Hoppa till huvudinnehåll

”Sångglädjen dog där i klassrummet” - sång förgyller mångas liv medan vissa går tysta i tron om att de inte kan sjunga

En pojke som sjunger.
Många minns sångprovet i skolan med fasa. En pojke som sjunger. Bild: Pixabay sång,mikrofoner

Att stå och sjunga inför en lärare på en musiklektion låter inte så svårt. Men att få sin sångröst bedömd i ung ålder kan i värsta fall ha livslånga konsekvenser.

I ett klassrum i ett läroverk i Borgå i slutet av 1960-talet sitter hela klassen och lyssnar. Framme vid pianot sitter lärarinnan och spelar på pianot.

Men det är inte på grund av pianot som alla spetsar öronen. Alla väntar på att Nancy ska börja sjunga. Det är dags för sångprov.

- Jag började sjunga Min gula ros i Texas och efter fyra ord säger lärarinnan ”Du kan inte sjunga, sluta!”

Den här stunden i klassrummet hade ödesdigra konsekvenser för Nancy, som numera bor i Sibbo. Ännu i dag, 50 år senare, tar hon sällan ton.

- Jag hör ju hela tiden hur jag låter. Det ska nog mycket till för att jag ens skulle sjunga för mig själv här hemma, berättar hon.

Sångprovet dödade hennes sångarglädje.

En likadan upplevelser har Nea som också gick i skolan i Borgå. Även för henne har sångprovet i skolan lett till att hon inte sjunger i vuxen ålder.

Obehagligt att bli värderad

Historier som dessa är inte ovanliga. Även om man upplever att man kan sjunga så kan ett sångprov i skolan kännas jobbigt.

Inte heller körledaren Monica Henriksson minns sångprovet med glädje. Hon tror att obehaget har att göra med känslan av att bedömas och värderas.

- Jag visste att jag kunde sjunga, men att ställa sig framför läraren var inte kul.

Monica Henriksson och Anders Lindström står och tittar in i kameran.
Under sin tid som musiklärare krävde Monica Henriksson inte sångprov av sina elever. Men som körledare har hon varit tvungen att be körmedlemmar sluta. Monica Henriksson och Anders Lindström står och tittar in i kameran. Bild: Lucas Snellman Ekenäsnejdens svenska församling,Monica Henriksson

Henriksson har lång erfarenhet av sång i olika konstellationer. Hon leder körer för barn, ungdomar och vuxna och är också lärare i musiklekskola för de allra yngsta i Ekenäs.

Hon har också jobbat som musiklärare i gymnasiet och en av de första sakerna som eleverna fick veta när terminen började var att hon inte kommer att kräva några sångprov.

- Jag är inte den som kan bedöma om du sjunger för en fyra eller en tia. Det är jättesvårt att betygsätta, säger hon och tillägger att det är lättare att betygsätta elevernas engagemang.

- Det är många som fått streck i sång och är förstörda på grund av det.

Vuxna sjunger i ett för lågt läge med barn

Monica Henriksson betonar att det är viktigt att vuxna som sjunger med barn i dagis eller i skolan låter barnen sjunga i sitt rätta läge.

Många vuxna är inte bekväma att sjunga så högt som man borde göra med barn, eftersom barns sångläge är mycket högre än vuxna kvinnors bekväma läge.

Om barnen sjunger i ett för lågt läge blir det obekvämt att sjunga. Dessutom leder det till att barnens gehör sångmässigt har ett sämre utgångsläge än om de får sjunga med en person som tar hänsyn till barnens höga sångläge.

En grupp med barn står på en scen och sjunger.
Barn borde alltid sjunga i ett högt sångläge, eftersom det är naturligt för dem. En grupp med barn står på en scen och sjunger. Bild: Mostphotos körer,Barnkör,barn (åldersgrupper)

I Nancys fall, där lärarinnan sa att hon inte kan sjunga, kan det hända att Nancy inte sjungit i sitt eget röstläge, påpekar Henriksson. Ett barns röst kan nämligen utvecklas ända upp i 10-års åldern.

- Om Nancy har sjungit i ett läge som inte är hennes så har hon bara tagit till några toner, och därför har det inte funkat.

Om lärarinnan hade förstått situationen bättre och gett Nancy lite extra stöd och en bättre tonart att sjunga i så hade Nancy kanske sjungit bra.

Åtminstone hade Nancy haft en bättre självkänsla när det gäller att sjunga, konstaterar Henriksson.

Kom över sitt trauma 30 år senare

Men det behöver nödvändigtvis inte vara musikläraren i skolan som gjort att en person slutar sjunga. Det är Kickans historia ett bevis på.

När hon var elva år lekte hon tillsammans med en av sina bröder att de hade en sånglektion.

Hennes bror ville alltid ha bästa poäng och om han inte fick det så kunde han fråga varför han fick så dåligt betyg. Den här värderingen fick Kickan att gå helt i lås.

Hon hade tidigare sjungit i en liten kör i skolan, som bestod av fyra flickor.

- Jag gick så i lås att jag inte kunde sjunga och jag kunde inte berätta varför. Så de tog en annan med i kören i stället för mig.

Det här skedde i slutet av 1960-talet. Det tog henne nästan 30 år innan hon började sjunga igen.

Hon lyckades komma över sitt trauma och gick med i en kör. Den sjunger hon inte med i längre men sången har hon ändå inte lämnat.

- I dag sjunger jag nog, åtminstone hemma. Jag vet inte hur det låter när jag sjunger men man försöker sitt bästa.

Hon vet inte exakt hur hon gjorde för att komma över sitt trauma. Hon tror att det bara handlar om att våga börja sjunga.

En hitta en grupp att sjunga i är en bra idé, säger Monica Henriksson. Hon tycker alla borde sjunga i kör.

Kaarinalainen KaMu-kuorot on Yleisradion vuoden nuorisokuoro kaudella 2017 - 2018.
Att sjunga i en grupp kan vara givande på många sätt. Kaarinalainen KaMu-kuorot on Yleisradion vuoden nuorisokuoro kaudella 2017 - 2018. Bild: Liinu Leiwo, KaMu-kuorot körer,ungdomskörer

Passionerade och engagerade körledare och musiklärare kan också hjälpa människor att våga sjunga, oberoende ålder.

Esbobon Anne gick med i en kör för första gången i tonåren. Då trodde hon att hon inte kunde sjunga.

När hon var nitton och bodde i Karis var hon med i en kör som leddes av Sigurd Snåre.

- Han var väldigt bra på att lära. Han fick mig att tro på att jag kan det här, att jag klarar det, berättar hon.

Soli Koskinen från Kotka berättar att sången har gett henne väldigt mycket, bland annat har hon träffat sina bästa vänner tack vare den.

- När vår kör började i tiden så sa vi att vi sjunger hellre än bra. Men så småningom så utvecklades det med goda dirigenter till att vi säkert sjöng riktigt bra.

Numera är hon inte aktiv i någon kör men hon sjunger till exempel med till låtar i radion eller vid allsångsevenemang.

Jag högg i för kung och fosterland och det första som hände var att körledaren tittade på mig och sa att det sjunger också andra här― Sune Huldin om sin första erfarenhet att sjunga i kör

Det kan alltså löna sig att gå med i en kör om man som vuxen vill sjunga. Har du sjungit mycket själv kan det ändå vara lite ovant i början innan man vänjer sig att sjunga tillsammans med andra.

Helsingforsaren Sune Huldin har sjungit solo hela sitt liv men gick för några år sedan med i en kör. Till sin fasa var det inte så där bara att gå med.

- Jag högg i för kung och fosterland och det första som hände var att körledaren tittade på mig och sa att det sjunger också andra här, berättar han och skrattar.

Han tycker att det varit fantastiskt att få samklang och gemenskap i körsången. Han har också lärt sig att lyssna på andra och känna efter att man hör de andra koristerna ordentligt.

När man blir tvungen att lämna kören

Men alla passar inte in i en traditionell kör där det sätts stort fokus på sång i olika stämmor.

Körledaren Monica Henriksson har varit med om att be en körmedlem att sluta för att personen inte har kunnat sjunga i stämmor.

- Det är jättejobbigt. Det är faktiskt något av det mest jobbiga man kan uppleva som körledare.

Om det här barnet inte har ett gehör som räcker till för att sjunga i stämmor så blir det här barnet ett som ingen vill sitta bredvid för det aldrig sjunger rätt

Hon poängterar att det inte är fråga om många korister, men hon minns dem bra.

De här koristerna var barn. Körerna upprätthölls av ett musikinstitut och då jobbas det mera seriöst med till exempel stämsång och flersång.

- Om det kommer ett nytt barn till en barnkör där vi redan jobbat så långt att vi sjunger i stämmor och det här barnet inte har ett gehör som räcker till för att sjunga i stämmor så blir det här barnet ett som ingen vill sitta bredvid för det aldrig sjunger rätt. Då mår båda parter dåligt.

Ett barn blir väldigt ensamt då det sticker ut i kören. I en sådan situation har Monica Henriksson kontaktat barnets föräldrar och förklarat situationen.

Föräldrarna å sin sida har förstått dilemmat och varit glada över att få veta hur det står till i kören.

I sådana här fall rekommenderar Henriksson att barnet sjunger i en skolkör i stället.

Körer där man inte behöver kunna sjunga

När det gäller körer för vuxna finns det körer där det inte krävs någon körvana eller en viss kvalité på sångrösten.

- Det är suveränt att det finns körer för alla, dit man kan komma utan körvana och upplever att man inte kan sjunga, säger Monica Henriksson.

I Esbo upprätthåller församlingen kören Kråksången sedan 1999. Kråksången är en kör för vuxna som anser sig inte kunna sjunga.

I Ekenäs är vem som helst välkommen med i Stora fröjden, som upprätthålls av Raseborgs Kulturinstitut. Kören grundades 2007 och har lockat främst kvinnor men numera sjunger det också några män i kören.

Gunilla Ginström besökte en av Stora fröjdens körövningar. Du kan lyssna på reportaget nedan.

Har du tips på andra körer där alla är välkomna, oberoende sångröst? Tipsa gärna i kommentarsfältet.

Personerna som citeras i artikeln medverkade i Förmiddagen i Nylands sändning i onsdags (22.1) då diskussionen handlade om sång och om man vågar sjunga.

Läs också