Hoppa till huvudinnehåll

Klimatförändringen som businessmöjlighet: Så här ska de finländska företagen förbereda sig på klimatriskerna

Fabriker i Lanzhou.  Kina släpper ut mest växthusgaser i världen
Fabriker i Lanzhou. Kina släpper ut mest växthusgaser i världen Bild: /All Over Press Kina,fabriker,industri,Utsläpp,koldioxidutsläpp,växthusgaser,Lanzhou

Den globala uppvärmningen innebär många risker för företagen i Finland. Inte minst på grund av förändringar som drabbar andra länder och världsdelar. Ökad protektionism på världsmarknaden kan minska Finlands möjligheter att sälja ren teknik.

Deloitte har på Finlands näringslivs EK:s uppdrag granskat hur klimatförändringen påverkar olika delar av världen, och på det sättet också Finland.

Målet med utredningen är att stöda EK:s medlemmar då de försöker greppa effekterna av den globala uppvärmningen.

Den ska också hjälpa näringslivet att förbereda sig på och anpassa sig till förändringarna under de kommande årtiondena.

Enligt Deloitte kan man också se förändringarna som en möjlighet att sälja ren teknik.

Både uppvärmning och handelspolitik avgör effekterna i Finland

Det är förstås ändå svårt att förutspå exakt hur världen kommer att förändras under de kommande årtiondena.

I undersökningen har Deloitte byggt upp tre olika scenarier för olika snabba uppvärmningsprocesser till år 2050.

De olika scenarierna är en total global uppvärmning på 1,5 grad, 2 grader och 4 grader. Enligt IPCC motsvarar de en uppvärmning på 1,3-2 grader fram till år 2050.

Bedömningen av uppvärmningens effekter på den fysiska miljön bygger på IPCC:s rapporter. De omfattar varmare lufttemperatur, högre havsvattennivå samt förändringar i regnmängd, biodiversitet, växtlighet och glaciärer.

Deloitte har bedömt samhälleliga förändringar utgående från politik och lagstiftning, samhällsförändringar, ekonomi och teknik.

Deloitte har också jämfört hur fri handel eller ökad protektionism påverkar Finland.

Viktigt är också hurdana miljövillkor som skrivs in i olika handelsavtal, hur handeln med utsläppsrätter utvecklas och förändringar i stöd till fossila bränslen.

Deloitte skriver att det finns risk för koldioxidläckage så länge alla länder inte är med i samma system för utsläppsavgifter.

Utvecklingen påverkas därför också av framtida utsläppsskatter och tullar på koldioxidutsläpp.

Koldioxidtullar är avgifter som tillverkare som släpper ut koldioxid måste betala vid gränsen till ett land eller ett ekonomiskt område för att få sälja sina produkter på dess marknader.

De är alltså redskap för mera miljömedvetna områden att motivera tillverkare i mindre nogräknade tillverkningsländer att minska sina utsläpp.

Viktiga förändringar:

Logistikkedjor påverkas av stormar och översvämningar

Extrema väderfenomen kommer att bli allt vanligare. Det kommer att påverka var företag kan hitta underleverantörer, vilka rutter som kan användas för transport och vad transporterna kostar.

Det är inte sagt att det i framtiden kommer att finnas tillgång till samma råvaror och tjänster som i dag.

Cirkulär ekonomi blir viktigare

Priset på råvaror kan stiga om överkonsumtionen fortsätter eller tillgången minskar. I många fall kan politiska åtgärder som syftar till att minska på bruket av en råvara, minska utsläppen eller skydda miljön höja priserna.

Stigande råvarupriser ökar behovet att finna lösningar inom cirkulär ekonomi.

Masugnen. Järnet är cirka 1500 grader hett.
Priset på råvaror kan stiga inom industrin då klimatet blir varmare. Bilden är från FN Steel. Masugnen. Järnet är cirka 1500 grader hett. Bild: Yle / Pia Santonen råvaror,industri

Investeringar i trygga områden

I alla Deloittes scenarier förändras miljön på ett sätt som styr om investeringar till områden och länder med lägre risk än andra.

Speciellt om temperaturökningen avstannar vid 1,5 grader kommer områden som inte är beroende av kol att dra stor fördel.

Ökad kompetens viktig

Uppvärmningen kräver nya typer av kunnande inom företag och branscher.

Företagen måste kontinuerligt satsa på att utveckla nya produkter och utöka sitt kunnande. Det är viktigt då tillgången till råvaror minskar och branschernas struktur förändras.

Genom att förbereda sig på en anpassning till klimatförändringen och förändringar i verksamhetsmiljön kan företagen öka sin beredskap inför förändringar i produktion och kostnader.

De kan också bättre bedöma hur lönsamma olika typer av investeringar kan komma att vara.

Slutsatserna bygger på analyser av utmaningar både för industrin och servicebranscherna.

Rekommendationer till företag:

1) Företagen borde fundera på hur klimatförändringen kan slå mot dem och vara uppmärksamma på de världsdelar och länder där förändringar påverkar bolagets verksamhet.

2) Företagen borde kartlägga möjliga fysiska och samhälleliga förändringar som orsakas av klimatförändringen i dessa områden.

3) Företagen borde analysera hur olika klimatscenarier kan påverka bolagets verksamhet.

4) Företagen borde förbereda sig på olika åtgärder genom att göra upp en strategi och tidtabell för beslut som förändringarna kräver.

Förändringar i olika delar av världen

I utredningen bygger Deloitte sin syn på hur klimatförändringen kommer att påverka olika delar av världen främst på IPCC:s analyser.

Nordamerika

Klimatet blir torrare och varmare vilket orsakar problem både för befolkningen och jordbruket. Speciellt östkusten kommer att drabbas av stigande havsnivåer och hårdare stormar som förstör bebyggelse och trafikleder.

Klimatpolitiken är oklar. Delstater, provinser, städer och företag förverkligar sina egna utsläppsprogram.

Sydamerika

Klimatförändringen märks mest i de centrala delarna av kontinenten. Det kommer att påverka olika grödors odlingsområden.

Djur och växter kommer att drabbas särskilt hårt av klimatuppvärmningen i Amazonas och Guyana.

Glaciärerna i Anderna kommer att fortsätta att smälta vilket påverkar vattendragen speciellt längs med västkusten.

I många städer verkar tillgången på vatten ändå att bli ett problem. Klimatförändringen ökar trycket på infrastruktur och befolkning.

Antalet bilar förväntas tredubblas till år 2050. Osäkerheten inom jordbruket förutspås öka inflyttningen till städerna. Regnen minskar längs västkusten men ökar i sydost.

Europa

De högre temperaturerna och förändringar i regnmängd ökar torkan kring Medelhavet.

Ifall vi går mot en total klimatuppvärmning på 2 grader kommer medeltemperaturen att ha ökar 1,5 grader redan år 2050. Då upplever Sydeuropa 20-30 fler varma dagar per år, och norra Europa upplever 20-40 färre minusdagar.

De stigande havsnivåerna hotar kusternas befolkning. Vattenlederna blir mindre pålitliga och spårtrafiken kan stanna upp i hettan. Också i Finland ökar risken för översvämningsskador.

EU uppnår sitt mål på kolneutralitet 2050 och de ekonomiska strukturerna förändras. Deloitte räknar med att 80 procent av energin år 2050 produceras med förnyelsebara energiformer.

Kraven på utsläppsminskningar ändrar på gamla verksamhetsmönster skapar nya möjligheter för företag inom jordbruks- och trafiksektorn, avfallshantering och uppvärmning.

Afrika

Medeltemperaturen stiger i alla områden under alla årstider med 1-1,5 grader, vilket hotar livsmedelsproduktionen. De områden där man kan odla majs minskar med 40 procent. Också te-, kaffe- och kakaoodlingarna lider.

Befolkningsökningen fortsätter och befolkningen i de urbana områdena tredubblas till år 2050. De ungas andel av befolkningen är betydande. Om levnadsförhållandena försämras kommer migrationen från Afrika att öka märkbart.

Den inre marknaden utvecklas tack vare det afrikanska frihandelsavtalet.

De nordliga arktiska områdena

Klimatet värms upp så snabbt att samhällena inte kommer att klara av att anpassa sig. Det beror delvis på brister i färdigheter, kunskaper och organisationer.

Infrastrukturen kommer att skadas när permafrosten smälter.

Kampen om naturresurserna i de arktiska områdena är en viktig maktpolitisk fråga. Det gäller inte minst tillgången till den arktiska oljan, vilket står i strid med miljökraven.

Sjöfarten ökar i takt med att isarna smälter.

Ursprungsfolken spelar en avgörande roll i anpassningen till förändringarna.

Asien

Temperaturen stiger minst 2 grader i alla områden. Kraftigare stormar och översvämningar försvårar livet vid kusten.

Översvämningarna påverkas också av att glaciärerna i Himalaya smälter allt snabbare. Ökad torka försvårar livet i inlandet.

Möjligheterna till odling och fiske är hotade. Åtminstone i Indien, Pakistan, Thailand, Filippinerna, och på många håll i Kina kommer det att bli betydligt svårare att odla ris.

Torrare områden kommer att förlora hälften av sina regn.

Kina har ökat sin makt i övriga världsdelar med sina investeringar i infrastruktur.

Australasien

Havsvattnet blir varmare och surare vilket hotar havens ekosystem. Korallreven kommer att skadas och till och med förstöras.

Ökande perioder av torka och hetta, speciellt i områdets nordligare delar, minskar tillgången på vatten och ökar markbränderna.

Förändringen kommer att kräva radikala anpassningsåtgärder. Migrationen inom och mellan länderna ökar.

Den politiska utvecklingen

Enligt undersökningen ger en värld med fri handel alltid bättre resultat än en värld med protektionism.

Fri handel och långsam uppvärmning

Det bästa alternativet är därför en värld där handeln är fri och temperaturen stiger med bara 1,5 grader. Det scenariet förverkligas bara om alla länder deltar i arbetet mot klimatförändringen.

Den fria handeln sprider den bästa och modernaste miljövänliga tekniken till världens alla hörn. Effekten på ekonomin är positiv.

Finland kommer då att gynnas av en stor efterfrågan på finsk ren teknologi. Finansmarknaden stöder klimatsmart produktion och finländska bolag investerar utomlands där det är smartast med tanke på klimatriskerna.

Protektionism och långsam uppvärmning

I en mera protektionistisk värld kan utsläppen begränsas med koldioxidtullar. Handelskonflikter mellan länder är vanliga och ojämlikheten i världen ökar.

Små och fattiga länder måste ransonera livsmedel.

I ekonomin är produktionskedjorna då kortare än förr, och företagen använder så långt det är möjligt underleverantörer på hemmamarknaden.

Koldioxidtullarna förbättrar efterfrågan på finländska varor och tjänster i EU, men försämrar den på andra håll i världen. Råvarorna blir dyrare på grund av tullar och annan marknadsprotektionism.

Fri handel och snabb uppvärmning

Men fri handel garanterar inte låga utsläpp. Om endast Europa minskar sina utsläpp och övriga delar av världen struntar i kampen mot uppvärmningen kommer klimatet att värmas upp mycket snabbare än i de första scenarierna.

Då kommer överkonsumtionen att orsaka brist på naturresurser och priserna på mat och råvaror kommer att stiga. Utvecklingen gynnar de länder som är rika på naturresurser.

Storföretagen skaffar så lite råvaror som möjligt från riskområden. De går in på olika typer av marknader för att säkra tillgången till de krympande naturresurserna.

Finland lockar investeringar med sitt stabila klimat och sina stabila samhällsförhållanden. Försäkringsbranschen försäkrar ändå främst bara klimatsäkra objekt.

Protektionism och snabb uppvärmning

Om världen drabbas av både protektionism och bristande vilja att bekämpa klimatförändringen lever vi också i en värld av resursbrist och dyra råvaru- och matpriser.

Sannolikt styrs världen av populistiska ledare i stormakterna. Bristen på råvaror leder till konflikter mellan länder och levnadsstandarden sjunker speciellt i mindre länder.

Donald Trump står bakom en officiell talarstol.
Populistiska ledare kan styra världens stormakter i framtiden. Donald Trump står bakom en officiell talarstol. Bild: David Maxwell / EPA Donald Trump

Starka länder går igen in för kolonialism, vilket förvärrar regionala konflikter.

För Finland är EU:s inre marknad viktigare än förr eftersom det är svårt och dyrt att komma över råvaror.

Leveranskedjor och logistik måste förändras då extrema väderfenomen som torka och översvämningar stör transporterna på ett sätt som kan hota finländsk industri.

Skogen i Finland växer snabbare i värmen och regnmängderna ökar. Men också växt- och djursjukdomarna ökar markant.

Slutsatser

Alla ovan nämnda scenarier främjar cirkulär ekonomi.

Den globala uppvärmningen kommer att påverka tillgången till råvaror, logistikrutter och var produktionen kommer att vara belägen.

Samhällsförändringarna kommer att påverka olika länders lagstiftning, teknologi, migration och tillgången till kunnig arbetskraft.

Investeringarna kommer att koncentreras till områden som upplevs som mera säkra än andra.

Industrin kommer att lida mera av klimatförändringen än servicenäringarna.

Klimatförändringen kommer att öka invandringen till Finland. Ju mera klimatet värms upp, desto större blir migrationen.

Samhällsstrukturerna i Finland kan förändras om invandringen blir stor. Oberoende av invandringens omfattning är det viktigt att satsa på utbildning och integration.

För ett litet exportberoende land som Finland är ökad protektionism inom världshandeln negativ. Den minskar efterfrågan på finländska produkter och höjer priset på råvaror.

Ifall kampen mot klimatförändringen tar fart öppnas enorma marknader för ren teknologi. Om Finland vill dra nytta av dem måste vi satsa mera på ren teknologi.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes