Hoppa till huvudinnehåll

Analys: Nu stängs den dörr till EU som fortfarande varit på glänt för Storbritannien – vägen som leder tillbaka är både lång och snårig

Porträtt av Rikhard Husu mot en bakgrund av Storbritannien flagga, EU:s flagga och parlamentsbyggnaden i London till vänster på bilden.
Porträtt av Rikhard Husu mot en bakgrund av Storbritannien flagga, EU:s flagga och parlamentsbyggnaden i London till vänster på bilden. Bild: Yle Brexit,Kommentar,rikhard husu

Den övergångsperiod på elva månader som inleds i början av februari är upptakten till en ny period av turbulens och osäkerhet i relationerna mellan EU och Storbritannien, skriver Svenska Yles korrespondent i Bryssel Rikhard Husu.

På fredag träder Storbritannien och EU in på okänt territorium då EU-utträdet sker.

Den snåriga processen som föregåtts av inrikespolitiska motsättningar i London och en uppskjuten tidtabell resulterar nu i det folkomröstningen år 2016 syftade till: ett brittiskt EU-utträde.

För invånare i Storbritannien och de övriga EU länderna ändrar inget över en natt.

Den övergångsperiod som ingår i utträdesavtalet ser till att det vardagliga umgänget mellan EU och Storbritannien går i gamla hjulspår under en elvamånadersperiod.

Tills slutet av 2020 går det med andra ord att resa, arbeta och idka handel mellan EU och Storbritannien på samma villkor som i dag.

Bildmontage. Åbo hamn med en brittisk flagga i hörnet.
Än så länge gäller samma villkor för handel och rörlighet. Bildmontage. Åbo hamn med en brittisk flagga i hörnet. Bild: Yle Brexit

Storbritannien bidrar också till EU:s budget under övergångsperioden i likhet med de återstående EU-länderna.

Däremot ändrar övergångsperioden inte på det faktum att Storbritannien formellt blir ett så kallat tredje land i förhållande till EU från och med februari.

Den mest påtagliga förändringen gäller Storbritanniens möjligheter att påverka besluten inom EU, som minskar radikalt.

Från och med den första februari är Storbritannien inte längre företrätt i

  • Europeiska kommissionen
  • Europeiska ministerrådet
  • Europeiska rådet (toppmötet)
  • Europaparlamentet
  • Storbritannien har inte heller möjlighet att utse domare till EU-domstolen som tolkar EU:s gemensamma lagar.

    I klartext måste Storbritannien fortsättningsvis följa EU:s regler, även om man saknar direkt inflytande över hur EU utformas.

    Bland annat förväntas Storbritannien under övergångsperioden

  • Bidra till EU:s budget
  • Högakta EU-domstolens beslut
  • Följa EU:s handels- och tullregler
  • Samtidigt har Storbritannien som icke-EU-land frihet att förhandla om nya frihandelsavtal med exempelvis USA. Men eventuella nya avtal kan inte träda i kraft så länge som Storbritannien omfattas av EU:s handelsregler.

    Knapp tidtabell för förhandlingar

    Nu riktas blickarna på förhandlingarna om den framtida relationen mellan EU och Storbritannien. Premiärminister Boris Johnson och hans kabinett hoppas på korta förhandlingar som ska resultera i ett avtal som kan träda i kraft i början av 2021.

    Bland de övriga EU-länderna är man skeptisk till tidtabellen. Man hänvisar till nyligen avslutade frihandelsförhandlingar med länder som Japan och Vietnam som tagit flera år att slutföra. Hur ska man kunna gå i land med ett motsvarande på en bråkdel av tiden?

    I Bryssel tippar många att övergångsperioden måste förlängas om man vill nå ett hyfsat förhandlingsresultat. Alternativt får man nöja sig med ett avtal som tacklar de mest akuta frågorna och fortsätta förhandla om detaljerna efter övergångsperioden.

    En leende Boris Johnsson viftar med men mapp i höger hand
    Premiärminister Boris Johnson hoppas på korta förhandlingar som ger ett avtal från början av 2021. En leende Boris Johnsson viftar med men mapp i höger hand Bild: Andy Rain / EPA Boris Johnson,10 Downing Street,London,Storbritannien

    Risken för att förhandlingarna inte resulterar i en överenskommelse inom utsatt tid kan inte heller uteslutas. Då står man i slutet av 2020 inför en liknande situation som i slutet av mars i fjol, då man valde att förlänga det brittiska EU-medlemskapet.

    De närmaste veckorna blir avgörande med tanke på de stundande förhandlingarna mellan EU och Storbritannien. Nästa vecka väntas EU-länderna förse chefsförhandlaren Michel Barnier med ett uppdaterat förhandlingsmandat.

    Mandatet sätter ramarna och prioriteterna för vad EU-länderna vill uppnå i förhandlingarna. Avgörande blir om EU-länderna lyckas uppvisa en lika stor enighet som vid förhandlingarna om utträdesavtalet.

    Lätt blir det inte.

    Utträdesavtalet är nämligen småpotatis jämfört med den jättelika helhet som förhandlingarna om den framtida relationen utgör.

    Förutom handelsfrågor ska man bland annat försöka enas om gemensamma standarder inom miljö och arbetsliv samt komma överens om vem som ska ha rätt att fiska i brittiska vatten framöver.

    För sent att vända tillbaka

    Dynamiken i förhandlingarna kommer att präglas av det faktum att alternativet att återkalla brexitbeslutet inte längre ligger på bordet.

    Under den så kallade artikel 50-processen hade Storbritannien – om landet så hade velat – kunnat återkalla beslutet att lämna EU. Det hade också varit möjligt att ta time-out för processen i syfte att ordna en andra folkomröstning.

    I och med EU-parlamentets beslut om att ratificera utträdesavtalet har den dörr till EU som fortfarande stått på glänt nu slagits igen.

    Vägen tillbaka till EU blir därmed lång och snårig. Många av de brittiska EU-parlamentariker som tar avsked av parlamentet den här veckan tror ändå att opinionen i Storbritannien kan vända till förmån för EU.

    Kanske kommer britterna att inse att man förlorat något i och med utträdet som man gärna vill ha tillbaka, resonerar gröna EU-parlamentarikern Terry Reintke som grundat en vänskapsgrupp som jobbar för en nära relation mellan EU och Storbritannien.

    Läs också

    Nyligen publicerat - Utrikes