Hoppa till huvudinnehåll

Slaget efter tolv: "75 år efter Förintelsen bör vi minnas de goda människorna"

Besökare vid Auschwitz-Birkenaus i Oswicim i Polen.
Förintelselägret Auschwitz-Birkenau befriades den 27 januari 1945. Besökare vid Auschwitz-Birkenaus i Oswicim i Polen. Bild: AFP / Lehtikuva Auschwitz-Birkenau

Den 27 januari är en speciell dag för Piotr Zettinger. Det är dagen då koncentrationslägret Auschwitz-Birkenau och framför allt hans mamma befriades.

Piotr Zettinger var bara fyra och ett halvt år gammal då han blev tvungen att fly undan nazisterna. Ensam, utan vare sig sin mamma eller pappa, tog han sig ut ur gettot i Polens huvudstad Warszawa genom kloakerna. Hans chanser att klara sig var obefintliga.

Läs hela hans historia här.

I Slaget efter tolv berättar han sin historia om livet i gettot, om flykten, den ständiga skräcken för att nazisterna skulle hitta honom och slutligen - hans återförening med sin mamma.

en äldre man föreläser, i bakgrunden syns en del av hans skärm
Piotr Zettinger besöker drygt 20 skolor per år. Bilden är från S:t Olofsskolan i Åbo där han i oktober 2019 föreläste för 250 åttonde- och niondeklassare. en äldre man föreläser, i bakgrunden syns en del av hans skärm Bild: Yle/Jasmine Nedergård judeförföljelser,föreläsare,ghetton,överlevare

- Att minnas den här dagen som en symbolisk dag är viktigt, och för mig personligen har den här dagen alltid betytt så mycket, eftersom jag vet att det var just den dagen min mor befriades, säger Piotr Zettinger.

Den 27 januari firas den internationella minnesdagen för Förintelsens offer – det är samma datum som förintelselägret Auschwitz-Birkenau befriades år 1945. År 2020 har det alltså gått 75 år sedan Röda armén kom fram till Auschwitz och man kunde befria de cirka 7000 fångar som fortfarande fanns kvar på lägret.

På minnesdagen samlas ledare från 20 länder i Auschwitz i en gemensam minneshögtid för att hedra minnet av alla de sex miljoner människor som dog i gaskamrar och i masskjutningar under Förintelsen för 75 år sedan, också president Sauli Niinistö kommer att delta. Som hedersgäster deltar 200 överlevande från Auschwitz.

Infarten till Auschwitz 1945 efter befrielsen.
Det fruktade Auschwitz-Birkenau-lägret Infarten till Auschwitz 1945 efter befrielsen. Bild: Deutsches Bundesarchiv. polen

Kasper Braskén är forskardoktor vid Åbo Akademi och forskar i antifascistiska motståndsrörelser och han menar att det är otroligt viktigt att samlas kring den här typens minnesdagar.

- Vi måste också minnas alla de människor som var beredda att hjälpa, som satte sina egna liv i fara för att kunna hjälpa Piotr, så att han överlevde.

en gammal bild på hur ghettot som Piotr bodde på såg ut på en karta
Karta över gettot i Warszawa. en gammal bild på hur ghettot som Piotr bodde på såg ut på en karta Bild: Yle/Jasmine Nedergård judeförföljelser,föreläsare,ghetton,Warszawa,överlevare

Zettinger håller med om att de här människorna var de verkliga hjältarna.

- De riskerade livet. Skulle det uppdagas att de hjälpte mig skulle både jag och de ha dödats, konstaterar Zettinger.

Oroväckande nyheter strömmar in från Europa

Främlingsfientligheten och antisemitismen får allt starkare fotfäste i Europa. EU:s byrå för grundläggande rättigheter FRA har för ett drygt år sedan undersökt judarnas situation i Europa och nio av tio judar anser att antisemitismen har ökat.

Det kommer allt fler vittnesmål om vandalism, trakasserier, hotelser och våld. EU säger att man lovar att göra mer för att motverka judehatet.

I Frankrike ökade de antisemitiska hatbrotten 2018 med kring 74 procent jämfört med året innan.

I Tyskland räknar den tyska inrikesministern med att det finns minst 12 000 våldsbenägna högerextremister i Tyskland och bland annat i oktober attackerades en synagoga i den östtyska staden Halle och man har också utlyst ett slags “nazinödläge" i Dresden i östra Tyskland i november.

I Polen släpades i påskas en stor Judas-docka längs gatorna i en stad i sydvästra Polen. Barn uppmanades att slå på dockan med klubbor, och dockan som hade lockar vid tinningarna hängdes först, sedan släpades dockan genom gatorna i staden och barn följde den och slog på den med käppar. Till sist brändes dockan upp.

Braskén säger att man bör ta den här typens nyheter på djupaste allvar.

- Fascismen och nazismens framfart började inte med Förintelsen, utan startade långt tidigare med små steg mot en samhällsförvandling. En "vi mot dem"-känsla. Man kan lära sig mycket mer av de första misstagen som begicks, fråga sig vilka de första stegen var?

Piotr Zettinger påminner om att utvecklingen kan gå förvånansvärt snabbt. Hitler fick bara några procent av rösterna i valet 1928, men efter bara några år fick nazisterna en tredjedel av rösterna.

- Man skrattar ofta åt små rörelser, grupper som är högljudda men obefintligt små. Men ser man tillbaka på historien så var till exempel Mussolinis anhängare en liten högljudd grupp. 36 månader senare var de vid makten, konstaterar Braskén.

Sitter vi nu på ett europeiskt främlingsfientligt tåg som obevekligt tuffar framåt, omöjlig att stoppa?

Braskén understryker att utvecklingen aldrig är oundviklig.

- Det behövs alltid någon som är villiga att ingå allianser, som fattar beslutet att gå en gemensam väg. Som gav makten åt Hitler till exempel, säger Braskén.

Synagogan i Åbo.
Synagogan i Åbo har ofta besök av patrullerande poliser. Synagogan i Åbo. Bild: Yle/Linus Hoffman synagogor,judiska synagogan i åbo.

I Finland utsätts de judiska församlingarna för trakasserier, polisen patrullerar så gott som dygnet runt kring synagogan i Helsingfors och polisen är ofta närvarande när man samlas till synagogan i Åbo.

Den antisemitiska extremhögern bedöms ändå vara rätt liten i Finland.

Kasper Braskén tror inte att vi kommer att uppleva ett nazistiskt parti i Finland. Han ser en betydligt större fara i att etablerade partier sneglar på högerextrema krafter och ser att de får allt större stöd och fler åhörare.

- Att de tänker att "vi måste ta en del av deras program och göra det till vårt". Det påverkar hela det politiska klimatet och för samhället i en mer polariserad riktning där främlingsfientlighet normaliseras.

Farligt med hatiska inlägg

Att stå upp mot fascistiska tankegångar och främlingsfientlighet är varje människas ansvar, säger Kasper Braskén.

Han vill avdramatisera antifascismen och säger att var och en kan ha nolltolerans mot rasism och främlingsfientlighet. Han konstaterar att det framför allt är unga män som lockas av fascistiska ideologier.

- Alla som har en pojke därhemma har ett ansvar att tala med honom om vad främlingsfientlighet i värsta fall kan leda till.

Piotr Zettinger påminner om att Förintelsen visar att ekonomisk kris i kombination med en skicklig demagog kan vara tillräckligt för att skapa en katastrof.

Zettinger och Braskén lyfter fram hatskriverier på nätet som ett konkret hinder för människor att våga sätta sig upp mot främlingsfientlighet.

Inrikesminister Maria Ohisalo har lovat mer resurser för att bekämpa just hatretorik på nätet.

Vaccin mot dem som sprider hat och förakt

Att minnas och påminnas om det som hänt för 75 år sedan är ofantligt viktigt.

- Jag har ett uppdrag när jag besöker skolor och berättar min historia, säger Zettinger. Jag försöker vaccinera unga människor så att de ska kunna värja sig mot försök att bli manipulerade och hjärntvättade och inte följa dem som sprider hat och förakt mot andra.

På frågan om hur Braskén och Zettinger ser på framtiden är Zettinger pessimistisk men Braskén påminner om att utvecklingen inte är oundviklig.

- Så länge vi alla är aktivt med och försvarar vårt demokratiska samhälle som är mångsidigt och tolerant så finns det absolut hopp.

Läs också