Hoppa till huvudinnehåll

Allt fler sysselsatta finländare klarar inte vardagen – forskare: Minst 200 000 drabbas

Mari Laasio i sitt hem.
Mari Laasio jobbar i en mataffär. Ibland räckte inte pengarna till och till slut gick räkningarna till utmätning. Mari Laasio i sitt hem. Bild: Mårten Lampén / Yle försäljare

I Finland finns det enligt Statistikcentralen 60 000 fattiga arbetstagare. Forskare säger att det egentligen handlar om minst 200 000 personer.

– I ett skede försökte jag köpa lite hälsosammare mat. Såsom fullkornsmakaroner eller nötkött, men ganska snabbt blev det ändå klart att jag inte har råd.

Mari Laasio minns tiden för fyra år sedan när hon försörjde familjen som en ensamstående mamma då hennes yngste son ännu bodde hemma.

– Det går åt en hel del mat när barnen växer, säger Laasio.

Laasio jobbar som försäljare i en mataffär. Som deltidsanställd jobbar hon ungefär 30 timmar i veckan. I verkligheten varierar ändå mängden jobb, vilket innebär att också lönen varierar mellan 1 500 och 2 100 euro (brutto) i månaden.

Om Laasio fick 1 500 euro i lön gick 800 euro åt till hyran och så kunde hon betala någon liten räkning. Resten av räkningarna fick vänta. Dessutom kom det alltid extra hushållsavgifter.

– Till exempel kunde en av barnens skor gå sönder och då fanns det inget annat alternativ än att köpa nya, säger Laasio.

Till en tonåring måste man dessutom köpa märkesskor eftersom kompisarna har det. Egna utgifter kan man ändå alltid pruta på.

– Det har inte ens varit tal om några hobbyer. På grund av fattigdomen och stressen med ekonomin är man dessutom så slut att man inte orkar delta i några gratisevenemang.

Levde på bekantas pengar

Enligt Laasio skulle hon aldrig ha överlevt utan sin mamma och sina vänner.

Hon lånade pengar av vänner och betalade tillbaka så fort hon fick sin lön. Att söka socialt stöd kom aldrig på tanke eftersom Laasio inte tyckte att hon är så fattig.

– Jag tycker att man ska kunna leva på sin lön. Sedan kom det dålig lön många månader i rad och då måste jag söka hjälp, säger Laasio.

Trots att Laasio ansökte, fick hon inget stöd. Orsaken var att hon flera månader hade tillräcklig lön för att klara sig, enligt socialen.

Till slut gick räkningarna till utmätning. Då beviljades Laasio utkomststöd. På grund av utmätningen fick Laasio en betalningsstörning.

Nu har situationen blivit bättre då Laasio flyttat ihop med sin sambo.

Deltidsjobb leder till fattiga arbetstagare

Mängden finländare som inte klarar av vardagen växer hela tiden. Främst drabbas kvinnor som jobbar deltid inom servicebranschen.

Mikko Jakonen, docent vid Jyväskyläs universitet har forskat i fattigdom som drabbar arbetstagare.

Han säger att det enligt Statistikcentralen berör ungefär 60 000 finländare. Enligt honom är siffran i verkligheten ändå mycket högre.

Enligt Jakonen är det många fattiga som hamnar strax ovanför fattigdomsgränsen. Han säger att en person anses vara fattig om månadsinkomsten är under 1 200 euro (brutto) i månaden.

Om en person beviljas utkomststöd eller liknande, hamnar hen snabbt ovanför den gränsen och syns inte längre i statistiken.

Jakonen säger att det egentligen finns minst 200 000 finländare som inte klarar av vardagen trots att de är sysselsatta.

I Europa anses man vara fattig om man tjänar under 60 procent av landets medianlön.

Medianlönen för en person i Finland är 2 050 euro (brutto) i månaden. Det betyder att fattigdomsgränsen i Finland är en inkomst på ungefär 1 230 euro (brutto) i månaden.

– Ett annat problem är att det inom servicebranschen hela tiden finns en massa säsongsarbeten, säger Jakonen.

Lågavlönade jobb har lett till att mängden sysselsatta verkar vara fler enligt statistiken. Dessutom anser arbetsgivare att deltid leder till en mer flexibel personal.

Facken anser å sin sida att man ska kunna leva på sin lön, något som blir svårare och svårare i större städer på grund av att det kostar mer att bo där.

Enligt Jakonen håller hela Europa på att drabbas av ett kollektivt problem när det kommer till fattiga arbetstagare.

– Enligt EU kommer det finnas fler visstids-, deltids- och nollavtalsanställda än fastanställda år 2030, säger Jakonen.

500 miljoner i bidrag

Enligt en undersökning gjord av servicefacket PAM, betalades det år 2017 över 500 miljoner euro i sådana stöd som kan räknas som kompensation för personer med för liten lön.

Laasio säger att hon känner många inom servicebranschen som behöver socialt skydd för att klara av vardagen. Hon säger att deltidsjobb har kommit för att stanna.

– De som jobbar heltid blev anställda för 20 eller 30 år sedan, i dagens läge anställer man hellre de som jobbar deltid.

Laasio säger att stämningen på hennes arbetsplats är väldigt bra men hon önskar att hon kunde få ett heltidsjobb.

Då kunde hon spendera mer tid med sin sambo och dennes dotter istället för att jaga efter arbetspass på veckoslut då lönen är bättre.

– Nog tycker jag att man ska kunna leva på sin lön. En person som jobbar ska inte behöva ansöka om stöd, säger Laasio.

Enligt forskare Mikko Jakonen finns det ett stigma kring understöd. Vissa skulle inte ta emot stöd fastän de skulle beviljas.

Artikeln baserar sig på Kasvava joukko suomalaisia ei elä palkallaan – Myyjänä työskentelevä Mari Laasio sinnitteli kaverien vipeillä ulosottoon asti, av Hannele Muilu.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes