Hoppa till huvudinnehåll

Vad ska Finland beskatta efter fossila bränslen? Energibranschen: Statens intäkter minskar med upp till 2 miljarder euro fram till 2030

auto ja pakokaasu syksyisessä maisemassa
Den klart största skatteförlusten kommer från trafiken. auto ja pakokaasu syksyisessä maisemassa Bild: Markku Pitkänen / Yle Auto,trafik,avgaser

Det kommande decenniet kan vi vänta oss ett rejält ras i statens energiskatteintäkter. Det förutspår energibranschens intresseorganisation Finsk Energiindustri.

Enligt intresseorganisationen kommer staten gå miste om skatteintäkter på 1–2 miljarder euro fram till år 2030.

Med två miljarder euro kan man driva de finländska universiteten i ett år. Alternativt kan man betala för underhållet av vägar, järnvägar och vattenlederna i ett år.

Skattebjörnen samlar in energiskatt bland annat från bensin, diesel, elektricitet, stenkol och naturgas. I fortsättningen kommer skattepotten att minska till följd av klimatåtgärder.

– Vi går mot ett klimatvänligt energisystem, vilket är jättefint och viktigt. Samtidigt minskar förstås användningen av fossila energikällor och då kommer det också in mindre pengar från energiskatter, säger Energiindustris vd Jukka Leskelä.

Jukka Leskelä, toimitusjohtaja, Energiateollisuus ry
Jukka Leskelä är orolig att de minskade skatteintäkterna kommer att komma som en överraskning för statsmakten. Jukka Leskelä, toimitusjohtaja, Energiateollisuus ry Bild: Markku Pitkänen / Yle

Han betonar att energibranschen har förbundit sig till strikta energiåtgärder. Leskelä anser ändå att det nu vore läge att föra en principiell diskussion om hur staten har tänkt fylla det hål som uppstår i statens skattkista.

Skatteintäkterna från trafiken skapar störst skatteförlust

Energiindustrins beräkning utgår från de energiriktlinjer som statsmakten har dragit upp. Uppskattningen tar i beaktande att Finland fram till 2030 bland annat ska ha:

  • slutat använda stenkol
  • minst halverat förbränning av torv
  • halverat utsläppen från trafiken genom att ersätta bensin och diesel med till exempel biobränsle och el
  • sänka elskatten för den tunga industrin mot EU:s tillåtna miniminivå

Trafiken står för den klart största skatteförlusten, bedömer Energiindustrin. Intresseorganisationen betonar ändå att beräkningen är främst riktgivande och innehåller en del osäkerheter.

Energiskatterna är statens tredje största kassako, efter mervärdes- och inkomstskatten. I år inbringar energiskatterna 4,7 miljarder euro.

Som tumregel kan man säga att energiskatterna står för en knapp tiondel av statens inkomster.

– På något sätt måste staten kompensera underskottet. Den här typen av skatteintäkter finns knappast i fortsättningen, säger Leskelä.

Osäker beskattning en stor risk för investerare

Finland har som målsättning att vara klimatneutralt om 15 år. Det innebär att vi inte producerar mer utsläpp än skogen och jordmånen kan binda.

Det här innebär i praktiken stora investeringar i utsläppsfri el- och värmeproduktion. Leskelä berättar att företag inom energibranschen planerar investeringar i miljardklassen.

De nya lösningarna ska sedan vara verksamma i tiotals år. Därför anser Leskelä att företagen har rätt att få veta hur energibeskattningen kommer att se ut i slutet av årtiondet.

Oväntade förändringar i beskattningen kan svänga upp och ner på beräkningar gällande investeringarnas lönsamhet.

– Vi ser det som en stor risk för investerarna om staten överraskas av att skatteintäkterna minskar och sedan börjar göra snabba ändringar, säger Leskelä.

Energibranschen är till exempel oroad över att de minskade intäkterna från bränsleskatten kompenseras med höjd skatt på el.

FM: Inget plötsligt ras att vänta – än så länge finns ingen plan

Finansministeriets (FM) skatteavdelning uppger att ministeriet noggrant följer med utvecklingen av energiskatterna.

Enligt ministeriet kommer pengarna från energiskatterna gradvis att minska under 20-talet. Något plötsligt ras finns inte inom synhåll.

Skatteavdelningen lyfter fram att de minskade intäkterna från stenkol-, naturgas- och torvanvändningen de närmaste åren kan ersättas med höjda skatter eller genom att gallra i drivmedlens skattestöd.

Finansminister Katri Kulmuni (C) tycker att Energiindustrin fäster vikt vid rätt saker, men hon ser inget behov av snabba lösningar.

valtiovarainministeri Katri Kulmuni
Katri Kulmuni tycker inte det är någon brådska att hitta på lösningar för det kommande hålet i statens skattkista. valtiovarainministeri Katri Kulmuni Bild: Markku Pitkänen / Yle Finlands finansminister

Kulmuni påpekar också att det har gjorts beräkningar som ger mindre dramatiska resultat än 1–2 miljarder euro. Bland annat i en utredning från ​Teknologiska forskningscentralen VTT.

Kulmuni erkänner ändå att regeringen ännu inte har någon plan för hur man i slutet av årtiondet ska fylla det tomrum som uppstår när intäkterna från energiskatterna minskar.

– Det är förstås en sak som påverkar hela vårt system det här de decenniet. Ännu har vi ingen lösning, säger Kulmuni.

Hon säger ändå att näringslivet kan lita på att staten kommer att gynna inhemsk, förnybar energi.

– Det är också i den riktningen vi styr investeringarna, säger Kulmuni.

Artikeln är en omarbetning av Yle Uutisets text Mitä Suomi verottaa fossiilisten polttoaineiden jälkeen? Energia-ala: Valtion tulot romahtavat jopa 2 miljardia euroa 2030 mennessäskriven av Antti Koistinen.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes