Hoppa till huvudinnehåll

Behovet av talterapi ökar i landet, men fortfarande är bristen på svenskspråkiga talterapeuter stor

Ett barns hand som lägger träbitar med bokstäver i ordningsföljd.
Illustrerande arkivbild. Unga med läs- och skrivsvårigheter är en relativt ny patientgrupp som talterapeuterna behandlar. Enligt professor Viveka Lyberg Åhlander behövs talterapeuter också i skolorna. Ett barns hand som lägger träbitar med bokstäver i ordningsföljd. Bild: Yle / Anu Heikkinen bokstäver,dyslexi,Hand

Sedan 2010 har 110 talterapeuter utexaminerats vid Åbo Akademi, vilket är en betydlig ökning jämfört med år 2005 då det fanns endast cirka 40 svenskspråkiga talterapeuter i Finland. Men utbudet täcker ändå inte behovet, enligt experter vid Åbo Akademi.

År 2005 öppnade Åbo Akademi en utbildningslinje inom logopedi, vilket gjorde det möjligt att utbilda sig till talterapeut på svenska i Finland. Innan det kunde man studera logopedi på finska i Helsingfors och Uleåborg.

- De första talterapeuterna utexaminerades på 1960-talet i Helsingfors, och de har nu börjat gå i pension, så det behövs nya talterapeuter som kan ersätta dem, säger akademilektor Pirkko Rautakoski vid Åbo Akademi.

Professor Viveka Lyberg Åhlander och Pirkko Rautakoski.
Professor Viveka Lyberg Åhlander och akademilektor Pirkko Rautakoski. Lyberg Åhlander kommer från Sverige och säger att den största skillnaden gällande logopedin är benämningarna. I Sverige blir man logoped medan i man i Finland blir talterapeut. I båda länderna studerar man logopedi. Professor Viveka Lyberg Åhlander och Pirkko Rautakoski. Bild: Yle/Pontus Nyqvist logopedi,Åbo Akademi,talterapeuter,professorer,Viveka Lyberg Åhlander

Talterapeuter behandlar allt fler patientgrupper

Men också behovet av logopedisk behandling ökar hela tiden. Till exempel behandlar talterapeuter som jobbar på sjukhus allt fler patienter med sväljningssvårigheter, något som inte hände tidigare.

- Läkarna visste inte att man kan skicka de här patienterna till talterapeuterna, säger Rautakoski.

Talterapeuternas klienter är allt från nyfödda till äldre. I Finland jobbar talterapeuter främst med barn med språkstörningar där tal- och språkutvecklingen inte kommit igång eller är avvikande.

Men också det här håller på att förändras. En patientgrupp som ökat kraftigt är äldre människor med olika kommunikationsproblem och sväljningssvårigheter, berättar Rautakoski.

- Nu har vi tyvärr inte tillräckligt med talterapeuter som kan ta hand om de här klienterna.

En läsplattas bildskärm med olika kategorier man kan klicka in sig på. Ett finger pekar på en av dem.
Den här plattan kan användas av patienter som inte kan uttrycka sig i tal. En läsplattas bildskärm med olika kategorier man kan klicka in sig på. Ett finger pekar på en av dem. Bild: Yle/Pontus Nyqvist logopedi,Åbo Akademi,talterapeuter,bildskärm,Läsplatta

Också människor med olika typer av skador på hjärnan kan behöva få behandling av en talterapeut. Skadorna kan uppkomma till exempel i samband med en hjärnblödning.

Men man kan också få problem med rösten på grund av en skada på stämbanden eller genom överansträngning, om man till exempel använder sin röst mycket i sitt arbete.

- Det här är vanligt till exempel bland lärare, säger Viveka Lyberg Åhlander, som är professor i logopedi vid Åbo Akademi.

Talterapeuter behövs i skolorna

En yngre patientgrupp som ökat de senaste tjugo åren är människor med läs- och skrivsvårigheter.

- I Sverige är det i dag mer vanligt att det finns logopeder vid skolorna, och det finns inte så mycket här i Finland, säger Lyberg Åhlander.

Professor Viveka Lyberg Åhlander och akademilektor Pirkko Rautakoski. Fotot är taget som en spegelbild (i en spegel).
Spegeln fungerar också som fönster. Bakom spegeln finns ett annat rum där logopedistudenterna kan följa med när talterapeuten behandlar en patient. Givetvis sker det här med patientens tillstånd. Professor Viveka Lyberg Åhlander och akademilektor Pirkko Rautakoski. Fotot är taget som en spegelbild (i en spegel). Bild: Yle/Pontus Nyqvist logopedi,Åbo Akademi,talterapeuter,professorer,Viveka Lyberg Åhlander

- Men det skulle behövas, för läs- och skrivsvårigheterna bland barn påverkas ju inte endast av vilket språk som finns i grunden så att säga, utan det har att göra med andra saker, som språklig förmåga och kognition.

Få som kommer in på utbildningen

Enligt akademilektor Pirkko Rautakoski har man höjt på antalet som blir antagna till logopedutbildningen, men på grund av brist på resurser betyder det ändå att endast ungefär 14 av cirka 80 sökande varje vår blir intagen till linjen vid Åbo Akademi.

- Programmet kräver ganska mycket individuell handledning och vi har inte så mycket personal här, så vi hinner inte handleda fler än det här, säger Rautakoski.

Både Rautakoski och Lyberg Åhlander anser att undervisningsministeriet därför borde satsa mera pengar på logopedutbildningen.

Från pedagogi till logopedi

Charlotte Lövkvist studerar logopedi för första året vid Åbo Akademi. Hon har tidigare börjat studera pedagogik och ska avlägga magisterexamen inom ämnet, men har alltså valt att komplettera klasslärarstudierna med studier inom logopedi.

Charlotte Lövkvist i en blå tröja. Står utomhus framför ett gult hus.
Charlotte Lövkvist började studera logopedi hösten 2019. Hon skriver också på gradun till sina pedagogikstudier. Charlotte Lövkvist i en blå tröja. Står utomhus framför ett gult hus. Bild: Yle/Pontus Nyqvist logopedi,studerande,Åbo Akademi,logopedistuderande

Enligt Lövkvist liknar logopedistudierna klasslärarstudierna eftersom båda har med människor att göra, men däremot är arbetssättet olika mellan de två linjerna.

- I klassrum jobbar man kanske mera med att tala till grupper och undervisa i grupp, medan man som talterapeut jobbar med enskilda människor.

Lövkvist tycker att det låter mera lockande att jobba som talterapeut än klasslärare eftersom klienterna som man jobbar med själva har sökt hjälp.

- Det finns en motivation från deras sida att lära sig, medan skoleleverna kommer till skolan oberoende, så där måste man kanske jobba ganska mycket med bara själva motivationsdelen, säger Lövkvist.

Motivation en viktig faktor

Lövkvist tycker att det skulle vara viktigt att allt fler talterapeuter skulle utexamineras för att täcka det växande behovet i samhället.

Antagningsprocessen till logopedutbildningen är relativt krävande. Om man får tillräckligt höga poäng på inträdesprovet blir man kallad till en lämplighetsintervju, och på basis av den avgörs vem som kommer in på linjen.

- Men jag tror nog att om man är motiverad och vill komma in, och sätter sig in i vad talterapin går ut på i stora drag, så kommer man ganska långt med att bara visa intresse och förstås sätta sig in i förhandsuppgifterna, säger Lövkvist

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland