga inkomster. Tvärtom. Staden hör till de kommuner i Finland med de högsta skatteintäkterna per invånare.

Vi måste börja dra åt samma håll.― Minna Nikander

Däremot är utgifterna allt för stora och det beror på stadens storlek. I dagsläget bor dryga 1 200 invånare i Kaskö.

- Våra stora utgifter bottnar i att vi är en för liten enhet. Vi måste ändå kunna producera samma service som en större kommun. Per invånare är våra kostnader stora och vi har en åldrande befolkning vilket ökar på social- och hälsovårdskostnaderna.

Efterlyser mer samarbete

Även om den ekonomiska situationen i staden för tillfället inte är den bästa tror Nikander att staden ännu kan komma på fötter.

- Men det förutsätter ett helgjutet samarbete mellan de politiska grupperingarna, mellan tjänstemännen och mellan alla invånare. Vi måste börja dra åt samma håll.

- Vi behöver en ordentlig och genomförbar strategi som alla binder sig vid och som genomförs målmedvetet.

I en hurudan situation tror du Kaskö är om fem år?

- Jag hoppas Kaskö ligger ekonomiskt på en stadig och stabil grund och är en stad i utveckling med ett effektivt samarbete med sina grannkommuner.

Fakta om statsandelar

Principen bakom statsandelssystemet bygger på att kommunerna ska ha likvärdiga möjligheter att erbjuda den lagstadgade kommunala servicen.

Grunden för utjämningen av kostnadsskillnader är invånarantalet, åldersstrukturen och olika särförhållanden. Också antalet invånare med svenska eller ett främmande språk som modersmål eller om kommunen har skärgårdsdelar påverkar statsbidraget.

En tredjedel av kommunerna får mer pengar från staten än från skatterna. I hela landet är statsandelarnas andel av kommunernas budget cirka 40 procent.

Ser man på den totala summan pengar i hela landet kommer ungefär hälften av kommunernas inkomster från skatter, en fjärdedel från statsandelar och resten från annat håll. Hur stor andel av kommunernas ekonomi som kommer varifrån varierar stort.

Kommunernas skatteinkomster och statsandelar tillsamman brukar kallas för kommunens skattefinansiering. Det här eftersom statsandelarna de facto också är skatteinkomster - men statens.

Kommuner som genomsnitt har mera kalkylerade skatteinkomster i euro per invånare betalar till de kommuner som ligger under det här genomsnittet. I nuläget är det totalt 29 kommuner som betalar ut utjämningsavdrag. Hit räknas bland annat huvudstadsregionens stora städer Esbo, Helsingfors och Vanda.

Här kan du läsa mer om statsandelssystemet.

Källor och metod

  • Uppgifter om statsandelar och skatteintäkter 2017-2018 härstammar från kommunernas bokslut, sammanställda för Svenska Yle av Kommunförbundet. Summorna är beräknade enligt befolkningen ifrågavarande år. För 2019 har vi beräknat enligt befolkningen i november 2019.
  • Uppgifterna om skatteintäkterna 2019: Kommunernas redovisade skatter till skatteverket.
  • Uppgifterna om statsandelar och beräkningsgrunderna: Kommunförbundet
  • Uppgifter om kommunernas beräknade inkomster: Finansministeriet

Läs mera:

Så här mycket skattepengar hade din kommun förra året - jämför din egen kommun med resten i vår interaktiva grafik

Här kan du se hur mycket inkomster kommunerna fick från invånare och staten, alltså skatter och statsandelar, förra året. Du kan jämföra din kommun med andra och se hur kommunens inkomster utvecklats över tid.

Läs också