Hoppa till huvudinnehåll

“Utvilade arbetstagare som känner att de får något tillbaka mår bättre och jobbar effektivare” – företagaren Anna Bertills införde förkortad arbetstid

Anna Bertills tittar in i kameran och håller några papper och en penna i händerna.
Anna Bertills anser att utvilade arbetstagare som känner att de får något tillbaka mår bättre och jobbar effektivare. Anna Bertills tittar in i kameran och håller några papper och en penna i händerna. Bild: Bertills & Jung arbetstid,arbetsplatser,kommunikation,företagare,anna bertills

Sanna Marin har inte tagit upp ämnet arbetstidsförkortning efter att hon blev statsminister, trots att det nyligen spreds felaktiga uppgifter om det. Men det finns företag som på eget bevåg provat erbjuda sina anställda förkortad arbetstid med bibehållen lön.

– Arbetstidsförkortningen är absolut inte lösningen på alla problem inom det finländska arbetsklimatet. Och det är skillnad på vilken bransch man jobbar i. Men vi måste våga utmana de gamla modellerna inom arbetslivet, säger Anna Bertills.

Arbetsklimatet skrämmer bort unga

Anna Bertills driver en kommunikationsbyrå i Vasa. Utöver traditionella uppdrag arbetar byrån också mycket med ledarskapskonsultering och HR-tjänster för att förbättra trivseln på arbetsplatser.

Bertills funderar på att det är ett symptom på att något är fel i arbetsklimatet när så stort fokus läggs på de s.k. "kiky"-timmarna i de pågående avtalsförhandlingarna.

Hon tror också att vårt arbetsklimat är en orsak till att många unga idag väljer att söka jobb i Sverige.

– Som företagare kan vi inte sitta och vänta på att riksdagen ska förbättra arbetsklimatet genom lagstiftning. Det finns många saker vi kan göra själva, säger Bertills.

Anna Bertills är tillsammans med Linn Jung delägare i kommunikationsbolaget. Värderingarna är viktiga i alla de uppdrag de åtar sig.

– Då måste vi också leva som vi lär och vi satsar mycket på att skapa ett bra arbetsklimat för våra medarbetare, bland annat genom arbetstidsförkortning.

Deras medarbetare har arbetsavtal på 37,5 arbetstimmar per vecka.

– Men har vi inga viktiga deadlines så har de ledigt en dag i veckan. Det är en extra bonus som vi erbjuder.

– Det handlar om att ge och ta. Och ibland går det inte att vara ledig. Då kan det bli att jobba till exempel en lördagkväll.

Det är viktigt att arbetstagarna vet vilka förväntningarna är. Man måste vara tydlig som arbetsgivare, både kring hur förväntningarna ser ut, men också när det gäller vad företaget ger tillbaka.

Anne Teir-Siltanen framför två fönster.
Anne Teir-Siltanen har vanligen fyra dagars arbetsvecka, men får lön för fem dagar. Anne Teir-Siltanen framför två fönster. Bild: Svenska Yle/Jessica Morney arbetsplatser,Förkortad arbetstid,kommunikation,Vasa

Gynnsamt med arbetstidsförkortning

Anne Teir-Siltanen arbetar som innehållsproducent på Bertills kommunikationsbyrå. Hon skriver texter och arbetar också med ljud och bild.

Hon ser enbart fördelar med arbetstidsförkortningen.

– Jag upplever det här som väldigt positivt. Om man har ett mer mekaniskt arbete kanske effektivitet kan mätas. Men om man har ett kreativt arbete, där man egentligen hela tiden går och funderar på jobbsaker, tror jag definitivt att arbetstidsförkortning är gynnsamt.

Diskussionen om en finländsk arbetstidsförkortning, som blossade upp i utländska medier kring årsskiftet, lade sig snabbt igen när det klarnade att statsminister Sanna Marins vision inte ingår i Finlands regeringsprogram.

I Finland har vi skapat ett regelverk inom arbetslivet som är svårt att bryta och som gör att illamåendet och missnöjet göds― Anna Bertills

Hennes uttalande om att det vore viktigt med mer fritid härstammar från tiden innan hon satt på statsministerposten och blev något av en nyhetsanka.

I stället är den arbetstidsförlängning, som infördes år 2016 i och med "kiky"-timmarna, just nu föremål för intensiva diskussioner i samband med de pågående avtalsförhandlingarna.

– Om kiky-timmarna blivit en symbol för det som är fel i vårt arbetsklimat borde man gå djupare in och fundera att vad är det som är fel? Varifrån kommer missnöjet egentligen?, säger Bertills.

– I Finland har vi skapat ett regelverk inom arbetslivet som är svårt att bryta och som gör att illamåendet och missnöjet göds.

Om man vill förändra arbetsklimatet i Finland tror Bertills att det är viktigt att man inom företagen ser över hela arbetsklimatet och HR-sidan.

– Det betyder inte att man har en traditionell HR-avdelning som hanterar de funktioner som berör anställda, utan det betyder sättet man tänker på inom företaget, hur man jobbar i team och vilka värderingar man väljer att lägga fokus på.

Anne Teir-Siltanen och Anna Bertills står bredvid varandra i senapsgula kläder i en dörröppning.
Att jobba tillsammans. Innehållsproducent Anne Teir-Siltanen och chefen och företagaren Anna Bertills. Anne Teir-Siltanen och Anna Bertills står bredvid varandra i senapsgula kläder i en dörröppning. Bild: Svenska Yle/Jessica Morney kommunikation,Förkortad arbetstid,arbetstid,arbetsplatser,anne teir-siltanen

Bäst resultat då vardagen i balans

Anna Bertills tror att man presterar bäst då man har vardagen i balans. Tanken bakom det här är att medarbetarnas välmående också gynnar företaget.

– Utöver arbetstidsförkortningen har vi också flextid och utgår ifrån att man ska kunna ställa mycket av sin arbetstid själv. Man ska till exempel aldrig behöva ha dåligt samvete om man kommer sent för att barnen trilskas på morgonen.

Bertills uppmanar också sina medarbetare att motionera på arbetstid. En personlig tränare besöker arbetsplatsen med jämna mellanrum.

Har någon problem med barnpassningen, till exempel om barnen haft feber och måste stanna hemma en feberfri dag, finns det en lekhörna på arbetsplatsen.

Teambyggande på arbetsplatsen är en annan pusselbit och när byrån nyrekryterar lägger den stort fokus på social kompetens.

Ett barn ligger till sängs med feberröda kinder och en febertermometer i munnen.
Barn under kurering kan följa med föräldern till jobbet Ett barn ligger till sängs med feberröda kinder och en febertermometer i munnen. Bild: Corepics VOF 2011 sjukdomar,smittsamma sjukdomar,Febertermometer,feber,Förkylning,influensa,hemma med sjukt barn

Man hinner på fyra dagar – och familjen får mer tid

Anne Teir-Siltanen tycker att hon hinner få gjort vad hon ska på fyra arbetsdagar.

– Är det så att det behövs så jobbar jag mera. Det här är ett flexibelt system. Men oftast hinner jag få undan allt på min fyradagarsvecka.

Teir-Siltanen märker tydligt att orken påverkas positivt av att arbetsveckan är nedkortad. Den lediga dagen betyder också mer tid för familjen. Hon tar ofta ut sin lediga dag på fredag.

– Min son som går i förskolan kan bli hämtad tidigare den dagen, medan lillebror kan få vara hemma från dagis. Jag uppskattar att vi kan skifta ner till helgen i lugn och ro, i stället för att man ska komma hem vid halv fem och vara jättetrött.

Så här mycket arbetar vi i Finland jämfört med andra länder

Graf som visar de genomsnittliga arbetstimmarna per vecka i olika EU-länder. Island i topp med 43,8 timmar och Dankmark i botten med 37,8 timmar. Finland har 39,4 timmar.
Arbetstiden gäller normala arbetsveckor. Graf som visar de genomsnittliga arbetstimmarna per vecka i olika EU-länder. Island i topp med 43,8 timmar och Dankmark i botten med 37,8 timmar. Finland har 39,4 timmar.

Finns ett tryck mot tryck mot kortare arbetstider

Sociologen Mika Helander har ägnat mycket av sin forskning åt arbetslivet och bland annat skrivit boken Työaika (Into, 2017) om arbetstid.

Han berättar att produktiviteten i Finland har ökat under de senaste hundra åren.

– Man kan inte säga att produktivitetsökningen skulle hänga ihop med längre arbetsdagar utan utvecklingen har varit snarare tvärtom. Arbetsdagarna har blivit kortare och arbetsveckorna också, men den totala mängden arbetstimmar har varit relativt stabil.

Om han i stället blickar framåt tror han att det finns flera scenarier för arbetstidens utveckling.

I kreativa yrken där det krävs att man är alert kan det hända att man går in för kortare arbetsdagar i framtiden― Mika Helander

– Det kan leda till längre arbetsdagar, arbetstider, till exempel i skiftesarrangemang kan det leda till längre skiften och längre ledigheter.

– Men det kan också leda till kortare arbetstider genom en annan arbetsfördelning, som gör att man organiserar arbetet på ett annat sätt.

Helander säger att till exempel i kreativa yrken, där det krävs att man är alert, kan det hända att man går in för kortare arbetsdagar i framtiden, eftersom produktiviteten där går ner efter ett visst antal timmar.

Helander framhåller också att digitaliseringen gjort sitt intåg i de flesta yrken och medfört krav på informationsbearbetning som i sin tur kräver att man är pigg och orkar fokusera.

– Det är den trenden som vi kan se, att det finns ett tryck mot kortare arbetstider.

Man framför tavla
Mika Helander forskar kring finländarnas arbetsliv. Man framför tavla Bild: Åbo Akademi Åbo Akademi,Sociologi,mika helander

Konkurrenskraften hänger på produktiviteten - inte arbetstiden

En vanlig kritik mot dem som talar för förkortad arbetstid är att Finland skulle förlora sin konkurrenskraft om man gick in för det.

Men Helander påpekar att konkurrenskraften huvudsakligen hänger på arbetets produktivitet, inte på arbetstiden.

– Man måste öka konkurrenskraften via den kostnad som produktionen och produktenheterna har. Det mest effektiva sättet i det här sammanhanget är genom produktionsteknologin.

Det här betyder att man bör ha sådana redskap och sådana arbetsprocesser som gör att man kan producera mera och av jämn och god kvalitet.

Utan att den enskilda individens energi eller hälsotillstånd påverkar produktionen.

– Om man vill höra till den utvecklade världen, som inte vill konkurrera med billigproduktionsländer, försöker man söka efter konkurrenskraften via utvecklad produktion, olika produktionssätt, digitalisering, och så vidare, säger Helander.

En industrilokal där stål förvaras.
Producera mera. Och större. En industrilokal där stål förvaras. Bild: Malin Valtonen / Yle Karis,fabrik,metallindustri,gebbelby

Sverige har kommit längre än Finland

I Sverige har man gjort försök med arbetstidsförkortning, bland annat inom vården. Där är möjligheterna att effektivisera arbetet med hjälp av teknologi begränsade.

Försöken har ofta avslutats för att det tar lång tid att få någon ekonomi i det hela.

– Sverige har ändå lyckats reformera modellerna för arbetslivet. De har överlag mer flextid, och en annan attityd till ansvar och frihet än vad vi har i Finland, säger Anna Bertills.

Arbetstidsförkortning är dock ingen enkel sak. Man måste fråga vad olika branscher kan ändra på utgående från sina egna verksamhetsförutsättningar och krav.

– För någon som jobbar med hårt tryck på produktionen kan det vara förödande att missa en dag per vecka - däremot kan det finnas andra saker som arbetsgivare kan erbjuda sina anställda.

Bertills lyfter fram saker såsom kompetens- och karriärutveckling, som också kan bidra till ett gott varumärke som arbetsgivare.

– Det viktiga är inte själva arbetstidsförkortningen, utan det viktiga är att se sitt team, att se människorna och förutsättningarna. Och vad som kan åstadkommas om man inför nya modeller, säger Bertills som själv kan ha upp till sju dagars arbetsvecka.

– Men det är för att jag är med och driver företaget. Jag har själv valt att bli företagare och jag tycker om att vara effektiv och arbeta mycket.

kvinna jobbar hemifrån, hennes dotter i förgrunden
Hemmaliv och jobbkoll. Det kan funka! kvinna jobbar hemifrån, hennes dotter i förgrunden barn (familjemedlemmar),jobba hemifrån

Läs också

Nyligen publicerat - Samhälle