Hoppa till huvudinnehåll

75 år sedan helvetesportarna öppnades – bara några tusen fångar vid liv i koncentrationslägret Auschwitz-Birkenau

Barn och sjukvårdspersonal i Auschwitz-Birkenau samma dag som Röda armén intog lägret 27.1.1945.
Barn och sjukvårdspersonal i Auschwitz-Birkenau samma dag som Röda armén intog lägret i januari 1945. Barn och sjukvårdspersonal i Auschwitz-Birkenau samma dag som Röda armén intog lägret 27.1.1945. Auschwitz

När Röda arméns soldater nådde fram till Nazitysklands största koncentrations- och förintelseläger Auschwitz-Birkenau hittade de bara kring 7 000 fångar vid liv, många av dem barn. Nazisterna gasade ihjäl över 1,1 miljoner människor, främst judar, i lägret.

Röda arméns trupper befriade Auschwitz-Birkenau för exakt 75 år sedan, den 27:e januari 1945. Idag uppmärksammas Minnesdagen för Förintelsens offer runt om i världen och överlevande och dignitärer deltar i högtidligheter vid Auschwitz-Birkenau. Svenska Yle uppmärksammar minnesdagen genom livesändningar, artiklar och diskussioner.

Bland andra Republikens president Sauli Niinistö reser idag till Polen för att delta i minnesdagen. Niinistö kommenterade skadegörelsen av judarnas synagoga i Åbo i samband med sitt besök på koncentrationslägret Auschwitz-Birkenau. Enligt Niinistö är skadegörelsen mycket upprörande och en fråga om utbredd rasism.

Förintelseöverlevare vid minnesceremoni 75 år efter att Auschwitz befriades.
Förintelseöverlevare under minnesceremonin 27.1.2020. Förintelseöverlevare vid minnesceremoni 75 år efter att Auschwitz befriades. Bild: /All Over Press Auschwitz
Fångar anländer till koncentrationslägret Auschwitz-Birkenau i juni 1944.
Fångar anländer till koncentrationslägret Auschwitz-Birkenau i juni 1944. Fångar anländer till koncentrationslägret Auschwitz-Birkenau i juni 1944. Bild: Prisma by Dukas Presseagentur GmbH / Alamy/All Over Press Auschwitz

Över 1,3 miljoner människor deporterades till Auschwitz-Birkenau och kring 1,1 miljon av dem mördades systematiskt på lägret mellan 1942 och 1945.

Nazisterna genomförde också grymma medicinska försök på fångarna, ofta på barn.

De flesta av fångarna på Auschwitz-Birkenau var judar från Europa som tvingades till arbete eller gasades ihjäl direkt. Bland fångarna fanns också romer, polacker, sovjetiska krigsfångar, homosexuella och andra som nazisterna klassade som ”asociala element” och ”undermänniskor”.

Bilder på sovjetiska krigsfångar på koncentrations- och förintelselägret Auschwitz-Birkenau.
Bilder på sovjetiska krigsfångar på Auschwitz-Birkenau. Bilder på sovjetiska krigsfångar på koncentrations- och förintelselägret Auschwitz-Birkenau. Bild: VPC Travel Photo / Alamy/All Over Press Auschwitz

Auschwitz-Birkenau byggdes nära Oświęcim i södra Polen som ett fång- och arbetsläger och för att kunna förverkliga Förintelsen, nazisternas folkmord på omkring sex miljoner judar före och under andra världskriget.

Nazistregimen mördade sammanlagt kring elva miljoner människor.

Deporteringarna till lägret kulminerade sommaren 1944 då en knapp halv miljon ungerska judar fördes till Auschwitz-Birkenau. De flesta skickades direkt till gaskamrarna.

Glasögon som tillhört Auschwitzoffer.
Glasögon som tillhört Auschwitzoffer. Glasögon som tillhört Auschwitzoffer. Auschwitz

Vid samma tidpunkt insåg nazisterna att de höll på att förlora kriget och började evakuera koncentrations- och förintelselägren. Nazisterna började montera ned Auschwitz-Birkenau hösten 1944 och förstörde gaskamrar och mycket av bevisen på deras dödsmaskineri.

Fångarna som evakuerades tvingades ut på så kallade dödsmarscher mot andra läger. Auschwitz-Birkenau evakuerades kort före befrielsen, i januari 1945, och 60 000 fångar tvingades på marsch.

Uppskattningsvis 15 000 av dem dog av kyla, utmattning eller sköts ihjäl på vägen.

De som klarade marschen sattes på tåg mot andra läger, men många bland annat svalt eller frös ihjäl på tågen.

På väg till gaskammaren i Auschwitz i maj 1944.
Kvinna och barn på Auschwitz-Birkenau i juni 1944. På väg till gaskammaren i Auschwitz i maj 1944. Bild: Deutsches Bundesarchiv. polen

An efter att allierade trupper avancerade mot Berlin hittade de flera hundra koncentrationsläger. Totalt upprätthöll nazisterna tiotusentals läger i form av arbets-, transit-, koncentrations- och förintelseläger samt bland annat ghetton och fängelser.

Många av fångarna som befriades från lägren var så sjuka och svaga att de dog kort efteråt. Deras utmärglade kroppar tålde till exempel inte mat efter så långa tider av svält.

För dem som överlevde var livet svårt efter befrielsen eftersom många saknade familj och någonstans att ta vägen.

Utmärglade Auschwitzfångar fotade efter att lägre befriades 1945.
Utmärglade Auschwitzfångar fotograferades efter att lägret befriades 1945. Utmärglade Auschwitzfångar fotade efter att lägre befriades 1945. Bild: ullstein bild - Imagno / Votava/ All Over Press Auschwitz
Bildmontaget visar händer med nummeridentifikation från koncentrationslägret Auschwitz.
Utmärkande för fångarna på Auschwitz-Birkenau var att de tatuerades med ett identifikationsnummer som på bilden ovan. Bildmontaget visar händer med nummeridentifikation från koncentrationslägret Auschwitz. Bild: AFP / Lehtikuva Förintelsens minnesdag

Malka Zaken, 91, deporterades till det ökända lägret som 12-åring och fick där i uppgift att vika fångarnas kläder efter att de gasats ihjäl. Det berättar Zaken i en intervju till nyhetsbyrån AFP inför 75-årsminnesdagen.

Zaken överlevde lägret, men nazisterna mördade hennes mor.

Malka Zaken, 91, överlevde koncentrationslägret Auschwitz-Birkenau, men nazisterna dödade hennes mor.
91-åriga Malka Zaken överlevde koncentrationslägret Auschwitz-Birkenau, men nazisterna dödade hennes mor. Malka Zaken, 91, överlevde koncentrationslägret Auschwitz-Birkenau, men nazisterna dödade hennes mor. Bild: AFP / Lehtikuva Auschwitz,Förintelsens minnesdag

Dockan som hon har i famnen ger tröst när sorgen och minnena känns som värst. Zaken föddes i Grekland men flyttade efter andra världskriget till Israel.

Besökare vid Auschwitz-Birkenaus i Oswicim i Polen.
Auschwitz-Birkenau har fungerat som museum sedan juni 1947. Bilden togs inför tyska förbundskanslern Angela Merkels första officiella besök i Auschwitz som skedde så sent som i december i fjol trots att Merkel lett landet i nästan 15 år. Merkel har besökt andra koncentrations- och förintelseläger, bland annat Dachau, och till exempel Israels monument för hågkomsten av Förintelsen Yad Vashem. Hon har inte gett någon förklaring till Auschwitzbesökets tidpunkt, men bedömare anser att pressen på Merkel har ökat för att tydligare motsätta sig det antisemitiska våldet i Tyskland. Besökare vid Auschwitz-Birkenaus i Oswicim i Polen. Bild: AFP / Lehtikuva Auschwitz-Birkenau
Fångbaracker på förintelselägret Auschwitz-Birkenau.
Fångbaracker på förintelselägret Auschwitz-Birkenau. Nazisterna mördade över sex miljoner människor under andra världskriget, de flesta judar. Fångbaracker på förintelselägret Auschwitz-Birkenau. Bild: Israel images / Alamy/All Over Press Auschwitz
Den kännspaka skylten ovanför ingången till koncentrationslägret Auschwitz
Skylten "Arbeit macht frei" (tyska, ’Arbete skapar frihet’) över lägerporten är en symbol för nazisternas skoningslösa förintelsemaskineri. Skyltar med den grova lögnen fanns också på andra koncentrationsläger i Nazityskland men den i Auschwitz-Birkenau är speciell i och med att den är vågig. Den ursprungliga skylten tillverkades i en verkstad av polska fångar sommaren 1940. Den kännspaka skylten ovanför ingången till koncentrationslägret Auschwitz Bild: EPA/ JACEK BEDNARCZYK auschwitz-birkenau
En man sörjer under en ceremoni i Auschwitz som ordnades 75 år efter att lägret befriades.
En man sörjer under minnesceremonin i Auschwitz, 75 år efter att lägret intogs av den Röda armén. En man sörjer under en ceremoni i Auschwitz som ordnades 75 år efter att lägret befriades. Bild: /All Over Press Auschwitz

Svenska Yle uppmärksammar minnesdagen genom livesändningar, artiklar och diskussioner.

Dagens Slaget efter 12 gästades av Piotr Zettinger som flydde undan nazisterna som fyraåring, och överlevde. I diskussionen deltar också forskardoktor Kasper Braskén från Åbo Akademi som forskar i antifascistiska motståndsrörelser. Lyssna på diskussionen här:

Vi gästar också den judiska församlingen i Åbo där de flesta någon kontakt till Förintelsen, så det är någonting man inte behöver eller vill prata om väldigt mycket. En av dem är Harry Serlo. Hans mamma var född i Danmark och var en av dem som flydde undan tyskarna. Flykten var dramatisk, med båt över till Sverige i sista stund.

- Min mor var 15 minuter från att skickas till koncentrationsläger.

Uppdaterad klockan 16:32 med Sauli Niinistös kommentarer.

Läs också