Hoppa till huvudinnehåll

Spillvärme från Sköldvik kan kanske värma upp huvudstadsregionen, Kervo och Sibbo – Borgå avvaktar än så länge

Vy över industrianläggningar i Sköldvik
Om fem år kan spillvärme från Sköldvik användas för att producera fjärrvärme för Sibbo, Kervo och huvudstadsregionen. Arkivbild. Vy över industrianläggningar i Sköldvik Bild: Yle/ Stefan Paavola Sköldvik,industri,raffinaderi,fabrik

Om fem år kan det vara spillvärme från industriområdet i Sköldvik som värmer upp ditt hem - om du bor i huvudstadsregionen, Sibbo eller Kervo. Intresse finns också i Borgå, men man avvaktar ännu.

Det är redan några år sedan man började undersöka om det går att ta tillvara spillvärmen som uppstår på Nestes och Borealis område i Sköldvik.

Spillvärmeprojektet i korthet

  • Industriområdet i Sköldvik producerar lika mycket spillvärme som ett stort kärnkraftverk. Spillvärmen därifrån skulle täcka en fjärdedel av värmebehovet i hela huvudstadsregionens fjärrvärmenät och dessutom kunna användas också i Kervo och Sibbo.
  • Enligt preliminära uppskattningar skulle projektet med att använda den här spillvärmen som fjärrvärme för huvudstadsregionen, Kervo och Sibbo kunna kosta mellan 700 och 1000 miljoner euro.
  • Om projektet blir av eller inte hänger till stor del på hur stora investeringar som skulle krävas, samt på beskattningen av spillvärme och värmepumpar. Värmepumparna som används inom fjärrvärmesystemet för att ta till vara spillvärme faller för tillfället i den högsta elskatteklassen. Det höjer avsevärt på priset för fjärrvärme producerat med hjälp av spillvärme.
  • Projektets nästa fas är att utreda hur det tekniskt sett kunde utföras, och vad det skulle kosta. Utgående från den utredningen ska de medverkande elbolagen senast år 2021 kunna ta beslut om att göra investeringarna.
  • Byggandet av fjärrvärmerör från Sköldvik till huvudstadsregionen kunde börja 2023 och tidigast 2025 kunde värme från fabrikerna kunna börja användas i fjärrvärmenätet i huvudstadsregionen.
  • Neste, Helen, Borealis, Fortum och Kervo Energi är delaktiga i projektet.

Källa: Pressmeddelanden från Neste och Kervo Energi

Tanken är att spillvärmen kunde användas i fjärrvärmeproduktionen för huvudstadsregionen, Sibbo och Kervo.

Borgå Energi har varit med och utrett hur man kunde ta tillvara spillvärmen, men för tillfället avvaktar man.

– Projektet är i ett sånt skede att man utreder hur huvudstadsregionen kunde använda spillvärmen. Vi är en så liten aktör att vi bara skulle använda några procentenheter av vad huvudstadsregionen använder, säger miljö- och utvecklingschef Jukka Rouhiainen från Borgå Energi.

Vad Borgå Energi gör hänger alltså på hur elbolagen i huvudstadsregionen bestämmer sig för att gå vidare med projektet.

Preliminärt ser det ut att bli alltför dyrt för Borgå Energi att vara delaktiga i projektet, eftersom man skulle behöva bygga en egen överföringslinje från Sköldvik till Borgå.

– Vi följer med situationen. Om det finns sådana alternativ och möjligheter att vi kunde ansluta oss så är vi nog med, säger Rouhiainen.

Grön energi

Borgå Energi satsar på grön energi, det vill säga el eller värme som härstammar från förnybara källor.

Att ta till godo spillvärme från Sköldvik istället för att låta den gå till spillo är förstås bra för naturen.

En räv ligger ovanpå en hög med träflis. Den tittar ner mot kameran.
Borgå Energis värmekraftverk i Tolkis använder flis som energikälla. Värmeanläggningarna som körs igång då det är riktigt, riktigt kallt fungerar med gas. Rävarna på Tolkis hamnområde gillar de varma flishögarna. Arkivbild från sommaren 2019. En räv ligger ovanpå en hög med träflis. Den tittar ner mot kameran. Bild: Yle/Mira Bäck Tolkis,Borgå,räv,Rävar,Paavo Valkama

Spillvärmen räknas ändå inte automatiskt som grön energi utan det beror på hur energin har kommit till i fabrikerna i Sköldvik. En del av spillvärmen uppkommer till exempel i samband med oljeraffinering.

– Av vår värmeproduktion i Borgå var 98 procent från förnybara källor år 2019. Om vi till stor del skulle börja använda värme från Sköldvik så kunde det minska på andelen fjärrvärme som kommer från förnybara källor, säger Rouhiainen.

Är det här en orsak till att ni inte är med i projektet?

– Så klart har det en betydelse, men det är inte den största orsaken, säger Rouhiainen och hänvisar till att man vill vänta och se vilka lösningar huvudstadsregionens elbolag kommer till.

– Cirkulär ekonomi är en viktig del av framtidens energilösningar, fortsätter Rouhiainen.

Konceptet kan bli exportvara

Borgås biträdande stadsdirektör Fredrick von Schoultz är inne på samma linje. Oavsett hur spillvärmen är producerad så lönar det sig förstås att ta den tillvara om det bara är möjligt.

von Schoultz tror att konceptet med att använda spillvärme som fjärrvärme i stor skala på sikt till och med kan bli en exportprodukt.

- Det finns ett flertal ställen i Europa och runtom i världen där fabriker och produktionsanläggningar producerar spillvärme relativt nära bosättning. Bara teknologin och konceptet produktifieras så tror jag att det kan ge finska företag möjligheten att föra det utomlands, säger von Schoultz.

En central del av Borgås stadsstrategi är att staden ska vara en föregångare i klimatarbete.

– Jämfört med våra klimatmål så har ju Borgå Energi redan gjort det som bör göras, det vill säga att de inte använder fossilt bränsle i produktionen av fjärrvärme, säger von Schoultz.

I huvudstadsregionen är situationen en annan.

– Där finns det ett större incentiv att hitta lösningar för att till exempel kunna eliminera kolkraftverk, säger von Schoultz.

Sibbo kan värmas upp med spillvärme

För att Borgå skulle få ta del av Sköldvikvärmen skulle det alltså krävas ett skilt fjärrvärmerör österut.

Sibbo ligger däremot så att säga på rätt sida om industriområdet, vilket gör att kommunen kunde anslutas till huvudstadsregionens överföringslinje.

Det förutsatt att överföringslinjen skulle placeras på ett passligt ställe.

– För vår del är planen att det på Söderkullaområdet skulle finnas en rörförbindelse till överföringslinjen,säger Sami Kotimäki som är produktionsdirektör vid Kervo Energi.

Då kunde spillvärme användas i fjärrvärmenätet i Söderkulla. Därifrån skulle den ledas via en överföringslinje till Nickby och vidare till Kervo.

Det verkar intressant, men i det här skedet är det ännu för tidigt att säga om det blir av― Sami Kotimäki, produktionsdirektör vid Kervo Energi

Rören mellan Söderkulla och Nickby är ännu inte byggda, men linjen mellan Nickby och Kervo finns redan. Den används för att värma upp Nickbybornas hus med fjärrvärme från biokraftverket i Kervo.

Enligt Kotimäki är det ännu för tidigt för att kunna säga hur användandet av Sköldviks spillvärme skulle påverka priserna för fjärrvärme i Sibbo.

– Det kan åtminstone inte höja priset, säger Kotimäki.

Liksom Borgå Energi är också Kervo Energi beroende av vad de större aktörerna i främst Esbo och Helsingfors kommer fram till angående hur och om projektet går att genomföra.

– Det verkar intressant, men i det här skedet är det ännu för tidigt att säga om det blir av. På sommaren vet vi säkert mer om hur projektet kunde verkställas och med vilket koncept, säger Kotimäki.

Läs också

Nyligen publicerat - Östnyland