Hoppa till huvudinnehåll

Pappersmaskiner, sågar och fanerfabriker står – vilket är strejkläget egentligen? Vi ger svar på fem frågor kring strejkerna

Ett par handskar hängda över ett räcke syns i förgrunden. I bakgrunden ser man en pappersfabrik.
Flera pappersmaskiner står stilla då Pappersförbundets medlemmar strejkar. Ett par handskar hängda över ett räcke syns i förgrunden. I bakgrunden ser man en pappersfabrik. Bild: Lehtikuva Pappersförbundet,strejker,massa- och pappersindustri,pappersfabriker

Många arbetsmarknadsförhandlingar har redan visat sig vara svåra, trots att vårdfacken Tehy och Super inte ens har kommit i gång med sina förhandlingar på allvar ännu.

Tiotals pappersfabriker står i tre veckor. Samtidigt har riksförlikningsman Vuokko Piekkala bråda dagar då den ena branschen efter den andra ger varsel om övertidsförbud och strejker.

Här samlar Svenska Yle svar på fem frågor kring strejkläget.

1. Vem strejkar nu?

Pappersförbundets medlemmar strejkar på grund av strandade kollektivavtalsförhandlingar.

Strejken berör sammanlagt 70 fabriker som tillverkar papper, cellulosa och kartong. Strejken förlängdes på söndag kväll till att räcka tre veckor.

Arbetsgivarsidan Skogsindustrins hotade tidigare på söndagen med lockout. Den ska pågå i tre dagar.

Också tjänstemän som jobbar inom pappersindustrin och som hör till fackförbundet Pro strejkar.

Förutom pappersindustrin inleder också den mekaniska skogsindustrin sin strejk den 27 januari. Strejken omfattar 6 000 anställda vid sågar och fanerfabriker.

Också Industrifacket förlängde sin strejk på söndagen med en vecka. Den pågår nu fram till 16.2 om ingen lösning har hittats fram tills dess.

Outokummun Tornion tehtaiden portti Teollisuusliiton lakon alkaessa 9.12. 2019
17 000 personer inom Industrifacket strejkar. Outokummun Tornion tehtaiden portti Teollisuusliiton lakon alkaessa 9.12. 2019 Bild: Antti Ullakko / Yle Outokumpu Abp,Torneå,industri,stålindustri,Industrifacket,Lakko

Industrifackets ordförande Riku Aalto angav som orsak till att strejken förlängdes redan innan den hade börjat att motparten Skogsindustrin har varit ointresserad av att förhandla.

Sammanlagt 17 000 anställda inom industrin är nu i strejk.

Elektrikerförbundet fortsätter också sin strejk. Den började 5 december. Parterna i den här tvisten ska förhandla för första gången i dag vid riksförlikningsmannens byrå.

2. Vilka är de stora tvistefrågorna?

Den största tvistefrågan inom pappersindustrin handlar om de extra arbetstimmarna som infördes i konkurrenskraftsavtalet.

Skogsindustrin anser att det nya kollektivavtalet ska garantera Finlands konkurrenskraft. Ett led i den här strävan är att hålla kvar den arbetstid som infördes via konkurrenskraftsavtalet.

Pappersförbundet å sin sida anser att de extra arbetstimmarna var ett tidsbundet arrangemang och att de ska strykas ur det nya kollektivavtalet.

Henkilö täyttää papereita.
Oenigheter kring kollektivavtalen är svåra. Henkilö täyttää papereita. Bild: Pixabay (CC0) signatur,avtal

Tvisten gäller också hur stora löneförhöjningar kan bli och hur mycket arbetsgivare får använda sig av utomstående arbetskraft.

Också inom den mekaniska skogsindustrin är de extra arbetstimmarna i det så kallade Kiky-avtalet en het potatis.

Elektrikerförbundets strejk handlar om andra frågor, nämligen vilket förbund som ska representera elektrikerna inom industrin. Arbetsgivarorganisationen vill byta ut Elektrikerförbundets förtroendemän mot Industrifackets.

3. Vems strejker har skjutits fram med ett par veckor?

Arbetsminister Tuula Haatainen (SDP) har fattat beslut om att flytta fram två strejker med två veckor. Det handlar om strejken inom kemisektorn och fackföreningen Pros strejk inom Teknologiindustrin.

Till kemisektorn hör glaskeramiska industrin, kemiska basindustrin, olje-, naturgas- och petrokemiska industrin samt plastproduktion och kemiska produktionsindustrin.

Arbetstagare
Övertidsförbud och förbud att byta arbetsturer gäller. Arbetstagare Bild: KUVA skruvmejsel

Arbetsminister Haatainen har också flyttat framåt fackföreningen Pros strejk inom teknologiindustrin med två veckor. Till fackföreningen Pro hör förmän och sakkunniga.

Fackföreningen Pro har inte lyckats förhandla fram ett nytt kollektivavtal med Teknologiindustrin, trots att Industrifacket avslutade sina förhandlingar redan i början av januari.

Trots att strejkerna har flyttats framåt fortsätter övertidsförbudet och förbudet att byta arbetsturer.

4. Vem kan skjuta fram strejker och varför?

Arbetsministern kan skjuta fram strejker och andra åtgärder i högst två veckor. Det här sker utgående från riksförlikningsmannens förslag.

Det är alltid riksförlikningsmannen som tar initiativ till att en strejk flyttas fram och hen ska också motivera varför.

Suuri Vaalikeskustelu 25.01.2018, TV1. Tuula Haatainen
Arbetsminister Tuula Haatainen kan flytta fram strejker. Suuri Vaalikeskustelu 25.01.2018, TV1. Tuula Haatainen Bild: Derrick Frilund / Yle Presidentvalet i Finland 2018,val (samhälleliga händelser),Suuri vaalikeskustelu,Tuula Haatainen

Lagen säger att arbetsministern kan skjuta fram en strejk i högst två veckor om den påverkar livsviktiga funktioner eller åsamkar det allmänna bästa betydande skada.

5. Hur ser strejkläget ut över lag?

Eftersom varje bransch nuförtiden förhandlar fram sina egna kollektivavtal är det många förhandlingar som pågår parallellt under vintern och våren.

De större fackförbunden såsom Industrifacket för avtalsförhandlingar med olika arbetsgivarorganisationer gällande olika branscher.

Luftfartsunionens kollektivavtal stampar på stället. Det tidigare avtalet löpte ut 15.1. Luftfartsunionen har varslat om övertidsförbud från den 1 februari.

Flygplan lyfter, morgonrodnad i bakgrunden.
Luftfartsunionen behöver också ett nytt kollektivavtal. Flygplan lyfter, morgonrodnad i bakgrunden. Bild: imago/Arnulf Hettrich/ All Over Press flygplan,TUI,tuifly

Inom den kommunala sektorn har förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena JHL inlett förhandlingar 14 januari. Förhandlingarna gäller flera branscher.

Servicefacket PAM förhandlar som bäst om ett nytt kollektivavtal för handeln och för fastighetsbranschen. Under vårens lopp förhandlar PAM om sammanlagt 400 000 arbetstagares avtal.

Bil- och transportbranschens arbetarförbund AKT inleder inom kort förhandlingarna om ett nytt kollektivavtal. AKT:s avtal löper ut i slutet av januari eftersom AKT har sagt upp optionsåret i avtalet.

Kollektivavtalen för den offentliga sektorn går ut i slutet av mars.

Vårdfacken Tehy och Super samt lärarfacket OAJ vill ha ett större lönepåslag än exportindustrin. Förhandlingarna förutspås att bli svåra.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes