Hoppa till huvudinnehåll

Trångt i S:t Olofsskolan i Åbo – men tilläggsutrymmen behövs troligen både med eller utan grannkommunernas elever

Tre flickor går upp för en trappa.
Tre flickor går upp för en trappa. Bild: Marie Söderman / Yle skolelever,flickor,tonåringar,elever,trappor,S:t Olofsskolan,Åbo,skolan (fenomen)

Ska utsocknes elever få gå i S:t Olofsskolan i Åbo eller inte? Den frågan lyfte SFP:s Nicke Wulff under måndagens fullmäktigemöte i Åbo. S:t Olofsskolans rektor är inte lika beredd på att stoppa eleverna.

Åbo erbjuder svenskspråkig undervisning åt de grannkommuner som inte kan erbjuda det åt sina svenskspråkiga barn. Exempelvis S:t Karins har inte en egen svenskspråkig högstadieskola. Därför har S:t Karinseleverna gått i högstadiet S:t Olofsskolan i Åbo. Åbo får i sin tur ersättning från staten för att sköta S:t Karinsbarnens skolgång.

Det har länge varit trångt i S.t Olofsskolan. Skolan är i behov av en grundläggande renovering och kämpar med otillräckliga utrymmen för det ständigt ökande elevantalet.

Under måndagens fullmäktigemöte i Åbo lyfte SFP:s Nicke Wulff upp den akuta situationen. Enligt Wulff, själv rektor för Cygnaeusskolan i Åbo, är det just trycket från det ökade elevantalet från kranskommunerna som gör att S:t Olofsskolan måste förstoras i samband med den kommande renoveringen.

En hög med ryggsäckar.
En hög med ryggsäckar. Bild: Marie Söderman / Yle ryggsäckar,S:t Olofsskolan,Åbo,skolväskor

Eleverna blir fler och fler

Det går sammanlagt cirka 100 elever från kranskommunerna i S:t Olofsskolan. Omkring 70 av dem är från S:t Karins - en siffra som förväntas öka betydligt de kommande åren.

Elevprognoserna visar att det är mycket fler på kommande.

- Vi har haft diskussioner om att hitta akuta utrymmeslösningar för den här tiden innan den grundläggande renoveringen, säger Liliane Kjellman, direktör för den svenska servicen inom sektorn för fostran och undervisning i Åbo.

Liliane Kjellman, en dam med ljust hår och glasögon, är servicedirektör för svenskspråkig fostran och utbildning i Åbo stad.
Liliane Kjellman. Liliane Kjellman, en dam med ljust hår och glasögon, är servicedirektör för svenskspråkig fostran och utbildning i Åbo stad. Bild: Linus Hoffman/Yle Åbo,servicedirektör för svenskspråkig fostran och utbildning

Kjellman ser på Wulffs förslag att begränsa utsocknes eleverna som ett förslag som behöver lyftas fram.

- Det är ett förslag på en lösning på den akuta utrymmesproblematiken. Men det måste vara en långsiktig lösning i så fall. VI kan inte tillfälligt stoppa elever från en annan kommun som vi har avtal med. Det kan vi inte göra. Då krävs det politiska beslut.

Christer Karlsson, rektor för S:t Olofsskolan, är inte beredd på att stänga ute elever från grannkommunerna. Dessutom tycker han inte att det skulle vara logiskt ifall S:t Karins skulle ha en egen svenskspråkig högstadieskola.

- Tänker man som politiker och skattebetalare blir det billigare att inte utvidga skolan. Men man kan väl inte ha två svenska högstadieskolor så nära varandra? Då borde det vara en skola förstås, det vill säga S:t Olofsskolan.

En rektor står i en skola med ett pingisbord i bakgrunden.
Christer Karlsson. En rektor står i en skola med ett pingisbord i bakgrunden. Bild: Marie Söderman / Yle S:t Olofsskolan,Åbo,rektor,christer karlsson

Andra kommuner med och dela på kakan?

Fler elever i framtiden betyder krav på större utrymmen - och större investeringar. Ska Åbo betala för att grannkommunernas elever ska rymmas in?

- Det stämmer att det i investeringsskedet blir dyrare om man ska bygga för ett större antal elever. Exakt hur mycket dyrare det skulle bli behöver utredas, säger Kjellman.

Kjellman nämner alternativet att de andra kommunerna eventuellt kunde delta i finansieringskostnaderna. Men om det är är möjligt vet hon inte.

- Det kan jag inte svara på i det här skedet. Det här är ju en modell för hur vi skulle lösa det med mindre kostnader för Åbo.

Oberoende kan tilläggsbyggnad vara ett måste

Men både Kjellman och Karlsson tror att det behövs tilläggsutrymmen oberoende om elever från grannkommunerna fortsätter i S:t Olofsskolan eller inte.

- Elevantalet ökar i Åbo så under de närmaste åren behöver vi ändå tilläggsutrymmen, säger Karlsson.

Han skulle gärna se att skolan skulle utvidgas antingen ovanpå den nuvarande byggnaden eller genom att utvidga matsalen mot gården.

- Om det är den här byggnaden vi ska vara i, i framtiden. Det är politikerna och staden som bestämmer, säger Karlsson.

S:t Olofsskolans skolgård är liten
Tilläggsutrymmet kunde eventuellt byggas här, anser Karlsson. S:t Olofsskolans skolgård är liten S:t Olofsskolan

Det viktigaste är att planerna går framåt

Ifall ett politiskt beslut skulle fattas om att begränsa antalet elever från kranskommunerna, skulle den pedagogiska kvaliteten inte försämras i S:t Olofsskolan, anser Kjellman.

- Men det skulle eventuellt påverka en del valmöjligheter och resurseringen till skolan. Då kunde man inte ha lika många lärare som vi har i dag.

Oberoende av om grannkommunernas elever fortsätter att gå i S:t Karins eller inte, vill Kjellman att planerna för S:t Olofsskolan snabbt går framåt.

- Vi behöver utredningar för hur snabbt man kan renovera och hur stora investeringskostnader skulle bli, både med och utan kranskommunernas elever, säger Kjellman.

Bild på S:t Olofsskolans tegelbyggnad utifrån, skolans namn står på väggen.
Bild på S:t Olofsskolans tegelbyggnad utifrån, skolans namn står på väggen. Bild: Yle / Nora Engström Åbo,skola

S:t Karins utreder alternativ

I S:t Karins har man så sent som 2017 diskuterat situationen i S:t Olofsskolan med tjänstemännen i Åbo.

- Då framgick det att det kommer att krävas investeringar för nya fastigheter men det var inte tal om att Åbo inte skulle ta emot eleverna, säger bildningsdirektör Elina Heikkilä vid S:t Karins stad.

Enligt Heikkilä har staden i olika repriser diskuterat ett eget svenskspråkigt högstadium.

- Vi har redan ett lågstadie för svenska barn och vet att det antagligen skulle öka inflyttningen och intresset för S:t Karins ifall staden byggde ett eget högstadium också, säger Heikkilä. Men mer än diskussioner har det inte i det här skedet varit.

Ett eget högstadium kräver större elevunderlag

Idag går 70 elever från S:t Karins i högstadiet i Åbo. I framtiden beräknas antalet växa till 120 elever.

- Trots ett eget högstadium kan vi inte kräva att alla elever väljer just oss, säger Heikkilä. För någon kan det fortsättningsvis passa att välja Åbo.

Klasstorlekarna skulle också enligt Heikkilä bli för små och elevunderlaget med tanke på de resurser som krävs är i dagens läge för litet.

- Men kanske det blir aktuellt i framtiden, säger Heikkilä. Vem vet?

Artikeln uppdaterad 10.50 med kommentarer från S:t Karins bildningssektor.

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland