Hoppa till huvudinnehåll

Utrikesfödda kvinnor har högre utbildning än inrikesfödda män - journalisten Seblewongel får kämpa med finskan i arbetslivet

Seblewongel Tariku.
Seblewongel Tariku flydde från Etiopien och kom till Finland 2015. Först bodde hon på en flyktingförläggning i Kemi, nu försöker hon integrera sig och hitta jobb i Helsingfors. Seblewongel Tariku. Bild: Linda Söderlund / Yle person,Seblewongel Tariku

Finländare med invandrarbakgrund har högre utbildning än många tror, men de har svårt att hitta jobb som motsvarar deras utbildning. Mindre än hälften av invandrarkvinnorna har jobb och det hänger ihop med familjen och bristfälliga språkkunskaper.

35-åriga Seblewongel Tariku kom till Finland som flykting från Etiopien för fyra år sedan. I Etiopien jobbade hon som politisk journalist på en tidning, men blev tvungen att fly landet.

- Jag tvingades lämna mitt land på grund av mitt jobb. Det var därför jag kom till Finland, berättar Tariku.

Etiopiens regering är avogt inställd till journalister och politiska motståndare. Myndigheterna började också kontakta Tariku och hon kände sig inte säker längre.

I Finland hade Tariku en syster, och därför var det naturligt att ta sig hit.

Lokalsamhället behöver också hjälpa till. Om invandrare ska integreras behöver de lära sig språket, och då behövs tid och stöd

Seblewongel Tariku har en kandidatexamen från ett universitet i Etiopien, med internationella relationer som huvudämne. I Helsingfors studerar hon journalistik deltid vid yrkeshögskolan Haaga-Helia.

Utbildningen är riktad till journalister med invandrarbakgrund och ska hjälpa dem att lättare kunna jobba som journalister i Finland.

- Kursen ska integrera oss i samhället. Många invandrare kommer hit, med olika utbildningar i bagaget, men arbetsmarknaden är inte öppen för oss. Även om jag har lämpliga meriter, så är det omöjligt att få jobbet på grund av språkproblemen, säger Tariku.

Högskoleexamen vanligt bland invandrare

Om man bara tittar på examina, så har kvinnor med invandrarbakgrund högre utbildning än infödda finländska män, visar färska siffror som Arbetsministeriet presenterade på tisdagen.

Utbildningsnivån är ändå väldigt polariserad. Bland invandrarna finns också många som endast har grundskolenivå, eller som inte alls har gått i skola.

Bland invandrare är det ändå vanligare med högskoleexamen, jämfört med infödda finländare.

Statistik som visar att andelen finländare med invandrarbakgrund har högre utbildning än infödda finländare.
I statistiken definieras “finländare med invandrarbakgrund” som personer födda utomlands. Personer som är födda i Finland, av föräldrar med invandrarbakgrund (den så kallade andra generationen), räknas som infödda finländare i den här statistiken. Statistik som visar att andelen finländare med invandrarbakgrund har högre utbildning än infödda finländare. Bild: Yle Statistik

En utbildning man har fått utomlands passar ändå inte nödvändigtvis direkt för den finska arbetsmarknaden, utan den behöver uppdateras eller kompletteras.

Färre än hälften av invandrarkvinnorna jobbar

Men trots att nyfinländarna överlag har hög utbildning, så har de ändå svårt att få in foten på arbetsmarknaden.

Skillnaden i sysselsättningsgrad mellan personer födda i Finland och personer födda utomlands är stor.

Stapeldiagram som visar att infödda finländare har högre sysselsättningsgrad än finländare med invandrarbakgrund.
Stapeldiagram som visar att infödda finländare har högre sysselsättningsgrad än finländare med invandrarbakgrund. Bild: Yle Statistik,sysselsättningsgrad

Skillnaden är speciellt stor mellan kvinnorna - kvinnor födda i Finland har en sysselsättningsgrad på 73,4 procent, medan motsvarande siffra för kvinnor födda utomlands är 47,9 procent.

Bern Amar hjälper en åldring
Bland nyfinländare är det vanligare med deltids- eller visstidsjobb, jämfört med infödda finländare. Det är också vanligt att nyfinländarna jobbar med sådant som inte motsvarar deras utbildning. Bern Amar hjälper en åldring Bild: Jari Kovalainen / Yle Attendo,hälso- och sjukvård,omvårdnadstjänster (service),äldreboende,invandrare,arbetskraftsinvandring,närvårdare,närvårdare,invandrararbete,äldreomsorg,äldreboende,åldringar,ålderdom,omvårdnadstjänster (social service),närvårdare (grundexamen inom social- och hälsovårdsbranschen)

Skillnaderna förklaras framför allt av orsakerna till att man har flyttat till Finland och språkkunskaperna.

Kvinnor flyttar oftast av familjeskäl, för att mannen har fått jobb i Finland eller via familjeåterförening, om det gäller flyktingar.

Kvinnor med invandrarbakgrund får sitt första barn tidigare än kvinnor födda i Finland, och de får fler barn - det här är faktorer som också bidrar till kvinnornas låga sysselsättningsgrad.

Det krävs bättre finska av kvinnorna än av männen

En utmaning för invandrarkvinnor är den könssegregerade arbetsmarknaden i Finland.

Kvinnorna har överlag bättre språkkunskaper än männen, men deras språkkunskaper räcker ändå inte till för att få jobb.

Keskussairaalan aulaa siivotaan
De som har flyttat till Finland på grund av jobbet har färdigt en arbetsplats ordnad, medan de som har kommit hit som flyktingar eller via familjeåterförening oftast inte först har de nätverk som behövs för att få jobb. Keskussairaalan aulaa siivotaan Bild: Jarmo Nuotio / Yle Kajanaland,Aula,städning,Kajanalands centralsjukhus

På typiska mansdominerade arbetsplatser, som till exempel byggnads- och transportbranschen, så räcker det med att kunna tala bara lite finska.

På typiska kvinnodominerade arbetsplatser, som inom vården och skolan, krävs det däremot mycket goda kunskaper i finska för att kunna få jobb.

Språket den stora knäckfrågan för Tariku

Seblewongel Tariku drömmer om att få ett jobb hon kan försörja sig på. Tack vare Haaga-Helias utbildning har hon fått flera frilansuppdrag som journalist. Hon skriver på engelska och får hjälp med översättningen till finska.

- Jag behöver ett heltidsjobb, men det är ganska svårt på grund av språkproblemen. Det är också stor konkurrens om jobben.

Tariku förstår enklare finska och kan också tala lite, men vägen till att börja jobba på finska är ännu lång.

Seblewongel Tariku jobbar på ett café med sin dator.
“Journalistik är min passion, jag älskar det! Men jag är också intresserad av utvecklingsfrågor och jag kan också kan tänka mig att jobba med det”, säger Seblewongel Tariku. Seblewongel Tariku jobbar på ett café med sin dator. Bild: Yle / Linda Söderlund person,Seblewongel Tariku

Tariku talar om integrationen som en process där hon själv måste vara mycket aktiv. Hennes erfarenheter av de finska myndigheterna är goda och hon har mött många mänskor som har hjälpt henne.

Hon påpekar att integrationen inte enbart hänger på invandrarna själva.

- Lokalsamhället behöver också hjälpa till. Om invandrare ska integreras behöver de lära sig språket, och då behövs tid och stöd.

Forskningen visar att invandrares sysselsättning hänger ihop med hur lång tid de har vistats i landet. Sysselsättning förbättras och ägobostäderna ökar ju längre invandrarna bor i Finland.

- Om fem år tror jag att jag kan finska bättre och har möjlighet att delta och vara produktiv i samhället. Jag har fått massor av samhället och vill ge någonting tillbaka, säger Tariku.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes