Hoppa till huvudinnehåll

"Min mor var 15 minuter från att skickas till koncentrationsläger, men det var något vi inte klarade av att tala om"

Före detta förintelselägret i Auschwitz.
Förintelselägret Auschwitz-Birkenau i Oświęcim. Före detta förintelselägret i Auschwitz. Bild: EPA/ANDRZEJ GRYGIEL POLAND OUT Auschwitz,Förintelsen,massmord

Den 27 januari uppmärksammas den internationella minnesdagen för Förintelsens offer, den dag då koncentrationslägret Auschwitz-Birkenau befriades år 1945.

I den judiska församlingen i Åbo har de flesta någon kontakt till Förintelsen, så det är någonting man inte behöver eller vill prata om väldigt mycket.

- Det är egentligen inte ett samtalsämne. Ur våra minnen försvinner det aldrig, säger Harry Serlo, som är ordförande för den judiska församlingen i Åbo.

Harry Serlo, en man med gråsvart munkjacka och en kippa på huvudet, står framför läspulpeten och altaret i den lilla salen i synagogan i Åbo.
Harry Serlo i synagogan i Åbo. Harry Serlo, en man med gråsvart munkjacka och en kippa på huvudet, står framför läspulpeten och altaret i den lilla salen i synagogan i Åbo. Bild: Linus Hoffman/Yle synagogor,Åbo synagoga,harry serlo

Serlos mamma var född i Danmark och var en av dem som flydde undan tyskarna just då tyskarna ockuperade Danmark. Flykten var dramatisk, med båt över till Sverige i sista stund.

- Min mor var 15 minuter från att skickas till koncentrationsläger.

"Man förnekade inte det, men man klarade inte av att tala om det"

Men det som Serlo känner till om släktens öden fick han veta av släktingar och föräldrar först då de var riktigt gamla.

- Man talade överhuvudtaget inte om de sakerna. Det var en så dramatisk och jobbig upplevelse för alla i släkten. Man förnekade inte det, men man klarade inte av att tala om det, säger Serlo.

Minnesdagen för Förintelsens offer är enligt Serlo en viktig dag, dels för att man glömmer saker, men dels för att det finns en okunskap om vad som hänt i historien.

Från Finland deporterades åtta judar till Tyskland, men man stoppade också fartyg med judiska flyktingar och vägrade att låta dem stiga i land.

Snubbelstenarna utanför Munsknäs allén 18 B.
Familjen Kollmann hörde till de judar som utvisades ur Finland. Deras namn är ingraverade i snubbelstenar utanför hemmet i Helsingfors. Snubbelstenarna utanför Munsknäs allén 18 B. Bild: Yle/Staffan von Martens förvisning,Stolpersteine,snubbelstenar

Serlo påminner om att det under andra världskriget dödades mer än sex miljoner judar, alltså mer än hela Finlands befolkning. Det borde få oss att reflektera över vilken omfattning det handlade om.

Samhällsklimatet nu är sämre än någonsin

- Men om man tittar på samhällsdebatten i dag och till inställningen till minoriteter överlag, så får man känslan att klimatet nu är sämre än någonsin. Det verkar vara fritt fram att komma med kraftiga åsikter om hur man borde bli av med alla minoriteter, säger Serlo.

Det har blivit allt viktigare att tänka på säkerhetsfrågor. Terroristdåd mot judar runt om i världen, liksom antisemitiska dåd i Helsingfors får Serlo att fundera på om det som hände för 75 år sedan kan upprepas.

- När man lyssnar på dem som har varit med om det här tidigare, så säger de att de drag man i dag ser i Tyskland påminner väldigt mycket om de drag som föregick andra världskriget, säger Serlo.

Judiska synagogan i Åbo.
Synagogan samlar judarna i Åbo. Judiska synagogan i Åbo. Bild: Judiska församlingen i Åbo Åbo synagoga,judiska synagogan i åbo.

Därför anser Serlo det vara viktigt med upplysning och allmänbildning.

Han visar ofta runt ungdomar och skolelever i synagogan i Åbo. De är intresserade och nyfikna, och frågar mycket om de religiösa aktiviteterna och det dagliga livet för judarna.

Förintelsen är en sak man diskuterar mera ur ett historiskt perspektiv, varför det finns så få judar.

- Där kommer vi tillbaka till upplysning och allmänbildning. Om man kan sin historia så vet man lite mer om sin framtid.

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland