Hoppa till huvudinnehåll

Svenskan i finska skolor centralt tema på Educa-mässan: Mer skoj och nytta, men också för att det är nödvändigt

"Språk? Tack gärna" står det på olika språk på klisterlapparna i en korg.
"Språkundervisning? Ja tack, gärna" är budskapet från språklärarna på Educa-mässan. "Språk? Tack gärna" står det på olika språk på klisterlapparna i en korg. Bild: Bengt Östling/Yle lärare,språk

Svenska språket kan behöva all hjälp för en bättre status i finska skolor. Olika sätt att göra undervisningen meningsfullare, skojigare och nyttigare presenteras den här helgen på Educa-utbildningsmässan i Helsingfors.

- Visste ni att Mannerheim gav sina order på svenska och franska? Alexis Stenvall som skrev Sju bröder kunde knappt någon finska. Och Snellman var helsvensk.

Författaren Juha Hurme är igång igen. Det var han som vann Finlandia-priset och uppmanade alla juntar att lära sig svenska för att det öppnar upp världsbilden. Det retade upp åtminstone vissa Sannfinländare.

På Educamässan i Helsingfors uppträder Hurme med budskapet att alla stormän i Finland egentligen var svenskspråkiga.

Högstatusfinnarnas svenska bakgrund döljs

- Topelius, Runeberg, Lönnroth, Snellman - de skrev alla på svenska. De samlade vår nationella berättelse och identitet, och hjälpte fram finskan.

Tuffa killar, men det är viktigt att de gjorde det på svenska, förkunnar Juha Hurme. Han verkar upprörd över försöken att bara lyfta fram den finskspråkiga historien.

I Mässcentret blir det ingen debatt om frågan, publiken består huvudsakligen av svensklärare och andra som redan är övertygade.

Juha Hurme föreläser för finska svensklärare på Educamässan.
Finlandiapristagaren Juha Hurme föreläser på Educa-mässan Juha Hurme föreläser för finska svensklärare på Educamässan. Bild: Bengt Östling/Yle föreläsning,Svenskundervisning,Juha Hurme,ted urho

Hoppas eleverna får lära sig: Svenskan gjorde oss till ett västligt land

Johanna Ekman hör till de nöjda åhörarna på Mässcentret i Böle. Hon har varit helfinsk, men senare jobbat i Sverige och lärt sig en bra svenska, vilket har hjälpt henne i livet.

Nu studerar hon till historielärare vid Snellman-högskolan i Helsingfors.

- Historieämnet och svenska språket hör ihop i skolan. Svenskan var betydelsefull på 1800-talet, då Finland formades.

Svenskan bidrog också till Finlands roll i nordiskt samarbete. Tack vare svenskan ses Finland också som en del av väst i Europa, och inte Ryssland, säger Johanna Ekman.

Hon hoppas de här frågorna kommer upp i svenskundervisningen i skolorna. Samtidigt tycker hon det är viktigt att titta på framtiden och lära ut fler språk än de inhemska.

Johanna Ekman i publiken på Educa-mässan.
Johanna Ekman har haft nytta av svenskan hon lärde sig efter skolan. Johanna Ekman i publiken på Educa-mässan. Bild: Bengt Östling/Yle studerande,johanna ekman

Språkambassadörerna ger svensk skolmission

Förfinskningen av kulturen syns i färska finska filmer, i Finskhetsförbundets verksamhet och i uttalanden av sannfinska politiker. Då kan man säga att det blir skolans uppgift att ge den rätta versionen.

Hur det ska göras är ett tema som många försöker hålla framme på skolsektorns stormässa.

Juha Hurmes föreläsning på Educa-mässan arrangeras av flera organisationer som är inblandade i försöken att göra svenskan attraktiv.

Där finns både tankesmedjan Agenda, Svensklärarnas förbund i Finland och föreningen Kansalliskielet-Nationalspråken i Finland.

Jaan Siitonen leder projektet Språkambassadörerna. Man bekostar resa och arvode för utdimitterade elever för att de ska besöka sin gamla hemorts skolor och berätta hur det har gått för dem senare i livet och hur viktig svenskan var.

Sedan 2019 har 65 ambassadörer gjort 350 skolbesök runtom i Finland. Verksamheten uppfattas som positiv i skolorna, både av lärare och elever, enligt Siitonen. Nu försöker man nå fler skolor för att öka antalet skolbesök.

Jaan Siitonen är själv en sådan ambassadör. Han lärde sig svenska först under beväringstiden i Dragsvik.

Projektledare Jaan Siitonen vid  informationstavla om Språkambassadörerna,
Jaan Siitonen leder projektet som sänder språkambassadörer till de finska skolorna. Projektledare Jaan Siitonen vid informationstavla om Språkambassadörerna, Bild: Bengt Östling/Yle Svenskundervisning

Finnarna betalar sin svenska skuld?

Siitonen är entusiastisk över Juha Hurmes föreläsning. Språklärarna och skolambassadörerna kunde gärna fånga upp tanken om att stormännen som har jobbat för finska språket ofta var svensktalande.

- Man kunde tänka sig att vi finskspråkiga nu ska jobba för svenska språket. Vi kunde lyfta fram betydelsen av svenskan, nu när den inte längre är en självklarhet i Finland, säger Jaan Siitonen.

Det är inte bara modersmålet man kan jobba för, alla språk i skolan behöver stöd.

Många vill få ut sitt budskap i skolan

Det finns en risk att budskapen drunknar i allt annat på den stora marknaden i Mässcentret.

Det är många som försöker sälja in sitt budskap till skolorna, både myndigheter och medborgarorganisationer. Miljö och klimatfrågor, internationellt samarbete för både lärare och elever samt fredsfrågor är representerade.

Det svenska inslaget är stort vid "Hörnan" som samlar svenska aktörer inom utbildningsväsende i Finland. Svenskan är inte längre bortgömd i ett hörn av Mässhallen, utan centralt placerad.

Utbildningsstyrelsen och undervisningsminister Li Andersson är synligt på plats. Kommunerna i Helsingfors-regionen värvar lärare och annan personal bland besökarna.

Lärarfacket är stort på plats, liksom de olika ämneslärarnas förbund. Och mitt i den helheten finns champagnebaren som ska ge lärarna önskad avkoppling från det tunga utbildaryrket.

"Börja tidigt, när det är roligt"

Ted Urho från Tankesmedjan Agenda noterar att det är mest finlandssvenskarna som vill diskutera varför man läser svenska i skolan.

- Vi vill börja på första lektionen med att berätta om finlandssvenskheten, historien och de tvåspråkigas rättigheter. Men det kan gott komma senare.

Det viktiga är att börja tidigt med språket, medan det är roligt. Det får gärna komma svenska i många sammanhang i den finska skolan, så att man knappt märker att man lär sig svenska samtidigt, funderar Ted Urho.

- Inte börjar man ju heller i matematiken med att berätta varför man ska läsa matematik, med hela historien, utan man börjar med 1+1=2. I ett senare skede kommer de svårare frågorna, så kan man göra också med svenskan.

Skolböcker för språkundervisning i rad, på Educa-utbildningsmässan
Flera förlag publicerar skolböcker för svenskan i finska skolor. Skolböcker för språkundervisning i rad, på Educa-utbildningsmässan läroböcker,språkundervisning,bokproduktion,grundskolan

Det viktiga är glädjen att lära sig svenska, och upptäckten att man kan ha nytta av språket.

Det kan vara ett viktigt budskap för den nya generation Z, individualisterna som vill se nyttan för sig själv av varje skolämne.

Ted Urho på Agenda och de övriga organisationerna har producerat mycket material till de finska skolorna.

- Det finns 1800 svensklärare i de finska skolorna. Vi vill ge tummen upp och heja på dem.

Svensklärarna är nyckel till ett fortsatt tvåspråkigt Finland. Vi vill stöda dem så mycket vi kan, säger Urho.

Samhället måste se till att svenskan blir "nyttig"

Seija Westerholm är svensklärare vid Karakalllion koulu i Esbo. Hon använder också matematiken som exempel.

- Inte frågar du en matematiklärare om hur han gör ämnet "skojigt". En del elever gillar att studera svenska, andra kanske inte och för en del är det motigt, säger Westerholm.

- Huvudsaken är att de skulle lära sig det, och se att de har användning för det. Det är något samhället måste se till.

Svenskläraren Seija Westerholm poserar med läroboken På gång
Seija Westerholm undervisar i svenska och engelska vid Karakallion koulu i Esbo. Svenskläraren Seija Westerholm poserar med läroboken På gång Bild: Bengt Östling/Yle lärare,svenska,språklärare

Formeln för att göra svenskan skojig är att visa på nyttan. Det fungerar som morot, som överallt i livet.

Westerholm är aktiv i Svensklärarnas förbund i Finland, som också samlas i helgen. Problemet där är inte så mycket svenskans ställning i samhället eller i skolan.

Hon oroar sig mer för att föreningslivet inte längre lockar yngre språklärare. Att göra "Suomen ruotsinopettajat/ Svensklärarna i Finland" viktig för nya medlemmar tycks nu vara lika viktigt som att göra svenskan intressant för eleverna.

Läs också

Nyligen publicerat - Kultur och nöje