Hoppa till huvudinnehåll

Kvinnoaktivist i Virginia gläds över historisk omröstning och hyllar de skandinaviska länderna: “Ni har kommit så mycket längre än vi”

Kati Hornung jobbar för ERA-grundlagstillägget.
Nöjd. Virginias delstatsparlament (i bakgrunden) blev den 38:e delstaten att rösta för att jämställdhetstillägget ERA ska införas i den amerikanska konstitutionen. Det gläder Kati Hornung och andra gräsrotsaktivister. Kati Hornung jobbar för ERA-grundlagstillägget. Bild: Yle/Ville Hupa Virginia,USA:s politik,Richmond,kvinnors rättigheter,kvinnor,jämställdhet,Equal Rights Amendment,Kati Hornung

I mitten av januari blev Virginia den 38:e delstaten som ratificerade grundlagstillägget ERA. Det är historiskt och kan leda till att USA tar ett steg vidare i kampen för mer jämställdhet, tycker kvinnoaktivisten Kati Hornung.

– Du tycker säkert att vårt land är helt galet. Ni har hunnit så mycket längre än vi i den här frågan, utbrister Virginiabon Kati Hornung när hon hör att Svenska Yle vill intervjua henne.

Frågan hon syftar på gäller jämställdhet mellan könen.

Hornung tycker att USA släpar långt efter i jämställdhetsfrågor, medan de skandinaviska länderna, såsom Finland, hunnit längre. Det är mot den bakgrunden hennes kommentar ska ses.

– Feminister i USA vet att skandinaviska länder är mer jämställda.

Men nu finns det också skäl för Hornung att vara nöjd.

Den 15 januari i år blev Virginia den 38:e delstaten i USA som röstade för ett den amerikanska grundlagen ska utökas med det som på engelska förkortas ERA, Equal Rights Amendment. På svenska kunde man tala om jämställdhetstillägget.

Hornung och andra gräsrotsaktivister har jobbat långa dagar de senaste åren för att få Virginia att ratificera ERA.

– Jag var så glad att jag grät när det godkändes. För det har varit en lång kamp här i Virginia.

Tillägget består i praktiken av en mening som på svenska kan översättas ungefär så här: Var och en har rätt att inte utsättas för diskriminering på grund av sitt kön.

Det kan ju tyckas låta som en självklarhet. Men så är det inte, menar Kati Hornung.

– USA är ett av få länder i världen med en konstitution som inte har jämställdhet mellan könen inskrivet i grundlagen.

Det låter överraskande för ett land som av många uppfattas landet med obegränsade och lika möjligheter för alla.

En hundraårigt engagemang för jämställdhet mellan könen: “metoorörelsen och Trump var en väckarklocka”

Varför är det så betydelsefullt att delstatsparlamentet i just Virginia godkänt tillägget några veckor tidigare? Det är skäl att ta en kort titt på historien bakom ERA. Det för oss nästan 100 år bakåt i tiden.

År 1923 formulerade Alice Paul – en kvinna som jobbade för kvinnors rösträtt i USA – jämställdhetstillägget ERA med målet att få det att bli en del av konstitutionen.

Men det dröjde nästan femtio år, fram till 1972, innan kongressen, stödd av president Richard Nixon, med stor majoritet röstade för tillägget.

Men för att ett nytt tillägg ska infogas i den amerikanska konstitutionen krävs att tre fjärdedelar av delstaterna ratificerar det.

Det betyder 38 av 50 delstater i USA.

Till en början såg det lovande ut. Den ena efter den andra delstaten i USA godkände tillägget under 1970-talet och jämställdhetsdebatten gick stundvis het.

Men sedan blev det stopp. När den tioåriga tidsfristen för ratificeringen löpte ut år 1982 hade 35 delstater skrivit under.

Demonstration till stöd för ERA i New York i juni 2018.
Demonstranter i New York i juli 2018, några veckor efter att Illinois blev den 37:e delstaten som ratificerade ERA. Demonstration till stöd för ERA i New York i juni 2018. Bild: /All Over Press Equal Rights Amendment,demonstrationer,New York (staden)

Inte förrän år 2017 kom den trettiosjätte ratificeringen, då Nevada ratificerade ERA. Illinois följde exempel år 2018.

Nu krävdes bara en delstat till.

Det tar oss till dagens Virginia.

Demokraterna i delstaten vann i november majoritet i delstatsparlamentets båda kamrar i de lokala valen. Partiet lobbade under kampanjen för att Virginia ratificerar ERA. Efter omröstningen i januari ser det nu ut att gå vägen, då guvernören i delstaten också stöder initiativet.

Men varför verkar kampanjen för ERA nu uppleva ett momentum efter flera decennier av stiltje?

Kati Hornung ser åtminstone två förklaringar: Metoorörelsen och valet av Donald Trump, som av många sågs som ett bakslag för jämställdhetssträvanden.

– Hela metoo och fallet med Harvey Weinstein var en väckarklocka för många tror jag. Och Donald Trump har nog mobiliserat fram en motreaktion bland flera kvinnor som tidigare inte orkat engagera sig i jämställdhetsfrågor.

Vad handlar det om?

  • ERA är en förkortning av Equal Rights Amendment. Det är ett förslag till ett tillägg i den amerikanska konstitutionen.
  • ERA introducerades för första gången år 1923 av kvinnorättskämpen Alice Paul.
  • Innehållet består av en mening som på engelska lyder “Equality of rights under the law shall not be denied or abridged by the United States or by any state on account of sex.” På svenska innebär det helt enkelt att ingen får diskrimineras på grund av kön.
  • 1972 röstade den amerikanska kongressen med stor majoritet för ERA. President Richard Nixon stödde också tillägget.
  • För att ett tillägg ska bli en del av grundlagen måste tre fjärdedelar av delstaterna i USA ratificera det. Det betyder minst 38 av 50 delstater.
  • Nevada och Illinois godkände ERA under åren 2017 och 2018 som 36:e respektive 37:e delstat. Virginia blev den 38:e delstaten att ratificera ERA i januari 2020.
  • Förespråkare ser ERA som ett viktigt steg i kampen för mer jämställdhet. Motståndare och kritiker anser att det vore av ringa praktisk betydelse eller att det är ett politiskt motiverat initiativ.
  • Det är oklart om och när ERA de facto blir ett grundlagstillägg. Juridiska frågetecken kvarstår även om 38 av 50 delstater - tre fjärdedelar - idag ratificerat ERA.

Vad skulle ett grundlagstillägg som förbjuder könsdiskriminering betyda i praktiken?

Frågan är vad som skulle förändras i USA om ERA infördes i grundlagen.

Förespråkare som Hornung anser bland annat att det skulle leda till en minskning av diskriminering på arbetsplatser och hjälpa till att överbrygga lönegapet mellan könen.

Enligt siffror från forskningsinstitutet Pew tjänar kvinnor i dag i snitt ungefär 85 procent av det som män tjänar.

Jämställdhetstillägget kunde också sänka tröskeln för delstater att ingripa mot våld i hemmet och göra det lättare för män att ta ut föräldraledighet, tror förespråkare.

Diskrimineringen mot kvinnor kan också anta andra former, menar Hornung. Det kan till exempel synas i att polisen förstör utredningsmaterial som insamlats i samband med våldtäkter mot kvinnor.

Nyhetskanalen CNN rapporterade för ett drygt år sedan om att poliser runtom i landet gjort sig skyldiga till grova försummelser och det samma verkar ha skett i Maryland nyligen..

Kritiker: Ett politiskt motiverat projekt som riskerar skapa juridiskt kaos

Men det finns också de som kritiserar försöken att införa ett förbud mot könsdiskriminering i grundlagen.

Ett vanligt argument bland motståndare är att det är onödigt med ett nytt tillägg i konstitutionen, eftersom många delstater redan i dag har egna lagar som förbjuder diskriminering på grund av kön.

Kritikerna menar ett tillägg i grundlagen skulle kunna leda till ett juridiskt kaos, med nya åtal och rättsfall på löpande band.

Bland abortmotståndare ser många ERA-kampanjen som ett försök av liberala och progressiva krafter att sänka tröskeln för att göra abort.

Kvinnoaktivisterna Kati Hornung och Catherine Fletcher.
Kati Hornung (till höger) tillsammans med Catherine Fletcher i Virginia Capitol, delstatsparlamentet i Virginia. Kvinnoaktivisterna Kati Hornung och Catherine Fletcher. Bild: Yle/Ville Hupa Virginia,Catherine Fletcher

Vissa amerikaner befarar att tillägget på sikt kunde göra separata omklädningsrum och toaletter för män och kvinnor grundlagsstridiga.

Hornung anser ändå att grundlagen har en stor betydelse i att befrämja jämställdhet mellan könen också i praktiken.

– Vi kommer inte vidare innan vi har påverkat innehållet i de texter som USA:s lagstiftning bygger på.

Juridiska frågetecken kvarstår – fem delstater har "ångrat" sitt godkännande av ERA

Men kan ännu dröja en god stund innan ERA de facto infogas i USA:s konstitution. Förutom ett politiskt motstånd finns det också juridiska frågetecken.

Kritiker påpekar att tidsfristen för att införa grundlagstillägget löpte ut redan år 1982, varvid ratificeringar som kommit efteråt inte är giltiga.

Det anser också justitieministeriet i ett färskt utlåtande.

Frågan kompliceras också av att fem delstater som tidigare godkänt ERA – Idaho, South Dakota, Kentucky, Tennessee och Nebraska – sedermera röstat för att dra tillbaka sitt stöd.

Men andra bedömare menar att kongressen inte behöver ta hänsyn till tidsfrister om tillräckligt många delstater står bakom ERA.

Just nu ser det i varje fall ut som om en juridisk kamp ännu väntar efter många år av politiska kampanjer.

Hornung minns sin skoltid: "Jag spelade i ett pojklag för det fanns inga flicklag i baseball"

Katie Hornung växte upp i North Dakota i en familj med tre yngre bröder. Hon gillade baseball och var oftast en av två eller tre flickor i ett skollag för pojkar.

– Det fanns inga flicklag på den tiden.

Ibland kunde någon av killarnas pappa hojta till, säger Hornung.

– Ta bort den där tjejen från spelplanen så att min son får speltid! kunde man höra ibland.

Kvinnoaktivisten Kati Hornung med sina två barn.
Katie Hornung tillsammans med barnen Zoë och Kalyx . Kvinnoaktivisten Kati Hornung med sina två barn. Bild: Rachel Iga Virginia,Kati Hornung

Så småningom fick flickorna sina egna idrottslag. Det skedde delvis som ett resultat av en ny lagstiftning, den så kallade “Title XI”-lagen från 1972, som förbjöd könsdiskriminering i skolor.

Nu hoppas Hornung att också den mest heliga av lagtexter i USA – den amerikanska konstitutionen – ska anta en liknande prioritering.

Och så nämner hon Finland ytterligare en gång, denna gång regeringen i vårt land.

– Att ni har en kvinnlig regering som dessutom leds av en ung kvinna….Jag vet inte hur länge det kommer att ta innan vi ser något liknande i USA.

– Själv tror jag det tar minst hundra år. Men vi kämpar vidare.

Läs också