Hoppa till huvudinnehåll

Vem blir kränkt vid universitet - och på vilket sätt? Både i Sverige och Storbritannien förekommer knepiga fall i fråga om rasism

Studeranden i ett klassrum
Det finns många ord som man ska se upp med om man vill undvika att kränka någon. Studeranden i ett klassrum Bild: Yle/Chanette Härus studiemiljö,Åbo Akademi,universitet,klassrum,undervisning,elever,studernade

Vid en del universitet i Sverige är det lätt att anmäla kränkthet och få den bekräftad på relativt lösa grunder.

En lärare vid Uppsala universitet uttalade det så kallade n-ordet vid ett panelsamtal om klassifikation och kunskapsorganisation. Då reagerade fyra studenter, rapporterar tidskriften Universitetsläraren.

Eleverna hade frågat hur de skulle hitta information i arkiv, och läraren hade svarat att studenterna skulle söka på det aktuella ordet. ”Låt oss ta det kontroversiella ordet”, sade läraren.

Läraren gjorde alltså misstaget att uttala hela "n-ordet".

Efter det skickade studenterna ett klagomål. De skrev att det handlade om ett extremt laddat ord och att det - enligt dem - finns en konsensus kring att det inte är okej att använda det. Det satt också tydligt rasifierade människor i salen, sa studenterna.

Institutionen inledde en utredning om trakasserier. Läraren kallades till möte med institutionsledningen och universitetets likavillkorsspecialist.

Läraren säger i tidningsintervjun att det inte fanns någon förståelse för kontexten, och att mötet handlade om att hon skulle förklaras klandervärd.

Det finns idag en marknad för privata konsultfirmor som specialiserat sig på kränkthetsutredningar

Den svenska författaren och journalisten Göran Rosenberg beskriver problemet i en krönika för Sveriges Radio.

I åtminstone ett av de etablerade konsultföretagen i kränkningsutredningsbranschen har över hälften av de anmälningar man utrett visat sig vara helt eller delvis omöjliga att styrka, och ibland helt grundlösa, skriver Rosenberg.

Rosenberg skriver att han "inte vill underskatta det potentiellt kränkande i något av allt detta, men att en person säger sig ha blivit kränkt behöver inte betyda att någon har avsett att kränka eller trakassera, och en anmälan borde kanske därför inte alltid innebära en ovillkorlig skyldighet att dra igång en utredning, med allt vad det innebär".

Det skulle ju kunna finnas mera informella utredningsmetoder att ta till först. Ett personligt möte eller samtal mellan anmälare och anmäld, exempelvis, skriver Rosenberg

Rosenberg konstaterar att det i dag finns en marknad för privata konsultfirmor som specialiserat sig på kränkthetsutredningar.

Följderna av en anmälan kan bli svåra för den person som anklagats, och effekten stärks ytterligare då rykten sprids på sociala medier.

Brittiska universitet betalar studenter som ska tackla problemet med rasistiskt språkbruk

Studerande vid universitetet i Sheffield i Storbritannien får betalt för att övervaka studenternas språkbruk på campus, rapporterar BBC.

Universitetet har anställt 20 egna studenter som har i uppgift att granska språkbruk som kan betraktas som rasistiskt. De ska ta itu med så kallade mikroaggressioner; subtila, utstuderade, svårfångade - men kränkande kommentarer.

Studenterna får övning i att "leda sunda konversationer" om hur man kan förhindra rasism på campus och i studentboenden.

Vicekansler Koen Lamberts säger till BBC att initiativet är avsett att "förändra det sätt som folk tänker på då det gäller rasism".

Studenterna får 9,34 pund per timme då de arbetar som "rasjämställdhets-försvarare". De arbetar mellan två och nio timmar per vecka med mikroaggressioner på universitetet.

Vad är en mikroaggression?

Mikroaggressioner är kommentarer eller ageranden som kan vara oavsiktliga men som kan kännas som kränkande i en minoritetsgrupp.

Universitetet i Sheffield ger exempel på vad som avses med mikroaggressioner - det vill säga sådana kommentarer som alltså ska undvikas:

"Sluta göra allting till en minoritetsfråga"
"Varför söker du efter sådant som kan kränka dig?"
"Varifrån kommer du egentligen?"
"Jag vill inte höra om din semester i Sydafrika. Det är inte nära det jag kommer ifrån".
"Jämförande med svarta kändisar trots ingen likhet överhuvudtaget"
(Svenska Yles översättning)

Enligt universitet handlar det inte om att kontrollera studenternas språkbruk. Det är närmast fråga om att "öppna ett samtal".

Enligt universitetet är jämställdhetssatsningen en respons på en efterfrågan bland studenterna. Avsikten är att träna dem i hur de kan "hjälpa sina likar att förstå rasism och dess effekter".

- Vi tror att det är viktigt att vara öppen och ärlig i fråga om rasism, säger professor Lamberts.

Rasism på universitet allt vanligare

En brittisk kommission som övervakar jämställdhet och mänskliga rättigheter (Equality and Human Rights Commission) publicerade i höstas en rapport där det påpekas att rasism blir allt vanligare bland vissa studerande. Det handlar om skymfande ord, fysiska attacker och rasistiskt material på campus.

Enligt kommissionen vill universiteten inte konfrontera vidden av problemet av rädsla för att det kunde skada deras rykte.

Rektorer i Finland: Anklagelser om rasism väldigt ovanliga

I Finland anser universitetsledningen att anklagelser om rasism är extremt sällsynta vid de svenskspråkiga universiteten i Finland.

Av Åbo Akademi, Helsingfors universitet och Svenska handelshögskolan är det bara Åbo Akademi som fått en anmälan om rasistiskt beteende under de senaste åren. Den kom in i fjol och ledde till två interna utredningar, skriver Hufvudstadsbladet 5.3.2019.

Källor: Sveriges Radio, Universitetsläraren, BBC, Hbl

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes