Hoppa till huvudinnehåll

10 700 namn mot utvisningen av Lovisaflickorna överräcktes till Inrikesministeriet - beslut om uppehållstillstånd torde fattas i februari

Sju flyktingflickor och en stödperson på Inrikesministeriet i Helsingfors
Den irakiska flyktingfamiljen tillsammans med stödpersonen Desirée Kantola. Sju flyktingflickor och en stödperson på Inrikesministeriet i Helsingfors Bild: Antti Lähteenmäki\YLE Migrationsverket,Lovisa

Beslutet om eventuellt uppehållstillstånd för den uppmärksammade irakiska familjen i Lovisa väntas fattas i februari. En stödnamninsamling med knappa 11 000 namn överlämnades till Inrikesministeriet.

Lovisa stad har stött sjubarnsfamiljen i två år.

– Dessvärre har inte hemskt mycket hänt här på två år annat än att namnlistan blev mycket längre än den var när vi ursprungligen konstaterade att redan 3 000 personer har tagit ställning. Nu var det över 10 000, säger stadsdirektör Jan D. Oker-Blom.

Familjen har väntat sammanlagt fyra år på beslut om uppehållstillstånd i Finland.

– Det känns inte bra. Vi hoppas på att få stanna i Finland, säger Noor Albu-Mohammed.

– Jag hoppas att vi skulle få stanna, säger systern Noha Albu-Mohammed.

Oker-Blom hoppas att man vid Migrationsverket fattar ett beslut inom kort och inte förlänger behandlingen utan orsak. Han ser familjen som integrerad i samhället i Lovisa.

Flyktingbarn poserar tillsammans med Lovisa stadsdirektör.
Lovisa stad har stött familjen sedan de anlände till staden. Flyktingbarn poserar tillsammans med Lovisa stadsdirektör. Bild: Timo Raivio flyktingar,Lovisa,Jan D Oker-Blom

I Lovisa har arbetet för den irakiska flyktingfamiljen med sju döttrar engagerat både ortsbor och beslutsfattare. Folkrörelsen som har uppstått är exceptionell i Finland.

– Vi tyckte att det var skäl att ta ställning för de hade fått sina frågor orättvist långsamt behandlade. Det var också ett stort uppbåd och en stor folkrörelse kring att få familjen att stanna. Vi tyckte då att staden kan ta ställning i en sådan här fråga och nu upprepar vi bara vad vi sade då, säger Oker-Blom.

Kan en sådan här namninsamling ge resultat?

– Det kan jag kanske inte ta ställning till, men nog skulle det vara konstigt eftersom all politik ändå går ut på det att man försöker representera och höra på de som väljer, så skulle man ju tycka att det har någon betydelse.

Oker-Blom betonar att det lokala samhället besitter kunskap och många insikter som beslutsfattare på statlig nivå kunde göra sig betjänta av att lyssna på.

Det var Inrikesministeriets specialarbetare Sami Kerman som tog emot namninsamlingen på nästan 11 000 underskrifter.

– Namninsamlingen ger det enskilda fallet mer uppmärksamhet och via det kanske påverkar hur ärendet behandlas. Inte minst visar en namninsamling med många underteckningar att familjen har ett starkt lokalt stöd, men också i hela landet.

Noha Albu-Mohammed
Noha Albu-Mohammed deltog i självständighetsfirandet i fjol. Noha Albu-Mohammed Bild: Tiia Lillkvist/ Yle Ständerhuset,självständighetsfest,Noha Albu-Mohammed

Vilka tankar väcker den här familjen i dig?

– Då jag själv har små barn så är det mycket känslosamt. Utan att kunna ta ställning till deras situation så önskar jag alltid andra människor och familjer väl.

Stödpersonen Desirée Kantola hoppas att namninsamlingen får konkreta följder.

– Först tycker jag att det är förfärligt att man behöver samla en sådan här namninsamling, att det inte kan fungera utan en. Det är det värsta i det hela. Jag hoppas att den hinner ha en verkan så att de inte säger: Ååh, den kom för sent.

Vad skulle ett positivt beslut betyda för familjen?

– De skulle ha möjlighet till en större lägenhet och bostad. Nu bor de på 65 kvadrat och det är inte alltid det lättaste, men de har inte haft råd till större fast hyran är subventionerad.

Läs också