Hoppa till huvudinnehåll

Hägglunds fotomuseum – ett stycke österbottnisk historia

Ett porträtt föreställande en ateljéfotograf med sin kamera
Erik Hägglund avporträtterad av sonen Paul Hägglund. Ett porträtt föreställande en ateljéfotograf med sin kamera Bild: Yle/Roger Källman fotografering,fotografer,porträtt,Erik Hägglund,Hägglunds fotomuseum

Under sina 50 aktiva år tog fotografen Erik Hägglund från Rökiö i Vörå tusentals ateljéfoton och dokumenterade också livet i Österbotten. Nu visas hans livsgärning upp i fotomuseet som bär hans namn.

Fotomuseet är inrett på vinden till Rökiö kvarnstuga. Förutom utrustning från Hägglunds fotoateljé finns det en mängd kameror som andra har donerat till museet.

Eriks son Paul Hägglund guidar runt i museet och berättar om föremålen och verksamheten.

En äldre man poserar i ett fotomuseum
Paul Hägglund En äldre man poserar i ett fotomuseum Bild: Yle/Roger Källman museer,fotografering,Paul Hägglund

Målaren blir fotograf

Erik och hans två bröder arbetade i Sverige som målare. Då de en gång målade i en fotoateljé tändes Eriks intresse för den konstformen, berättar Paul.

- Så kom han hem till vintern och for till fotograf Roine i Vasa för att lära sig. Han arbetade där en tid.

Sin första egna fotoateljé öppnade Erik Hägglund år 1910 i ett brädskjul i Rökiö. Det fanns varken värme eller belysning, så ateljén var lämpad endast för sommarbruk.

- Han skulle se om han fick några kunder. Så lyckades det så bra att från starten första maj till november så hade han över 400 kunder!

Ett gammalt svartvitt foto på en man som poserar i en studio
Erik Hägglunds första kund. Enligt anteckningen var det en finskspråkig skomakare som lät ta sitt porträtt. Ett gammalt svartvitt foto på en man som poserar i en studio Bild: Yle/Roger Källman fotografering,porträttfotografi,Hägglunds fotomuseum

År 1912 byggde Erik ett hus och inredde en permanent ateljé i övre våningen och bostad i den nedre. Verksamheten växte.

Även de fyra barnen i familjen fick börja delta i arbetet i fotoateljén. Bilderna skulle framkallas, kopieras och ofta retuscheras. Man ramade också in folks bilder.

En utställning av utrustning för framkallning av fotografier
Arbetsstationer för framkallning och retuschering. En utställning av utrustning för framkallning av fotografier Bild: Yle/Roger Källman bildmanipulering,framkallning och utskrift av fotografier,fotografering,Framkallning,bildbehandling,Hägglunds fotomuseum

Sedermera gick också yrket i arv. Efter att Erik drivit sin ateljé i 50 år fortsatte Paul i ytterligare 40. En annan av bröderna flyttade till Närpes och öppnade där egen ateljé.

Stort bildarkiv

Erik lämnade efter sig ett digert fotoarkiv. 40 000 glasplåtar donerades i början av 1970-talet till Svenska Litteratursällskapet. Numera finns plåtarna i traditionsarkivet i Vasa.

Från arkivet bad man Rökiöborna om hjälp att identifiera personerna på bilderna. Det fanns alltid en person namngiven på plåten, men vilka var de övriga på bilden?

- Vi satt varje torsdag i åtta år och redde ut vem som var vem. Till slut hade vi namngivit 35 000 personer - det är bara 5 000 kvar nu, säger Paul.

Ett antal av Erik Hägglunds fotografier publiceras varje år i Vöörå Aalnackon, som ges ut av Rökiö biblioteksförening.

Läs också

Nyligen publicerat - Österbotten