Hoppa till huvudinnehåll

Vi överlever cancer men dör i mässlingen 2020 – fem megatrender inom hälsa

Olika tabletter
Finländarna äter depressionsmediciner som aldrig förr. Men trenden ser ut att vända. Olika tabletter Bild: Goodshoot.com/Ludovic Di Orio tablett

Befolkningen blir äldre, gamla sjukdomar gör come back, bakterier blir resistenta mot antibiotika, klimatångesten vänds i framtidstro och artificiell intelligens kommer in i sjukvården på allvar.

De här fenomenen kommer att prägla världshälsan under 2020-talet, tror allmänläkaren Robert Bergholm. Trots att vissa av framtidsutsikterna verkar dystra ser han ljust på framtiden.

1. BEFOLKNINGEN BLIR ÄLDRE

Den överlägset viktigaste hälsotrenden är demografisk. Under de senaste tio åren har antalet finländare över 65 ökat med en tredjedel. Globalt är trenden den samma. Människor lever längre och det föds färre barn, vilket gör att medelåldern stiger.

Diagram över andelen finländare över 65 år
Grafen kommer från Sotkanet.fi. Källan är Institutet för hälsa och välfärd. Diagram över andelen finländare över 65 år Bild: Sotkanet.fi demografi,befolkning,Diagram

En äldre och sjukare befolkning kommer att ställa höga krav på primärsjukvården under det kommande decenniet.

– Fler människor kommer att få cancer och andra åldersrelaterade sjukdomar. Å andra sidan utvecklas sjukvården och vi kan behandla sjukdomarna bättre. Dödligheten i cancer minskar.

Hjälpande händer behövs

Då fler människor behöver vård behövs det också fler som arbetar inom vården. Idag är det vanligt att människor i vårdyrken är trötta och utmattade. Därför söker sig många bort från branschen, trots att vi framöver kommer att behöva desto fler hjälpande händer.

– Att hitta motiverade människor till en växande vårdsektor blir utmanande.

Robert Bergholm är allmänläkare.
Allmänläkaren Robert Bergholm har både förhoppningar och farhågor inför 20-talet. Robert Bergholm är allmänläkare. Bild: Yle/Parad Media allmänläkare,läkare,efter nio

Typ 2-diabetes planar ut

Befolkningen blir alltjämt tjockare. Då vikten går upp ökar också mängden vuxendiabetes och hjärt- och kärlsjukdomar. Problematiken är bekant: Vi äter för mycket och rör på oss för lite.

Men då forskarna tidigare trodde på ett skräckscenario av ständigt ökande vikt och allt fler fall av livsstilssjukdomar, märker man nu att kurvan planar ut.

– Delvis beror det på att man är mer medveten och anstränger sig att äta hälsosamt. Men det handlar också om att de människor som är genetiskt benägna att få typ 2-diabetes om de går upp mycket i vikt redan har nått den kritiska vikten och insjuknat. Det finns andra som tack vare sina gener inte får diabetes fastän de ökar i vikt. Kulmen är nådd, och det är en bra sak.

Alkoholen är på väg ut, drogerna på väg in

En oroväckande trend är att klyftan mellan samhällsklasserna blir större. Personer som är utbildade, har bra jobb och upplever sig ha innehållsrika liv blir allt friskare, medan människor som har det sämre ställt inte blir det.

– Livsstilssjukdomar tenderar att samlas hos dem som inte har det bra från första början. Den här gruppen får också oftare cancer, depressioner och sjukdomar som är relaterade till missbruk.

Gällande rusmedel så kan man se att alkoholanvändningen minskar, medan drogerna är på väg uppåt.

– Ungdomarna inser att det inte är coolt att dricka så mycket alkohol. Tyvärr verkar de ersätta alkoholen med narkotika.

2. GAMLA SJUKDOMAR GÖR COME BACK

År 2019 dog femtusen kongoleser i mässlingen. Mässlingsepidemier härjar för tillfället i Washington, i New York och i Kalifornien. Europa, och även Finland, upplever nya fall av barnsjukdomen varje år.

– Vi har sett vilken otrolig kraft sociala medier har. Man kan sprida vilka falska rykten som helst och påstå att vacciner är skadliga. Men faktum är att om vi sänker vaccinationsgraden så avtar flockskyddet och gamla bobbor börjar skörda liv igen.

Polion lever kvar av religiösa skäl

Polio har varit så gott som utrotad i flera deciennier. Ännu på 50-talet dog femhundra finländska barn i sjukdomen varje år och tretusen blev förlamade för livet. Efter att poliovaccinet introducerades försvann sjukdomen ur vårt samhälle. I världen finns polion kvar enbart i ett fåtal länder, där människor av religiösa skäl motsätter sig vaccinering.

– Vi lever i en global miljö som kryllar av bakterier och virus. Vi kan inte intala oss att vi är skyddade mot dem utan vacciner.

En av de stora utmaningarna under 20-talet blir att få korrekt information att spridas på sociala medier, menar Robert Bergholm. Där har läkare, sjukskötare och rådgivningspersonal en nyckelroll.

3. BAKTERIER BLIR RESISTENTA MOT ANTIBIOTIKA

Antibiotikaresistenta bakterier är ett växande problem. I de nordiska länderna är läget bäst i världen, men också hos oss ökar fallen. Det beror på att människor reser till fjärran länder och tar med sig superresistenta bakterier hem.

I Indien bär en stor del av människorna på resistenta bakterier. Där kan man också köpa bredspektrig antibiotika i vanliga matbutiker, vilket gör saken värre. Den största farhågan är att superresistenta bakterier drabbar sjukhus, eftersom människor som är försvagade av sjukdom lätt kan dö av dem då det inte finns något botemedel som biter.

– Det här är ett hot, men det jobbas med frågan globalt. Vi läkare övervakas noga. Jag får årligen en rapport över vilka sorters antibiotika jag har skrivit ut åt mina patienter. Det gäller att inte skriva ut penicillin i onödan och inte använda för starka preparat, säger Robert Bergholm.

4. KLIMATÅNGESTEN VÄNDS I FRAMTIDSTRO

2010-talet var årtiondet då mänskligheten insåg vidden av klimatkrisen, med klimatångest och flygskam som följd. 2020-talet blir istället decenniet då vi går vidare och börjar se lösningar istället för problem.

Idag är hundratusen ungdomar i Finland deprimerade, och kurvan går brant uppåt.

– Att så här många går omkring med ångest löser inte världens problem. Det som skulle hjälpa är tillsammans försöka åtgärda problemen.

I dagsläget är det till exempel skogsbränder, krigshot och en polariserad politisk debatt som gör unga människor ångestfyllda. Men pendeln håller på att svänga.

– Experter och politiker talar mer och mer om att vi nog fixar det, mänskligheten kommer att hitta en lösning.

5. ARTIFICIELL INTELLIGENS KOMMER IN I SJUKVÅRDEN PÅ ALLVAR

Datorer ställer diagnoser, robotar utför kirurgiska ingrepp och patienterna i allmänhet blir allt mer upplysta och kunniga i medicinska frågor. På sikt kommer det här att leda till att läkarnas roll förändras – men läkarna blir ingalunda överflödiga.

– Om en dator får rätt information så gör den inte fel. Men den ställer diagnos på basis av den info vi matar in. Det här är den springande punkten – för att få rätt anamnes behöver läkaren kunna läsa mellan raderna och tolka patientens kroppsspråk.

Ryggont som täckmantel för depression

Nyligen presenterades forskning som visar att en stor del av människorna som besöker hälsostationen söker sig dit för att de mår psykiskt dåligt, men anger ont i ryggen eller ont i knät som orsak. Att komma fram till det egentliga problemet kräver mänsklig kontakt.

– Om jag själv blir sjuk, skulle jag vilja bli skött av en maskin eller av en människa? Jag tror att vi människor är funtade så, att vi vill dela med oss av sorger och glädjeämnen. Därför är jag inte speciellt oroad för mitt yrke.

Robert Bergholm medger att maskiner är bättre än människor på vissa saker. De sparar värdefull tid och ska absolut användas till det som är deras styrkor.

– Läkarvetenskapen är enormt stor och den växer med en sådan hastighet att vi har omöjligt att hänga med som individer. Därför får datorerna samla in all ny information, filtrera och fixa. Vårdbeslutet måste ändå fattas av en människa, och en människa måste bära ansvaret. Jag tror det blir ett bra samarbete mellan människa och maskin.

Källor:
Robert Bergholm, allmänläkare
Sotkanet.fi
Institutet för hälsa och välfärd THL

Efter Nio inleder vårsäsongen med temat förväntningar den 20 januari klockan 21 i Yle Fem och på Arenan.