Hoppa till huvudinnehåll

Rävar, korpar och harar – citydjuren ökar i Borgå: Staden blir hem för djur som flyr skogen

En räv sitter på asfalt och tittar in i kameran med huvudet på sned.
Rävarna hör till de djur som har blivit fler inne i stan. En räv sitter på asfalt och tittar in i kameran med huvudet på sned. Bild: Yle/Mira Bäck Tolkis,Borgå,räv,Rävar,Paavo Valkama

Framför allt ringduvan, men också räven, korpen och lärkfalken, har på sistone ökat i Borgås stadsmiljöer. Det här kan ha en positiv inverkan på stadsbornas hälsa.

– Det syns en klar ökning av vissa djurarter i Borgås stadsmiljöer, säger naturfotograf Petteri Saario, som själv också bor i Borgå.

sepelkyyhky
Ringduvan har bytt ödemarker mot Borgå centrum. sepelkyyhky Bild: Yle / Risto Salovaara ringduva

Det mest typiska exemplet är ringduvan.

– Den har tidigare hållit till i ödemarker men nu är den ganska vanlig i Borgå.

Även räven, korpen och lärkfalken har ökat i antal på sistone, enligt Saario.

– Det finns förstås ändå hemskt många andra arter som också rör sig i centrum. Många av dem är i farten i skymningen.

Vantrivs djuren i skogen söker de sig till stadsmiljöer

En anledning till att fler djur dyker upp i stadsmiljöer är att många skogar sköts så effektivt.

– Där finns igenvuxna, ensidiga miljöer där de här arterna inte trivs.

smal stig i skogsbacke
Djur söker sig till naturliga miljöer, exempelvis till Borgbacken. smal stig i skogsbacke Bild: Yle/Helena von Alfthan Borgbacken, Borgå

Och trivs arterna bättre i stadsmiljöer, söker de sig dit.

– En del av djuren drar nytta av stadsmiljöer. De söker sig dit där de hittar föda och får vara i fred.

Bara för att ett djur påträffas på torget, betyder det ändå inte att det är där djuret bor, påminner Saario.

– Deras svängrum är större än så. Därför är också alla grönområden strax utanför Borgå centrum ytterst viktiga.

Harar, råttor och fåglar förorsakar problem

De områden djuren ofta söker sig till i Borgå är begravningsplats, Kokon och Borgbacken.

– Djuren rör sig mest i miljöer som är naturliga för dem, förklarar Saario.

Enligt Markku Blom, som är chef för begravningsväsendet i Borgå, förorsakar fältharar, skator, kråkor och råttor problem på Näsebackens begravningsplats.

– Skatorna och kråkorna far iväg med blommor och dricker vatten från blomvasarna. De far också iväg med gravljus, eftersom de gillar att äta stearin.

Gravar.
Många gravar mister sina stearinljus på Näsebackens begravningsplats. Gravar. Bild: Yle/Hedvig Sandell begravningsplatser,näsebackens begravningsplats

Råttorna gräver i sin tur hål i marken och fälthararna äter blommor från gravarna.

– Nejlikan är harens favorit.

Begravningsplatsens personal kan egentligen inte göra någonting åt fältharen och fåglarna, konstaterar Blom.

– Råttorna började vi ändå bekämpa förra sommaren.

Hare som sitter i skogen.
Fältharen äter gärna nejlikor på begravningsplatsen. Hare som sitter i skogen. Bild: Stina Sirén/Yle hare

Andelen råttor har också ökat på Näsebackens begravningsplats, enligt Blom. Att andra djurarter skulle ha ökat kan han ändå inte påstå.

– På den fronten ser det likadant ut som förut.

Djur i centrum bra för vår hälsa

Naturfotograf Petteri Saario ser ändå inga direkta problem med att allt fler djur söker sig till stadsmiljöer i Borgå. Tvärtom anser han att det är bra för människan.

– Det finns mycket forskningsbevis på att mångfald i stadsmiljöer bland annat förbättrar människans välmående och hälsa samt förebygger sjukdomar.

En man bredvid gravar.
Markku Blom säger att fåglarna far i väg med gravljus. En man bredvid gravar. Bild: Yle/Hedvig Sandell begravningsplatser,markku blom

Därför hjälper människan också sig själv genom att främja stadsnatur, fortsätter Saario.

– Visst kan en del djurarter, exempelvis kajor, störa människan. Om en djurpopulation växer sig mycket stor i centrum kan det också vara skadligt.

Fördelarna med djur i stadsmiljöer väger ändå upp de här nackdelarna, anser Saario.

– I huvudsak är djur i centrum en mycket positiv sak.

Läs också