Hoppa till huvudinnehåll

Vasa kan gå mot nya samarbetsförhandlingar – vården spräcker redan budgeten

Sjukskötare i korridor
Vården är en sektor som redan i januari meddelar att man måste spräcka årets budget med tre miljoner euro. Samarbetsförhandlingar inom hela Vasa stad ser ut att vara oundvikliga. Sjukskötare i korridor Bild: Jari Kovalainen / Yle sjukhus,barnsjukhus,Nya barnsjukhuset,sjukskötare,Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt,hälsovård,vårdpersonal,medicin,läkarundersökningar,läkare,sjukvård,patientdatasystem,sjukjournaler,patienter,omvårdnad,Hälso- och sjukvårdsfack,social- och hälsovårdsreformen (sote),SOTE-ICT,Valfrihet av social- och hälsotjänster,närvårdare,närvårdare,närvårdare (grundexamen inom social- och hälsovårdsbranschen)

För andra året i rad kan samarbetsförhandlingar bli aktuella inom Vasa stad. I sin strävan efter att nå balans går nu stadens sektorer genom möjligheten att permittera sina anställda i tre dagar.

Men bara permitteringar räcker inte för att täcka stadens underskott.

Under 2020 är Vasa stads mål att täcka vissa underskott från tidigare år. På så sätt ska staden kunna uppfylla de krav om balansering som lagen ställer.

- Då talar vi om 23 miljoner som resultat för det här året, lite drygt, säger koncernförvaltningsdirektör Jari Karjalainen på Vasa stad.

I februari är läget klarare

För tillfället gör stadens sektorer och nämnder upp dispositionsplaner som ska vara klara i månadsskiftet januari-februari.

- Då ser vi hur läget ser ut på hela stadens nivå, säger Karjalainen.

Porträtt av Jari Karjalainen, koncernförvaltningsdirektör i Vasa stad.
Jari Karjalainen. Porträtt av Jari Karjalainen, koncernförvaltningsdirektör i Vasa stad. Bild: Yle/Sofi Nordmyr Jari Karjalainen,Vasa,karjalainen

När nämnderna gjort sitt arbete med att gå igenom verksamheten för att söka efter sparmål kan permitteringar eller till och med samarbetsförhandlingar bli aktuella, om man inte uppfyller de sparkrav som finns.

- Då måste de meddela vilken summa som inte kan hittas bland anslagen och då är det förstås permitteringar som är ett alternativ.

Enbart permitteringar täcker inte sparbehovet

Under onsdagen behandlar kultur- och fritidsnämnden förslaget om att permittera sina anställda under tre dagar i år. Till tidningen Pohjalainen (bakom betalmur) säger bildningsdirektör Christina Knookala att hennes sektor troligtvis kommer att gå samma väg.

Hur mycket av stadens sparbehov kan täckas om alla anställda permitteras i tre dagar i år?

- Jag tror att det ligger någonstans kring 1,5 miljon euro, om man tänker sig att det skulle vara möjligt att permittera hela personalen men där hamnar vi säkert att göra vissa undantag.

Karjalainen säger att det återstår att se hur långt inbesparingen som eventuella permitteringar ger räcker.

Kommer man att kunna undvika samarbetsförhandlingar i år?

- Förstås hoppas jag att man inte skulle behöva gå in i det, men som det ser ut får man ju tro att vi hamnar att starta dem. Då vi kommer lite längre fram på året ser vi hur stora åtgärder vi behöver försöka få via dem.

Vården spräcker budgeten redan nu

Under tisdagskvällen beslöt stadens social- och hälsovårdsnämnd att de redan nu måste spräcka årets budget. I höstas skars deras budget för 2020 ner med 4,2 miljoner euro. Under tisdagens möte lade nämndens ledamöter till drygt tre miljoner euro i årets budget.

Enligt nämndens ordförande Thomas Öhman (SFP) är det lagstadgad verksamhet som skulle fått stryka med om de följt den budget de fått.

– Hur de ökade utgifterna ska täckas är en sak som stadsstyrelsen och antagligen också stadsfullmäktige får ta ställning till, sa Öhman efter mötet.

Skillnad på utgifter mellan kommunerna

Jari Karjalainen säger att frågan om social- och hälsovård och sparbehov är en svår nöt att knäcka.

- Det finns mycket service där som är lagstadgad. Då är det frågan om att gör vi allt precis så effektivt som det är möjligt eller finns det något som vi kunde se på där för att göra på ett annat sätt, säger Karjalainen.

Har stadens budget gjorts upp utan att beakta lagstadgad verksamhet?

- Nej, absolut inte. Nog är det alltid det som är grunden. Vi hade fjolårets budget som grund och vi har gjort en hel del åtgärder redan.

Karjalainen säger att det i stället handlar om att samma sak kostar olika om man börjar jämföra kommunerna.

- I till exempel vad hemvården kostar per capita finns det prisskillnader. Det är just frågan om på vilket sätt som man producerar den där tjänsten på.

Vad kan det få för följder att social- och hälsovårdsnämnden inte kan följa budgeten de fått utan de måste gå över?

- Det är frågan om att vi måste titta på stans helhet, att finns det något någonstans som hjälper upp situationen, finns det intäkter som skulle kunna hjälpa eller hur ser det ut med skatterna och stadsandelarna jämfört med budgeterat. I sista hand måste vi titta på om det finns kortsiktiga lösningar, till exempel samarbetsförhandlingar, säger Karjalainen.

Läs också

Nyligen publicerat - Österbotten