Hoppa till huvudinnehåll

"Staten borde betala vårdarnas löneförhöjningar", anser social- och hälsovårdsdirektör

Benita Öberg
Benita Öberg önskar att staten öppnar börsen för vårdarna. Benita Öberg Bild: Maria Wasström / Yle Västnyland,benita öberg

Vårdfacken vill ha rejäla löneförhöjningar - men vem ska stå för fiolerna? Social- och hälsovårdsdirektör Benita Öberg i Raseborg önskar att staten skjuter till pengar när kommunernas kassor är tomma.

- Visst handlar det om stora pengar. Om förslaget på årliga löneförhöjningar om 1,8 procent går igenom betyder det 200 000 - 300 000 euro i nya kostnader för staden varje år, säger social- och hälsovårdsdirektör Benita Öberg i Raseborg.

Hon påpekar att social- och hälsovården i Raseborg har mellan 600 och 700 anställda varav den största delen är vårdare.

- Alla tycker väl att vårdpersonalen är värd en löneförhöjning. Det är ett fysiskt och psykiskt tungt jobb och det skulle vara viktigt att ha konkurrenskraftiga löner, säger hon.

Behöver hjälp från staten

Öberg påpekar att fler utgifter för kommunerna betyder att de måste prioritera. Det som är till för vårdarna är bort från något annat - särskilt om kommunerna tvingas stå för fiolerna själva.

- Staten måste hjälpa kommunerna i det här fallet. Man borde se över statsandelarna och skatterna för att lyckas med det här, säger Öberg.

Vårdfacken Super och Tehy har också föreslagit att pengarna för att höja de kvinnodominerade branschernas löner, så att de motsvarar de mansdominerade branscherna, skulle komma från staten.

Det här vill vårdfacken ha:

Vårdfacken Tehy och SuPer har ställt fyra krav i de pågående arbetsmarknadsförhandlingarna.

Kraven gäller löneförhöjningar, jämställdhet, avskaffandet av de 24 oavlönade kiky-timmarna (från finskans kilpailukykysopimus = konkurrenskraftsavtal) samt ett eget avtal för social- och hälsovården.

I sitt jämställdhetsprogram kräver vårdarna samma lönenivå som inom exportbranscherna.

Målet är att den kvinnodominerade social- och hälsovårdssektorn ska uppnå samma lönenivå som mansdominerade branscher med motsvarande utbildningsnivå.

Det ska genomföras genom att under tio års tid ge vårdarna löneförhöjningar som är 1,8 procent högre än inom mansdominerade sektorer.

Däremot tror Öberg inte att avskaffandet av de 24 konkurrenskraftstimmarna skulle föra med sig någon stor förlust för staden.

- Jag har inte sett en enda mätare som skulle ha visat att de här 24 timmarna i året, fördelat på 6 minuter per dag, har effektiverat eller gett någon form av besparingar, säger Öberg.

- Ur den synvinkeln är de 24 timmarna väldigt viktiga, men det är ett stort arbete om de ska tas bort för hela kollektivavtalet måste ses över på nytt, säger Öberg.

Benita Öberg vid sitt skrivbord i Raseborgs stadshus.
Benita Öberg uppskattar att vårdarfackens krav skulle kosta Raseborg 200&nbsp Benita Öberg vid sitt skrivbord i Raseborgs stadshus. Bild: Maria Wasström / Yle Västnyland,benita öberg

Hon tror också att det på lång sikt skulle gå att få ner kostnaderna inom social- och hälsovården framför allt gällande den dyra specialistvården.

- Vi borde jobba mer förebyggande än vi i dag har möjlighet till, säger hon.

Hon anser att en större bit av kakan borde gå till öppenvård och förebyggande vård så att man i stället kunde spara in på kostnader inom den specialiserade vården.

Blir det kraftiga löneförhöjningar måste pengarna hittas någonstans och Benita Öberg tror att det då blir att se över hela stadens budget.

- Vi måste se över vårt eget servicenät inom staden och prioritera.

Läs också

Nyligen publicerat - Västnyland