Hoppa till huvudinnehåll

Nytt fenomen rotar sig i den kriminella världen: Estniska yrkesförbrytare för in “mulor” i Finland för att bereda väg för bedrägerier

Länsisatama matkustajia saapuu
Polisen säger att det är svårt att särskilja mulorna från vanliga hederliga arbetare som kommer från Estland för att jobba i Finland. Länsisatama matkustajia saapuu Bild: Jaani Lampinen / Yle Estland,Työmies,Tallink Silja Oy

Med hjälp av så kallade “mulor” som skaffar sig finländska personbeteckningar och bankkoder tjänar utländska yrkeskriminella årligen miljontals euro på nätbedrägerier.

Mulorna finns i hundratal och fler kommer nästan varje vecka.

Helsingforspolisen lade märke till verksamheten för ungefär tre år sedan. Verksamheten är organiserad, men det är oklart för polisen om det är fråga om en eller flera ligor.

– Det här är en organiserad och etablerad verksamhet och överskrider gränsen för internationell brottslighet, säger utredningsledare och kriminalkommissarie Hannu Kortelainen.

Mulorna skickas till Finland som "arbetare"

Kortelainen berättar att verksamheten styrs av chefer som gömmer sig långt borta, till exempel i Spanien eller Sydamerika.

I Estland hittas landschefer som har koll på hur det finländska samhället fungerar. Med hjälp av förfalskade arbetsavtal rekryterar de mulor från Estland och övriga baltiska länder.

Enligt Kortelainen är det svårt att särskilja de här mulorna från hederliga arbetare som kommer till Finland.

 Rikoskomisario Hannu Kortelainen Pasilan Poliisitalolla.
Kriminalkommissarie Hannu Kortelainen utreder nätbedrägerier. Rikoskomisario Hannu Kortelainen Pasilan Poliisitalolla. Bild: J kriminalkommissarier

På order av de landsansvariga skaffar sig mulorna finländska personbeteckningar och bankkoder i flera olika banker.

– Då har man vad som behövs för att göra nästan vad som helst. Personbeteckning och bankkoder är huvudnyckeln som släpper in en nästan överallt, säger Kortelainen.

Landscheferna utför bedrägerierna

När mulorna har fixat fram de nödvändiga koderna överlämnar de dem till landscheferna och återvänder till sina hemländer.

Här tar cheferna vid och börjar utföra olika bedrägerier. De kan ta snabblån och beställa saker som de inte har någon avsikt att betala för. De grundar också bulvanbolag.

Vi har också lyckats på landschefsnivå, men längre än det har vi inte kommit― Hannu Kortelainen, kriminalkommissarie

I mulornas namn kan de hyra bostäder som hyrs vidare eller används för kriminell verksamhet. En finländsk adress underlättar också när man beställer saker på nätet.

En enda mula kan ge en ekonomisk vinning på hundratusentals euro. Landscheferna kan använda sig av tiotals eller till och med hundratals mulors uppgifter.

Mulan själv kan få några hundralappar eller upp till tusen euro för sin insats.

Den senaste tiden har polisen i Helsingfors undersökt och avslöjat flera fall av den här typen. Oftast är det just mulorna som åker fast.

– Vi har också lyckats på landschefsnivå, men längre än det har vi inte kommit. De som i första hand drar nytta av verksamheten finns inte i Finland, vi vet inte i vilka länder de bor, förklarar Kortelainen.

Företag luras på dyra maskiner

Brottslingarna lurar också till sig dyrbara saker genom att kapa företagsadresser. I praktiken skapar de alltså e-postadresser som ser ut som det skulle tillhöra ett visst företag.

Från de här adresserna ber de om offerter på olika maskiner och apparater. Som kontaktuppgift uppger de numret till ett prepaid-abonnemang.

Bulvanerna hämtar sedan upp produkterna med en förfalskad fullmakt eller så ber de om att produkten levereras till exempelvis en byggplats.

Typiska saker som hyrs ut är arbetsplattformar, lastare och grävmaskiner― Hannu Kortelainen, kriminalkommissarie

Den senaste tiden har företag som hyr ut maskiner och byggmaterialsföretag varit särskilt utsatta.

– Det handlar ofta om tiotusentals euro. Typiska saker som hyrs ut är arbetsplattformar, lastare och grävmaskiner, säger Kortelainen.

Bättre informationsutbyte kan sätta stopp för brotten

Kortelainen bedömer att den här typen av brottslig verksamhet kommer att fortsätta.

– Nätkriminaliteten ökar hela tiden eftersom allt mer sköts digitalt, säger han.

Enligt Kortelainen är det ändå inte omöjligt att sätta stopp för brotten. Han anser att företag borde får mer information om möjliga fällor.

En normal löntagare behöver ju inte flera konton i varje bank― Hannu Kortelainen, kriminalkommissarie

Ett enda samtal kan avslöja vad som pågår. Om företaget som utsätts för ett bedrägeriförsök skulle slå en signal till det officiella företagsnumret i stället för prepaid-numret som bedragarna uppger så skulle affären få ett snabbt slut.

– Om vi skulle få samarbetet mellan myndigheterna och de olika aktörerna att fungera bättre så tror jag att vi tillsammans kan hålla det här under kontroll.

Han efterlyser mera informationsutbyte mellan magistraten, patent- och registerstyrelsen, företag och polisen – och särskilt banker emellan.

– En normal löntagare behöver ju inte flera konton i varje bank.

Det planerade positiva kreditregistret skulle enligt Kortelainen vara till stor nytta i de här fallen.

Det är alltså en informationsbank där man i realtid kan se låntagarens kredituppgifter.

– Om kreditgivaren kunde se att samma person eller företag inom en vecka har bett om kredit från till exempel tio olika håll så kanske tröskeln att bevilja mer skulle höjas.

Artikeln är en omskrivning av Yle Uutisets text Rikosmaailmaan juurtui uusi ilmiö: Virolaiset ammattirikolliset junailevat "muuleja" Baltiasta Suomeen – tuloksena miljoonavahingot nettipetoksilla skriven av Marjatta Rautio.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes