Hoppa till huvudinnehåll

Hade du velat läsa ryska i de lägre klasserna? Lärare efterlyser fler valmöjligheter: “Jag tycker det är lite orättvist”

En kvinna med uppsatt ljust hår och örhängen. Står framför ett bås med soffar där man kan sitta.
Jennifer Elg-Lassila har märkt en efterfrågan på fler språk bland elever och föräldrar. En kvinna med uppsatt ljust hår och örhängen. Står framför ett bås med soffar där man kan sitta. Bild: Yle/Tintin Råholm lärare,språklärare

I vissa skolor i Svenskfinland kan man välja mellan att läsa flera olika språk redan i årskurs tre. Det kan vara franska, tyska, spanska eller engelska. Men de här valmöjligheterna finns inte för alla.

Språkundervisningen är annorlunda i svensk- och finskspråkiga skolor. I finskspråkiga skolor finns fler valmöjligheter. Också mellan de svenskspråkiga kommunerna och skolorna finns det skillnader i utbudet av främmande språk.

I vissa svenskspråkiga skolor kan man välja mellan engelska och flera andra språk i årskurs tre. Men i andra skolor läser man engelska - och ingenting annat.

Katja Wide undervisar i spanska i alla årskurser från trean till och med nian. Hon tycker att det är bra att barnen har valmöjligheter utöver engelskan.

- De andra språken är på riktigt främmande och barnen hör dem inte varje dag. Även om vi går ganska långsamt framåt så får de en stark grund när de börjar läsa språk i tidig ålder.

Jennifer Elg-Lassila undervisar lågklasser i tyska, men hon undervisar också de högre klasserna i franska. Hon tycker att eleverna på lågklasserna är väldigt motiverade.

Leende kvinna med brunt uppsatt hår. Står framför en skoltavla i ett klassrum.
Katja Wide tycker att det är bra att barnen har valmöjligheter när det kommer till främmande språk. Leende kvinna med brunt uppsatt hår. Står framför en skoltavla i ett klassrum. Bild: Yle/Tintin Råholm lärare,språklärare

Barnen på lågstadiet är ivriga

På lågklasserna upplever Jennifer Elg-Lassila att språkundervisningen är mer spontan, än då hon undervisar på högstadiet.

- Eleverna är ivriga och kan kläcka ur sig vad som helst, när som helst. De har inte så mycket fördomar som man kanske har i de högre klasserna.

Hon tycker att barnen vågar mera i de lägre klasserna.

- Redan på högstadiet märker man att de inte vågar säga allt. Där tänker man kanske mer "Vad tänker de om jag säger det här?". Det kanske börjar kännas mera pinsamt och man tror att andra börjar reta en för uttal.

Katja Wide berättar att det är roligt att undervisa på lågklasserna för att man har mera tid att gå igenom materialet och inte behöver ha så bråttom.

- Lågstadieeleverna brukar vara väldigt ivriga och motiverade och är alltid med på allt. Deras motivation brukar hålla i sig ganska bra under åren.

Målet med jämlik grundskola är inte alltid verklighet

I alla skolor får man inte välja bland flera olika språk i de lägre klasserna 1-6.

- Jag tycker det är lite orättvist, egentligen tycker jag att alla barn borde ha rätt att välja mellan flera språk. Skillnaderna är jättestora i olika kommuner och olika skolor, vilket inte är så positivt, säger Jennifer Elg-Lassila.

I Mattliden där Katja Wide undervisar finns ämneslärare i de olika språken och de kan undervisa i de högre klasserna, så väl som i lågklasserna.

- Vi har tur som kan erbjuda de här språken. Alla skolor har inte möjlighet till det. Till exempel spanska och franska ingår inte i klasslärarutbildningen, säger Wide.

Orsaken till att alla inte har valmöjligheter är att det inte finns specificerat i läroplanen vilka språk man ska läsa som främmande språk.

Som A2-språk, alltså ett långt främmande språk som börjar på de lägre klasserna kan utbildningsanordnaren bestämma vilka språk som erbjuds och när eleven kan börja läsa dem.

I teorin skulle en skola kunna erbjuda franska och ryska som A2-språk och engelskan skulle helt kunna falla bort. Men i praktiken har språkutbudet att göra med bland annat vilka resurser man har att tillgå.

- Det är utbildningsanordnaren som bestämmer vilka språk som erbjuds, säger utbildningsråd Yvonne Nummela.

Engelskan redan ett starkt språk för många

Både Katja Wide och Jennifer Elg-Lassila är inne på att barnen lär sig engelska tidigt, också på egen hand.

- Man märker redan nu att barnen kan engelska hur bra som helst med tanke på att de spelar spel och talar engelska med varandra fast de inte haft en enda engelsklektion, säger Elg-Lassila.

Därför tycker hon att det är ännu viktigare att få in andra främmande språk än engelska.

Lappar där det står tack på olika språk.
Alla lågstadier erbjuder inte fler främmande språk på lågstadiet. Lappar där det står tack på olika språk. språk,mångkulturalism,Tack,tacksamhet,Språkundervisning,undervisning,kulturer (typer),Kultur

Katja Wide berättar att de flesta i Mattliden lär sig bra finska eftersom man hör det överallt. Engelskan lär sig barnen på fritiden.

- Fast många av mina elever har läst spanska i många år så talar de bättre engelska.

Hon tror också att flera skulle välja främmande språk i klasserna 1-6 om engelskan som tredje språk i skolan skulle komma in tidigare. Nu får man välja engelska först i årskurs 8 i Mattliden i fall man börjar med ett annat främmande språk i årskurs 3.

Språklärare efterlyser fler valmöjligheter

Jennifer Elg-Lassila har märkt att föräldrar undrar varför de undervisar i tyska, men inte i till exempel franska. Också barnen har reagerat.

- Då har svaret varit att det är nu så här det har varit. Vilket jag tycker är tokigt.

Elg-Lassila skulle vilja testa och se om det finns intresse för till exempel franska. Hon undervisar själv i franska på högklasserna i grundskolan.

- Min dröm skulle vara att vi skulle ha ännu flera språk.

Katja Wide säger att det i ideala fall skulle finnas valmöjligheter i väldigt många skolor, men att det i mindre skolor är svårt att genomföra.

Jennifer Elg-Lassila tycker att man ska tala mer om främmande språk då eleverna väljer allt färre främmande språk.

- Det är viktigt att eleverna vågar välja annat än engelska och att det erbjuds mer än bara engelska.

Artikeln har uppdaterats. Den 20 januari kl. 12:14 ändrades formuleringen "i lågklasserna" i rubriken till "i de lägre klasserna".

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes